Hade ett MA i v.10+5. Att tolka ÄL-stickorna fick jag ingen ÄL innan första mens. Nu efter första mens sker fortfarande ingen stegring. Börjar känna hur ångesten, frustrationen och sorgen äter upp mig inifrån då jag aldrig får en ärlig chans att försöka på nytt.
Ni som fått MA i ungefär samma vecka, när fick ni ÄL? Fick ni hjälp att få igång med hormoner? Hur ska man tänka för hålla uppe hoppet?
Mvh/ en som snart drunknar i sin sorg...
Haft två graviditeter där jag på den ena fått bekräftat att liten dog i v9-10 (KUB-ul i v13) och en där jag började spontanblöda i v 13 men där symtomen upphörde några veckor tidigare.
Jag vet faktiskt inte när jag fick tillbaks ÄL då jag aldrig hållit på och testat med stickor men blödningarna startade ungefär då jag skulle ha haft mens om jag inte blivit gravid och sen rullade det bara på med mens en månad efter blödningarna.
Mitt helt ärliga svar är att försöka sluta tänka på det hela. Sörj förlusten av bebisen som inte kom, absolut, men häng inte upp dig på att bli gravid så fort som möjligt igen. Sluta med stickorna och ha sex regelbundet.
Om det oroar dig till döds, kontakta gynekologen för att göra en koll att allt ser ut som det ska där inne.
För oss tog det fem år från första plusset till dess att det kom levande bebis(ar) men jag hade inte orken att söka hjälp heller. Hade varit hos en gynekolog på sommaren innan då jag var orolig över mensens storlek (väldigt liten) och han tog min oro för att inte bli gravid på allvar och kollade ordentligt. Vid misstanke om polyp fick jag remiss snabbt för borttagning och i den fanns även en spolning av äggledarna med (fick jag veta när jag var hos honom igen då jag plussat).
Lycka till och försök att inte stressa ihjäl dig. Även om de säger att det är en myt att stress hindrar graviditet så hjälper det inte mentalt ändå.
Direkt efter hade jag ingen äl, men månaden efter kom äl som vanligt.