Skriva till ex?

För det första. Hur tog det slut? Vem lämnade vem? Blev ni ovänner? Hur längesen är det?

Hej igen "Helga", "jag stalkar mitt ex som inte vill ha kontakt"...

Ex brukar ofta vilja förbli ex. Det enda tips jag kan ge är att du skriver ärligt och rakt. Sen ligger bollen hos exet. Får du inget svar är det bara att backa.

1. Vi bråkade för mycket och hade distansförhållande så vi kunde inte träffas lika ofta. Blev lättare att missförstå varandra då. Va mycket i skolan också just då för båda så man hade ingen energi kvar.

2. Jag "tvingade" honom på sätt o vis att göra slut. Han ville ta en paus men jag orkade inte det.

3. Vi va väl båda ganska ledsna och upprörda men vi hatade väl inte varandra. Han trodde väl att jag tyckte att han va ett svin dock.

4. Det va i november. Vi har inte pratat sen dess

Distans förhållande är svårt men jag tycker du ska försöka hitta nån stabil i samma kommun som dig själv.. gå inte tillbaka till gammalt... ha tålamod.. ja hitta min kärlek på happypancake (:

Och idag ska vi ha barn , haha (:

Helga?

Jag har skrivit en gång tidigare om detta problem men har aldrig använt namnet Helga. Skulle jag stalka honom så skulle jag väl följa honom på medier och skicka massa meddelanden helatiden vilket jag inte gjort. Jag vill inte va för på och jobbig, för vill han inte så vill han ju inte. Vet själv hur det är att ha ett tjatigt ex.

Ja jo jag har dejtat runt en del och träffat bra killar och kan ju va så att jag bara saknar honom men egentligen inte vill ha tillbaka honom. Har träffat en kille som är bra men märker mycket jag saknar.

Ok, era namn lät så lika. Men han svarade inte för flera månader sen eller efter = han vill inte. Hade han velat hade han tagit kontakt med dig själv.

"Vill han inte så vill ha inte", stämmer ju inte eftersom du inte accepterar det? Att han DÅ inte gjorde slut betyder inte att han inte lägrat massa tjejer efter det, njutit av att vara singel och kanske blivit kär i nån annan. Det många tjejer inte tycks inse är att killen dom dumpar inte stannar i det sinnestillståndet dom lämnade honom i. Ni tror att ni bara kan återvända ett halvår/ett år/fem år senare och att han fortfarande ska dyrka marken ni går på och inte ha ögon för nån annan. Sen bara vägrar ni inse faktum att det inte är så och hör av er och hör av er fast ni inte får respons för det GÅR inte att förstå att ni inte är intressanta längre.

Jag är mycket väl medveten om att han kanske har gått vidare. Det jag menade var att jag aldrig försökt uttryckt att jag kanske vill försöka igen? Sen så menar jag verkligen vill han inte va med mig igen så visst då är det så man kan inte styra någon annans känslor. Det ända jag ville va att få tips på att skriva på ett sätt så han förstår att jag fortfarande har känslor för honom utan att låta needy och får honom att känna sig pressad.

Jag stannade inte heller i det sinnestillståndet som han lämna mig i. Då va jag jättearg och skulle aldrig ha gått tillbaka till honom.

Det känns som om du tar ut någon slags irritation på mig. Jag ställde en simpel fråga och det hade räckt med att du säger att han antagligen gått vidare och inte vill prata elr nå liknande om du ville kommentera.

Jag är ledsen att behöva säga det hör men jag tror det är dött lopp. Det tog slut av en anledning och skulle ni bli tillsammans nu så skulle det troligtvis sluta likadant igen om inte allt för lång tid. Dessutom har det gått alldeles för kort tid för att ni ska kunna försöka igen. Enda gången jag tror att det skulle kunna funka är om det har gått flera år och så springer man på varandra av en slump ochvtycke uppstår igen och båda har blivit mognare.

Okej jag tar med mig det. Det jag är rädd för är att det ska gå flera år och så har man gift sig och skaffat barn och så dyker den där första riktiga kärleken upp igen och man tänker "varför gjorde jag inget åt saken då?". Men ja det är stor chans att gamla problem återkommer igen. Tack för alla råd!

Om du är gift och har barn om flera år och springer på exet och får dom tankarna ja då ska du nog fundera på hur bra du och din man har det istället. Men det där är ju högst irellevant för tillfället. Om du känner starkt att nej va fasen jag måste testa en gång till innan alla broar är brända så tycker jag att du ska göra det.

Jag går själv runt och vill att jag och mitt ex ska bli tillsammans igen nu ett halvår senare även fast jag vet att det inte kommer funka. Knepigt det där med känslor.

Önskar dig i alla fall lycka till oavsett vilken väg du väljer att gå!

Jo det stämmer, det finns så många liknande inlägg och har haft den här diskussionen otaliga gånger med vänner osv som inte fattar att dom borde låta exen va.

Jag ska svara seriöst på din fråga. Ring. Eller maila. Fråga om ni kan ses och ta en fika. Ganska lättsamt och kortfattat. Sen när ni ses får du se hur det känns, om du ens vill säga att du saknar honom, annars gör det. Se hur det går. Det jag menade var att om han sen inte svarar eller verkar oåtkomlig så glöm det. Bli inte Helga :p

Han var ju ingen riktig kärlek. Ni bråkade och gav upp varandra. Snälla, rara du. Du kommer träffa den stora, riktiga kärleken i framtiden! Det där försts förhållandet är inte alls magiskt när du är 30 och träffar nån som är tusen ggr bättre <3

Men det får du se med tiden :)

Jag är inte tjatig och kommer inte bli det heller för att svara på "du igen" :) han har inte blockerat mig någonstans och det va jag som tog bort honom överallt. Tack för din åsikt och nej jag lovar att inte bli tjatig om jag väljer att höra av mig för att försöka berätta hur jag känner. Ignorerar han mig så är det väl synd för honom att han inte kan iallafall prata med mig men jag förstår samtidigt om man inte tycker att man har något att säga.

Jo jag vet att han antagligen inte behöver vara "the one" därför jag skrev den första riktiga kärleken :) vet att det kan komma fler som blir den andra och tredje etc. riktiga :)

Ja. Den där Helga trodde också att det måste vara nåt speciellt med den första. Jag undrar dock om du ens kommer se på detta som kärlek om några år, det låter inte så speciellt kärleksfullt utan bara att han varit den första du kallat pojkvän..

Bara fråga hur han känner, det KAN inte missuppfattas.
Och dra inte igång familjecirkusen med en stackars kille som du inte är hundra på, du måste ju komma över den gamla och gå vidare. Sjukt respektlöst annars, och hela dit liv skulle vara en lögn.