Bostadsbekymmer
Hej, alla kloka typer på FL!
Jag skulle gärna vilja höra era åsikter om följande dilemma:
För ett år sedan skilde jag mig från min make. Vi har en nu fyraårig son som vi har gemensam vårdnad om. Vi bodde då tillsammans i en hyresrätt i en Stockholmsförort. Det är ett förstahandskontrakt som står i mitt namn. När vi skildes, hade jag turen att till ett ganska förmånligt pris få hyra en liten lägenhet i Stockholms innerstad i andra hand av en bekant, och jag har bott där sedan dess. Förortslägenheten hyr jag, med hyresvärdens tillstånd, ut i andra hand till min exmake.
Jag har kötid i Stockholms stads bostadsförmedling sedan år 2000, inklusive de nästan 10 år jag alltså bodde tillsammans med min exmake i förortslägenheten. Som alla vet är det snudd på omöjligt att få tag i ett förstahandskontrakt i Stockholm utan enormt lång kötid. Jag har dock ingen som helst önskan att flytta tillbaka till förortslägenheten, där jag vantrivts en längre tid helt bortsett från mitt fallerade äktenskap. Samtidigt har min son alltså bott där i hela sitt liv, och hans far och han trivs utmärkt där.
Nu oroar jag mig för hur det ska bli när/om mitt andrahandskontrakt sägs upp, alternativt hyresvärden inte längre godkänner min andrahandsuthyrning av förortslägenheten. Kommer jag att begå mitt livs misstag om jag överlåter kontraktet på min exmake, så att min son får bo kvar (åtminstone halvtid) i den lägenhet han är uppvuxen och trivs i, medan jag förlorar min kötid, blir kvar på en osäker andrahandsmarknad och riskerar att få flytta runt? Till saken har att jag har flera kontakter i Stockholm än min exmake, som är inflyttad från annan ort. Det är hans problem, visst, men som ni förstår är jag allra mest mån om min sons trygghet i den här situationen. För egen del är jag inte så orolig, jag har fast anställning med ok lön och tycker inte att det är så farligt att flytta då och då.
Hur hade ni gjort?
