Livglädje och längtan av Escitalopram?

Finns det ingen liten själ där ute som har feedback om kombination glädje-escitalopram?

Jag själv minns inte det så bra. Det var bara fokus att bli bra från ångest.

Tusen tack på förhand!

Jag använder dem. Skicka PM om du vill.

Jag tar dem då jag har extrem pms. Har pms från ägglossning-mens vilket är ca 2 veckor, alltså typ halva mitt liv. tar tabletterna under de 2-2.5 veckorna varje månad. Om jag jämnför mitt mående nu till då så är det som natt och dag. Jag hade extremt tråkiga tankar och hade ångest osv osv, extreeeeem pms helt enkelt. Nu fungerar jag normalt. Om du är nere så bara prova ta dem eller gå på tex KBT/mindfulness där du lär dig att jobba med dina tankar så att du utan medicin kan bli bättre. Rekommenderar även meditation.

Jag medicinerar med Escitalopram sedan mer än ett halvår tillbaka. Är deprimerad samt har ångest. Tar dessa då jag tidigare prövat många andra mediciner (senast Venlafaxin) men upplevt att dom gör mig alldeles för "avstängd", tom på känslor osv + gav mig många otrevliga biverkningar.

Om jag ska utvärdera Escitalopram så skulle jag väl säga att dom hjälper på så vis att jag inte varit extremt självmordsbenägen som tidigare, haft mindre ångest och så. Dock finns ingen sexlust, ingen "riktig glädje" och såna känslor utan det har blivit som mina tidigare mediciner. Alltså samma tomhetskänslor, varken glad eller ledsen osv.

Nu på senare tid har det blivit ännu värre, men det beror troligtvis pga saker som hänt runt omkring mig.

Kort sagt, jag upplever inte att Escitalopram hjälper mig på det vis jag önskar, jag blir avstängd och tom. Men det är som sagt individuellt och så tror jag att man egentligen ska medicinera det längre än ett halvår, för att kunna ge en rättvis utvärdering av det, om det funkar eller inte.

Väldigt tråkigt att höra att du mår dåligt, hoppas verkligen att det ska vända för din skull!

Käkat dessa på 5mg i 2v men inte märkt någonting. Mår lika dåligt som innan. Jag kan fortfarande få orgasm lika lätt. Ökar dosen till 10mg imorgon så får väl se om det börjar vända då!

Äter det för ptsd, utmattningssyndrom, panikångest och hypokondri

Åt den i 13 mån och slutade pga sexuella biverkningar och för att jag blev helt avtrubbad. Det blev jag redan på 5 mg. Åt 20 mg som mest. Kände mig varken glad eller ledsen. Blev som sagt avtrubbad. Kunde inte gråta och jag som alltid haft gråten i halsen. Hur mkt jag än försökte pressa fram tårar kom det inga. I början var det skönt att sätta alla känslor på paus men efter 1 år är det inte lika roligt längre. Kände aldrig något pirr i magen eller äkta glädje. Skitstörigt efter ett tag så jag slutade. 4 månader senare kom depressionen tillbaka så nu är jag tillbaka på escitalopram igen. Läkaren på psyk sa att han skulle lägga till en medicin för att få mer stabilitet. Får se vad han säger när vi ska ha utvärdering om en månad.

Tack för svar!

Det är så lustigt att jag inte kommer ihåg hur min känsla var...
Jag vet ju att jag blev bra och ville sluta.

Varför jag ville sluta var ju för att jag gått upp 5 kilo, grät inte ens på bio när det var värsta kärleksfilmen där killen dog (vilket jag borde gråta till) plus att jag trodde att jag blivit bra.

Det var i julas, då hade jag ätit 6 månader.
Men sen en månad tillbaka har min ångest och oro kommit tillbaka. Inte lika stark men jag har en ångest känsla och nedstämdhet som svallar fram o tillbaka hela dagarna. Den går över på kvällen och jag sover gott om natten, men jag är absolut inte som vanligt.

Mina 5-6 kilo har jag inte lyckats gå ner, min sexlust är fortf som bortblåst och min energi finns inte ändå. Glädjen är inte där.
Tårarna har kommit tillbaka och små milli-sekunder av pirr o längtan kan dyka upp men dagarna är mest ångestfyllda och orosamma. 

Orkar jag börja igen? Går det över m tiden eller plågar jag bara mig själv...

Hej igen!

Nu har jag ätit escitalopram 1 månad och för att svara på tråden så känner jag absolut pirr i magen när jag blir glad. Har t.ex fått en crush på en tjej o blir liksom riktigt lycklig av det och kan skratta. Har inte problem med att få orgasm och är mycket kåtare än innan. Ångesten dämpade alla mina känslor innan jag börja, jag hade 0 sexlust och kunde varken gråta eller skratta.

Jag har inte fått några biverkningar

Vad härligt att höra!

Jag har börjat äta nu.

Men har fruktansvärda insättningssystom.

5 dagar 5 mg o livet är inge kul...

hur går det ? 

Min tjej 39 började äta för ett tag sedan. Hon fick det för pms och viss utbrändhet. Tyvärr så blev hon totalt empatilös och varken skratta eller grät den sista gången jag träffade henne.

Hon brukade vara en känslomänniska. Kändes ödsligt att träffa henne. Ibland hör Hon av sig och är normal. Men fan vet vart detta slutar.

Personligen kan jag tycka att medicinen var overkill. Som en napalmbomb för själen.

Det värsta är att jag inte vet om hon förstår HUR stor personlighetsförvandling som skett. Jag är helt förkrossad men det finns liksom ingen anledning att berätta det för henne för hon känner ingen empati. Kan låta självupptaget av mig men det är det inte för jag säger inget till henne.