Forum Svårt att få barn - Känsliga rummet
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Fick missfall. Varför blir jag inte gravid igen?

    Tis 7 mar 2017 15:23 Läst 3096 gånger Totalt 16 svar
    Anonym (Längt­an)
    Visa endast
    Tis 7 mar 2017 15:23

    Hej!

    Jag blev gravid förra året och det tog sig på andra försöket. Jag hann komma till vecka 12 sen fick jag missfall. Fostret hade varit dött sen vecka 10. Vi blev såklart otroligt ledsna och grät massor och saknade det som kunde ha blivit. Bf skulle varit i juni i år. När vi hade återhämtat oss någorlunda efter missfallet så trodde vi att det skulle gå hyfsat snabbt att bli gravid igen. Men nu har det gått snart 5 månader och INGENTING händer. Jag tycker jag sett ett svagt positivt på flera stickor vid 3 tillfällen men mensen kommer alltid varje gång ändå.

    Enligt min läkare, som gjorde kontroll sist vid mitt missfall att allt hade kommit ut, så är jag superfertil och hade massa ägg i äggstockarna. Så han sa att jag säkert inte kommer ha några problem att bli gravid igen.

    Men varför blir jag det aldrig? Vi har ju sex innan, vid och efter ägglossning. Kan det ha hänt något med mig efter missfallet? Är det vanligt att det tar sånhär tid? Om man nu är så fertil som jag tydligen skulle vara.

    Detta börjar tära något enormt på mig och jag är väldigt otålig. Får nästan stress vid ägglossning för jag inte vet vad jag ska göra annorlunda denna gång för att öka chansen att bli gravid igen.

    Det blir ju heller inte bättre av att många jag känner och många bekanta är gravida just nu som har blivit gravid EFTER mig men kommer få barn FÖRE mig :( varför skulle jag få missfall för? Allt såg perfekt ut och hjärtat slog i vecka 9, trots detta så dog den lille en vecka senare. Sannolikheten för missfall efter att sett hjärtat slå är liten men ändå fick jag den oturen..

    Ååh vill bara bli gravid NU! :( vad är det för fel på mig egentligen_=/

  • Tis 7 mar 2017 16:10 #1

    Det låter ju helt normalt. Snittiden för att bli gravid är ju 7 månader, så det är absolut inget konstigt att det inte går på direkten.

    Jag fick missfall för några år sedan. Då tog det ett halvår innan jag blev gravid igen.

  • Anonym (A)
    Visa endast
    Tis 7 mar 2017 16:12 #2

    Tog mig nästan ett år att bli gravid efter mitt missfall. Håller med om att det är sjukt tärande. Och man blir väldigt stressad.
    Jag blev gravid när vi var på lång bröllopsresa. Och jag hade annat att tänka på. Väl hemma tog jag ett grav test. Hade redan tagit ut förlusten i förtid så störtlipa och va jätte frustrerad innan resultatet hade kommit på stickan. Min sambo sa lugna ner dig, det är ett plus. Jag höll på att dö av chock;) nu kan vi skratta åt att jag va helt hysterisk innan resultatet.
    Tror det va mycket stress och förväntan som blockerade det för mig.
    Du kan kanske äta lite folsyra för att öka chansen.
    Det positiva är att du kan bli gravid. Det kommer bli ett plus när du minst anar det!
    Lycka till!

  • Tis 7 mar 2017 16:16 #3

    Försök att inte stressa med tankar på att det inte funkar. Det hjälper inte ett skvatt, det vet jag av egen erfarenhet. Däremot kan det skapa spänningar mellan dig och din partner.

    Att vara superfertil är för den delen inte heller helt bra utan kan göra så du får fler missfall.

    För oss tog det ca 5 år och två missfall innan vi till slut fick levande barn. Vi sökte dock inte hjälp mer än att jag kontaktade en gynekolog av annan orsak vilket ledde till att vi kom in på mina missfall och han kollade då den biten samtidigt.

  • Anonym (Mk)
    Visa endast
    Tis 7 mar 2017 16:29 #4

    Har du kollat så din ägglossning har kommit igång och är på samma dag som innan. Cyckeln kan ändras efter MF.

  • Anonym (försi­ktig)
    Visa endast
    Tis 7 mar 2017 18:23 #5

    Du har fått många bra svar, men jag tänkte att det skadar inte att få ett till så att du kanske ska känna dig lite mindre ensam/pressad.

    Jag fick mf i aug 2015. Det tog oss ca 1½ år innan vi blev gravida igen, nu är jag i v 18. Trots enormt massa räknande, äl-stickor, besök hos läkare och för att inte tala om alla ivriga kiss på grav-test på bim så ville det bara inte ta sig.

    Vi hade bestämt oss att den cykeln, som jag äntligen blev gravid på, var den sista. Sedan skulle vi söka hjälp. Jag funderar på om det inte var lite det som gjorde det. Att jag liksom "gav upp" och därmed slappnade av.

    Skulle jag ge dig något råd så är det att ni ger er en deadline. "Så här länge till försöker vi, sedan söker vi hjälp." Kanske fungerar det för er som med oss. Om inte, så har ni en tydligt tidslinje. Och var inte rädda att be om hjälp.

    Lycka till!

  • Tis 7 mar 2017 20:01 #6

    Vet mycket väl hur frustrerande väntan kan vara men du får inte glömma att minst ett år räknas som fullt normalt !

    Upp till 1,5 år innan man kan få hjälp om man är väldigt ung !

    För oss tog det 9 mån innan + men efter ett missfall och ny väntan på närmare ett år fick vi övergå till ivf!

    Är nyfiken på hur du vet när ägglossningen är? Jag använde en app o noterade ägglossningsflytningar hur länge som helst. Konstaterade senare via ägglossningsstickor o när jag väl blev gravid att min ägglossning inte var i närheten under dagarna jag trodde !

    Ha sex löpande varannan till var tredje dag så håller ni spermierna på lagom belastning (kvalité) och ni missar inte rätt dag!!

    Det kommer gå fint o jag vet precis hur det känns när alla får + runt omkring en! Men det kommer lösa sig o när barnet kommer är det maximalt efterlängtat !

  • Anonym (Uppgi­ven)
    Visa endast
    Ons 8 mar 2017 08:26 #7
    Vi är i precis samma sits! Jag blev gravid på andra försöket i höstas, men fick missfall i oktober. Bebisen skulle ha kommit i maj. Jag sitter nu här med mens efter det femte misslyckade försöket, och jag går sönder inombords. Har varit hos gyn som såg "massor av fina ägg", men även en cysta på ena äggstocken. Jag ska kolla upp den igen om två veckor, då det finns misstanke om att det är endometrios. Jag har såklart redan googlat alla skräckhistorier om operationer, nedreglering och ivf, fast jag inte ens vet om det är endo.

    Jag vet att alla menar väl som säger åt mig att slappna av, men det är helt omöjligt. Två månader nu har jag verkligen försökt att tänka på annat, inte blev jag gravid för det. Känner mig så himla ensam. Jag vet att sju månader är snittet, men det känns ändå som att de allra flesta blir gravida inom tre.  
  • Anonym (Längt­an) Trådstartaren
    Visa endast
    Ons 8 mar 2017 14:23 #8
    LFF skrev 2017-03-07 16:16:11 följande:

    Försök att inte stressa med tankar på att det inte funkar. Det hjälper inte ett skvatt, det vet jag av egen erfarenhet. Däremot kan det skapa spänningar mellan dig och din partner.

    Att vara superfertil är för den delen inte heller helt bra utan kan göra så du får fler missfall.

    För oss tog det ca 5 år och två missfall innan vi till slut fick levande barn. Vi sökte dock inte hjälp mer än att jag kontaktade en gynekolog av annan orsak vilket ledde till att vi kom in på mina missfall och han kollade då den biten samtidigt.


    Hur kan det göra att man får fler missfall? Om man är superfertil.
  • Anonym (Längt­an) Trådstartaren
    Visa endast
    Ons 8 mar 2017 14:26 #9
    Anonym (försiktig) skrev 2017-03-07 18:23:31 följande:

    Du har fått många bra svar, men jag tänkte att det skadar inte att få ett till så att du kanske ska känna dig lite mindre ensam/pressad.

    Jag fick mf i aug 2015. Det tog oss ca 1½ år innan vi blev gravida igen, nu är jag i v 18. Trots enormt massa räknande, äl-stickor, besök hos läkare och för att inte tala om alla ivriga kiss på grav-test på bim så ville det bara inte ta sig.

    Vi hade bestämt oss att den cykeln, som jag äntligen blev gravid på, var den sista. Sedan skulle vi söka hjälp. Jag funderar på om det inte var lite det som gjorde det. Att jag liksom "gav upp" och därmed slappnade av.

    Skulle jag ge dig något råd så är det att ni ger er en deadline. "Så här länge till försöker vi, sedan söker vi hjälp." Kanske fungerar det för er som med oss. Om inte, så har ni en tydligt tidslinje. Och var inte rädda att be om hjälp.

    Lycka till!


    Det låter ju inte helt konstigt ändå. Psyket kan nog sätta stopp på det mesta. Ska testa din teori, tack :)
  • Anonym (Längt­an) Trådstartaren
    Visa endast
    Ons 8 mar 2017 14:31 #10
    Snuttis2 skrev 2017-03-07 20:01:13 följande:

    Vet mycket väl hur frustrerande väntan kan vara men du får inte glömma att minst ett år räknas som fullt normalt !

    Upp till 1,5 år innan man kan få hjälp om man är väldigt ung !

    För oss tog det 9 mån innan + men efter ett missfall och ny väntan på närmare ett år fick vi övergå till ivf!

    Är nyfiken på hur du vet när ägglossningen är? Jag använde en app o noterade ägglossningsflytningar hur länge som helst. Konstaterade senare via ägglossningsstickor o när jag väl blev gravid att min ägglossning inte var i närheten under dagarna jag trodde !

    Ha sex löpande varannan till var tredje dag så håller ni spermierna på lagom belastning (kvalité) och ni missar inte rätt dag!!

    Det kommer gå fint o jag vet precis hur det känns när alla får + runt omkring en! Men det kommer lösa sig o när barnet kommer är det maximalt efterlängtat !


    Tack för ditt svar :) Jag kan aldrig vara helt hundra på om jag ens har ägglossning. Men med tanke på vad jag känner i magen, ägglossningsflytning, tester + att jag blir extra sugen under 2-3 dagar så vet jag ändå på ett ungefär när det är. Men om jag ens släpper ifrån mig ett ägg, det vet jag inte iaf =/. Men med tanke på att jag vart gravid innan så borde den biten fungera någongång iaf.
  • Anonym (Längt­an) Trådstartaren
    Visa endast
    Ons 8 mar 2017 14:35 #11
    Anonym (Uppgiven) skrev 2017-03-08 08:26:59 följande:

    Vi är i precis samma sits! Jag blev gravid på andra försöket i höstas, men fick missfall i oktober. Bebisen skulle ha kommit i maj. Jag sitter nu här med mens efter det femte misslyckade försöket, och jag går sönder inombords. Har varit hos gyn som såg "massor av fina ägg", men även en cysta på ena äggstocken. Jag ska kolla upp den igen om två veckor, då det finns misstanke om att det är endometrios. Jag har såklart redan googlat alla skräckhistorier om operationer, nedreglering och ivf, fast jag inte ens vet om det är endo.Jag vet att alla menar väl som säger åt mig att slappna av, men det är helt omöjligt. Två månader nu har jag verkligen försökt att tänka på annat, inte blev jag gravid för det. Känner mig så himla ensam. Jag vet att sju månader är snittet, men det känns ändå som att de allra flesta blir gravida inom tre.  


    Jag har med försökt tänka på annat och inte stressa upp mig. Men blir inte gravid ändå. Och vi har inte för lite sex heller. Konstigt det där. Verkligen jättesvårt att slappna av för tanken på graviditet kommer upp i mitt huvud varje dag. Om inte, så blir jag alltid påmind pga alla andra som är gravida just nu. Tänker att det kunde jag med varit.. Men nepp :(
  • Ons 8 mar 2017 15:13 #12
    Anonym (Längtan) skrev 2017-03-08 14:23:41 följande:

    Hur kan det göra att man får fler missfall? Om man är superfertil.


    För att om man nu har lättare än normalt för att bli gravid så är det så att även befruktade ägg som är av sämre kvalitet och har avvikelser (vilket gör att fostret inte utvecklas normalt) fäster lättare i livmodern.

    Men nu verkade ju gynekologen säga att Du var fertil för att du hade många ägg i äggstockarna, och inte baserat på något annat.
  • Ons 8 mar 2017 15:41 #13
    Anonym (Längtan) skrev 2017-03-08 14:23:41 följande:
    Hur kan det göra att man får fler missfall? Om man är superfertil.
    www.dn.se/nyheter/vetenskap/superfertilitet-bakom-manga-missfall/
  • Fre 10 mar 2017 18:41 #14

    För oss tog det 13 månader...

  • Anonym (Anony­m)
    Visa endast
    Mån 6 jan 10:04 #15

    Hej!

    Såg att tråden var gammal men jag är precis i din situation just nu. Jag blev gravid maj-19 och fick MA i aug, var då i vecka 15 och fostret hade dött redan i vecka 8. Fick läggas in på sjukhuset för att göra en medicinsk abort. Efter detta försökte jag och min sambo direkt igen, nu har vi försökt i fem månader utan resultat. Jag har fått två positiva grav test men fått mens några dagar senare.. jag ringde gyn och försökt få hjälp då jag trodde detta räknades som 3 missfall men det fick jag förklarat för mig att det verkligen inte gjorde. Kände mig så ledsen efter samtalet och det är så svårt att hålla ihop när en efter en av våra vänner berättar att de ska bli föräldrar.

    Därför skulle de va skönt att höra hur det gått för andra som varit i min situation, så hur har har det gått för dig?

    Hoppas du orkar svara, de skulle glädja en som är mitt i bebisverkstaden utan resultat.

  • Anonym (Li)
    Visa endast
    Mån 6 jan 10:20 #16
    Anonym (Anonym) skrev 2020-01-06 10:04:32 följande:

    Hej!

    Såg att tråden var gammal men jag är precis i din situation just nu. Jag blev gravid maj-19 och fick MA i aug, var då i vecka 15 och fostret hade dött redan i vecka 8. Fick läggas in på sjukhuset för att göra en medicinsk abort. Efter detta försökte jag och min sambo direkt igen, nu har vi försökt i fem månader utan resultat. Jag har fått två positiva grav test men fått mens några dagar senare.. jag ringde gyn och försökt få hjälp då jag trodde detta räknades som 3 missfall men det fick jag förklarat för mig att det verkligen inte gjorde. Kände mig så ledsen efter samtalet och det är så svårt att hålla ihop när en efter en av våra vänner berättar att de ska bli föräldrar.

    Därför skulle de va skönt att höra hur det gått för andra som varit i min situation, så hur har har det gått för dig?

    Hoppas du orkar svara, de skulle glädja en som är mitt i bebisverkstaden utan resultat.


    Fick också missfall, sen gravid igen först ett halvår senare. Fick missfall då med, men då blev jag gravid igen bara tre försök senare. Nu är jag i v 25. Jag var lika stressad och förhoppningsfull att bli gravid när jag väl plussade, så det går det med.
Logga in
Bli medlem
Medlemsregistreringen är tillsvidare avstängd mellan 00:00 och 07:00. Vänligen återkom senare.

Innehåll

Innehåll

Svara i tråden...

Innehåll