Min man litar inte på mig utan någon anledning :(

Jag antar att han av nån anledning tror att du varit otrogen?

Om det är så är det ju hans problem, för du ska inte behöva bevisa att du inte varit otrohen. Det ska ju räcka med att säga vad man gjort.

Det är ingen mening att prata om det mer. Om du pratar om det kommer han tro att du försöker dölja något. Om du blir irriterad på det när han säger något, är det samma.

Ja det är irriterande att vara gift med nån som inte litar på en. Tillit är ju grunden i alla förhållanden.

"Som man känner sig själv, känner man andra" det kanske är han som har något att dölja.

Nu säger jag inte att din kille är otrogen på något sätt men många som är det brukar kunna bli svartsjuka själva.

Tack för att du svarade på tråden.

Precis, jag sa sådär till honom igår. Men vi får se hur det blir :(

Om det bara handlar om att du träffat denna kompis så låter han ju mer än lovligt dum i huvudet, alt. har han otroliga kontrollbehov. Du vet nog bäst vad som stämmer men är det det sista, så passa dig för att han försöker begränsa ditt liv! Det kan börja så där, tala illa om din kompis och vara sur på dig = du försöker vara till lags genom att till slut ge upp kompis för hans skull. Sen kommer nästa sak och nästa. 

är han väldigt svartsjuk av sig tex?

Sen är det så att om du vill prata om detta, visar att detta oroar dig, så kommer han bara ta det som en anledning att du har gjort något som inte är bra. Så, vifta bara bort det. Vill han prata om det får han ta upp det. Om det kommer upp igen får du gå lite hårt tillbaka: exakt VAD är det han anklagar dig för/finns det något som helst "bevis" i att du blir påverkad av din kompis/vad är det han är rädd för/ska han bestämma vilka vänner du får ha etc etc. Hävdar han att han har rätten på alla dessa punkter så fråga om det är så er relation ska vara: han dikterar och du ska  vara en foglig docka? Är det en sån fru han vill ha? osv 

om det är så illa, ska du nog skilja dig

Så där börjar så många trådstarter..

Nej, han är inte världens bästa kille

Hur ska man gå tillväga? Han är envis och vill inte ens prata med mig eller ens kolla på mig. Och jag känner mig så äcklad över honom.

För hur länge har han tänkt så om mig? Och jag har trott allt var frid och fröjd hemma.

Vad skulle ni ha gjort?

Ja, han har berättat att han är svartsjuk som person men varför ska han inte lita på mig. Jag förstår om han inte litar på någon annan men mig? Är absolut inte lättpåverkad som person.

Det som är så irriterande är att han tror han har rätt!

Han blev ju tillsammans med dig från första början för att du är du. Eller hur? 
Så om du ska vara den bästa för honom så ska du vara dig själv. 

Han har nu fått för sig något som inte är sant.
Det är HANS problem, inte ditt!
Vill han vara med dig så måste han jobba med sig själv och sin tillit till dig.
Det är inte du som ska jobba med det. 

Han behöver hjälp, professionell hjälp. 

Vill han inte prata med dig, så låt bli.
Lev ditt liv, tala om för honom: "om du nu vägrar prata med mig så är det ditt problem. Jag kan inte pausa mitt liv för att du väljer att inte prata med mig. Jag kommer göra det jag vill och behöver (d.v.s jobba, träffa vänner, träna, äta, och så vidare). Jag är öppen att föra en vuxen diskussion om detta, men jag kan inte stå här och föra en monolog. Jag kan inte heller be om ursäkt för något då jag inte gjort något fel." 

Jag hade packat hans väska och sagt att han är välkommen hem igen när han skärpt sig. Sen hade vi diskuterat saken och jag hade gjort klart att jag inte accepterar hans beteende och hade det skett igen hade jag dumpat honom. Ja, även fast det fanns barn i bilden. Har man ingen tillit, då behöver man inte vara tillsammans.

Då kommer ni ingen vart, om han inte inser att hans beteende är orimligt. Han kan inte styra över dig och det ska han inte heller. Fråga hur han ens kan bo med dig om han nu tycker du är en så opålitlig person (om ni pratar igen)? 

Tycker du ska bemöta hans kalla beteende exakt lika som han själv gör. Om han till slut säger nåt om att du är så kall så säger du bara "jaha men jag trodde det var så du ville ha det här hemma eftersom du har gett mig the silent treatment nu i XXX dagar"
liksom bolla tillbaka alla dumheter till honom själv för annars riskerar det lätt bli så att han anklagar dig för något som är osant och omöjligt men det blir på dig bevisbördan hamnar, trots att du inte gjort något. Den typen av situationer kommer man sällan ur på ett bra sätt så se till att inte hamna i dem. Dessutom mkt vanligt att svartsjuka personer gör just så. 
om ni kan lyckas prata och nå fram till varann på ett vettigt sätt så tala om hur du vill leva: jämställt, lita på varann, kunna ha vänner utan att han blir svartsjuk etc. Föreslå parterapi om han är motsträvig. säg att om ni inte tar tag i problemen nu, hur blir det då sen. 

vill han inte så bör du överväga om du ska avsluta denna relation