Deprimerad av att sluta snusa?

Kan det vara nått annat som ligger bakom?
Jag slutade snusa för 4 veckor sen och mådde riktigt dåligt psykiskt den första veckan. Men nu mår jag som vanligt

jag slutade snusa för 5 månader sen och blir bara mer och mer deprimerad. Har tappat gnistan och har nu börjat googla i ämnet. Det visade sig att det tar väldigt hårt på dopaminnivåerna och kan ta väldigt lång tid innan det stabiliserar sig, själv tvivlar jag skarpt på om det någonsin kommer stabilisera sig på mig. 5 månader är rätt lång tid,,suget efter nikotin är borta sedan länge men det har nog inte bara med det att göra, jag tror att detta med dopaminet och dess signalsubstanser är det stora problemet för mig personligen. Sedan är varje individ unik, vissa blir "fria" efter nån månad, andra blir det aldrig.

Ett hett tips är att testa läkemedlet Champix med vareniklin. Det är en effektiv läkemedelsbehandling för den som vill sluta snusa eller röka!

Hej!

Jag har varit snusfri i 10 månader och det blir bara värre och värre. Deprimerad, arg, ledsen, trött och på rak väg rätt in i väggen. Jag har inte sovit gott en enda natt sedan jag slutade och livet suger. Hur har det gått för er andra som skrivit här?

Hur sjutton kan ni få så starka symptom av att sluta snusa?

Är detta något nytt radioaktivt UFO-snus eller något? Aldrig hört på maken.

Depressiva symptom har jag haft till och från hela min existens. Men att höra att andra har problem det lindrar faktiskt och ger mig en känsla av eufori över att inte vara ensam om att dagsformsögonblicken kan variera ibland. Frågan är om man fortfarande kan klassa måendet som depressivt ur den aspekten. Vad tror ni?

Kan man söka trygghet och glädje över att man delar något gemensamt där?