• vithaj

    Umgängesresor 60 mil

    Jag har barn tillsammans med en man som bor 60 bort. Vi ligger i en vårdnadstvist och har nu gemensam vårdnad, vår dotter är 4 år och bor med mig, umgänge med pappan har under det senaste året varit vartannat helgslut i vår hemstad, samt vart sjätte helgslut i hans hem, 60 mil bort. Snart ska vi till tingsrätten igen och umgängesschemat ska regleras efter en prövotid. På socialförvaltningen har en utredning genomgåtts och deras förslag är att umgänget ska ske en gång per månad i pappans hem, och då under en vecka. Detta med tanke på vår dotters ringa ålder och det långa avståndet.


    Jag har hittills tagit henne hela vägen till hans hemort för överlämning och han har sedan återlämnat henne vid umgängets slut. Detta tar nästintill knäcken på mig. Rent ekonomiskt också, men främst för att resan är så lång och besvärlig. Jag blir helt slut efteråt, har svårt att sköta jobb, osv. Måste vila upp mig och är inte mig själv på ett par dagar efteråt. Jag har pga tvisten och annat tråkigt mått väldigt dåligt under de senaste två åren, varit sjukskriven, och är först nu på väg tillbaka till det normala.

    Sedan dag ett har jag ensam tagit hand om vårt barn. Så mycket tid och energi, all min kärlek kraft går åt till henne. Hämtning och lämning på dagis, nattning, bad, lek, stimulans, aktiviteter etc etc. De få dagar jag får avlastning av pappan behöver jag för återhämtning och vila. För att komma på fötter igen. För att kunna ta hand om vårt barn på bästa sätt. Jag försöker få till det så att jag lämnar henne på halva vägen. Enligt min advokat säger lagen att boendeföräldern ska stå för 1/3 av umgängesresorna. Idag står jag för 50%. Överlämning på halva vägen skulle innebära 25%, och jag tänker mig att den skillnad mellan 1/3 och 1/4 kan jämnas ut över året vid storhelger och lov-umgängen då jag kan tänka mig att t ex hämta på halva vägen också, det är det här pågående vardagliga umgänget som är så jobbigt för mig.


    Vad har ni för erfarenhet av detta? Vad säger lagen egentligen? Har någon bra tips eller underlag som jag kan stödja mig på inför nästa förhandling i tingsrätten, då umgänget ska regleras för att vara så i flera år framåt... Måste få rätt på det här.


    Tack på förhand.

  • Svar på tråden Umgängesresor 60 mil
  • MajaVira

    Det låter märkligt att advokaten säger att boendeförälderna ska stå 1/3 av resorna. Bor du i Sverige? Eftersom du skriver "helgslut" får jag en känsla av att du ev bor i Finland...

  • Holma

    Finns ingen lag som säger att boendeföräldern ska ta 1/3 av det i Sverige

  • vithaj

    Jag bor i Skåne, pappan i Stockholm. Kanske sa min advokat att Tingsrätten brukar tilldöma 1/3 av ansvaret till boendeföräldern. Jag känner att jag tar så mycket ansvar för vår dotter när det gäller allt annat, att jag tycker det är rimligt att jag överlämnar henne på halva vägen, i Nässjö, och att han sen lämnar henne i Skåne. Jag behöver lite egentid också, och vila upp mig mellan varven. Han är sjukpensionär och har allt utom ont om tid. Han tar heller inget ansvar för henne utöver vid umgängena. Är det orimligt att han står för mesta delen av umgängesresorna? Jag känner att åtminstone det, att han sköter sitt eget umgänge med dottern.

    Det hör inte direkt till saken, men indirekt så inverkar det såklart, att vi är långt ifrån vänner. Han har anmält mig flera gånger (på totalt oriktiga grunder) och lämnat falska uppgifter om mig till myndigheter, sida efter sida med rena lögner, allt för att försöka ställa mig i dålig dager och vinna ställning i tvisten. Han gör allt för att sabotera för mig, så det är inte heller det roligaste att behöva åka så långt för deras umgänge. Så tråkigt. Han bara bråkar för sakens skull, för att han kan, och ser inte till vår dotters behov. Gör sig totalt omöjlig i alla frågor, vägrar diskutera sånt som rör vårt barn. Låter inte henne ringa hem när hon är ledsen och vill kontakta mamma, trots att hon är så liten. Vi talar om en riktigt stor egoist med ett huvud tjockare än man kan tänka sig... En total mardröm.

  • vithaj

    Hittade en annan tråd som relaterar till detta.

    Anonym (Transport) 2009-11-11:


    Jag är BF och UF bor ca 25 mil härifrån och barnen är där vh.UF tycker att jag också bör vara med och göra själva resorna medan jag tycker att jag, mer än väl, uppfyller "min ansvarsdel" genom att sköta allt som rör barnen 26/30 dagar resten av månaden. Jag måste visa UF FAKTA på vilka REGLERNA/LAGARNA är i detta fall.


     


    Det är faktiskt upp till uf att motbevisa dig. Låt honom visa dig var i lagen det står att du måste transportera barnen någonstans. Tala om för honom att barnen finns på den adress där de är mantalsskrivna. Om han vill ha umgänget någon annanstans än på er bakgård så är det upp till honom att transportera barnen.

    Som bf ska du främja umgänget och det gör du genom att uppmuntra barnen till att åka, genom att ha barnen färdiga för avhämtning, genom att prata positivt om umgänget inför barnen, osv.


     


    Föräldrabalken 6 kap 15 b § "Om barnet bor tillsammans med endast en förälder, skall den föräldern ta del i kostnaderna för de resor som föranleds av barnets behov av umgänge med den andra föräldern."
    Insatts kommentar: Lagen handlar alltså om fördelning av resKOSTNADERNA - inte det praktiska jobbet med skjutsandet!

    "Det skall ske efter vad som är skäligt med hänsyn till föräldrarnas ekonomiska förmåga och övriga omständigheter."
    Insatts kommentar: I vissa fall kan det alltså visa sig, vid en ekonomisk fördelning, att boföräldern skall betala större delen av kostanderna än umgängesföräldern!

    "En dom eller ett avtal om kostnaderna för resor kan jämkas av rätten för tiden efter det att talan har väckts, om ändring i förhållandena föranleder det."
    Insatts kommentar: Hjälp med uträkning av kostnadsfördelningen kan man få på familjerätten i hemkommunen

    Läs också

    www.famratt.com/pdf/vbu_aw_rattspraxis.pdf

    sid 767 och vidare

  • Holma
    vithaj skrev 2017-04-17 13:01:43 följande:

    Jag bor i Skåne, pappan i Stockholm. Kanske sa min advokat att Tingsrätten brukar tilldöma 1/3 av ansvaret till boendeföräldern. Jag känner att jag tar så mycket ansvar för vår dotter när det gäller allt annat, att jag tycker det är rimligt att jag överlämnar henne på halva vägen, i Nässjö, och att han sen lämnar henne i Skåne. Jag behöver lite egentid också, och vila upp mig mellan varven. Han är sjukpensionär och har allt utom ont om tid. Han tar heller inget ansvar för henne utöver vid umgängena. Är det orimligt att han står för mesta delen av umgängesresorna? Jag känner att åtminstone det, att han sköter sitt eget umgänge med dottern.

    Det hör inte direkt till saken, men indirekt så inverkar det såklart, att vi är långt ifrån vänner. Han har anmält mig flera gånger (på totalt oriktiga grunder) och lämnat falska uppgifter om mig till myndigheter, sida efter sida med rena lögner, allt för att försöka ställa mig i dålig dager och vinna ställning i tvisten. Han gör allt för att sabotera för mig, så det är inte heller det roligaste att behöva åka så långt för deras umgänge. Så tråkigt. Han bara bråkar för sakens skull, för att han kan, och ser inte till vår dotters behov. Gör sig totalt omöjlig i alla frågor, vägrar diskutera sånt som rör vårt barn. Låter inte henne ringa hem när hon är ledsen och vill kontakta mamma, trots att hon är så liten. Vi talar om en riktigt stor egoist med ett huvud tjockare än man kan tänka sig... En total mardröm.


    Det rimliga är väl halva vägen anser jag .
  • Ann-Louise

    Om ni bor i Skåne i närheten av Ängelholm kanske barnet kan flyga själv till Stockholm med en ledsagare som följer med och lämnar över barnet. Vet andra 5 åringar som klarat detta. Då slipper du själv att resa så mycket.

  • hon mot strömmen
    Ann-Louise skrev 2017-04-23 16:15:00 följande:

    Om ni bor i Skåne i närheten av Ängelholm kanske barnet kan flyga själv till Stockholm med en ledsagare som följer med och lämnar över barnet. Vet andra 5 åringar som klarat detta. Då slipper du själv att resa så mycket.


    Barn måste vara minst 6år för att flyga själv.
  • MajaVira
    hon mot strömmen skrev 2017-04-23 16:17:43 följande:
    Barn måste vara minst 6år för att flyga själv.
    Fem år gäller för ensamåkande barn på SAS, Norwegian och BRA.
  • Mia86a

    Jsg tycker det är en självklarhet att ni möts halvvägs både dit och tillbaka. Varför ska pappan behöva åka 120 mil och lämna? Totalt orimligt!! Han är säkert ledsen över att inte få se dottern mer än det umgänget som är utsatt så då tycker jag du måste ställa upp och underlätta för dem att ha en god kontakt.

Svar på tråden Umgängesresor 60 mil