Hur överlever man separationsångest? Ska gå isår med min sambo och jag flyttar till en egen lägenhet som jag köpt. Vi har inga barn med i bilden. Men det är ändå väldigt jobbigt. Jag vet att vi inte funkar ihop, men de klart man vill att de ska gå ändå! Vi har försökt så länge och det är ingen idé.
Vad ska jag göra för att det ska gå lättare? Någon med erfarenhet? Är rädd för att bli så sårad när han väl träffar en ny också... usch.
För mig funkade det bäst att bryta helt. Så fort bodelning och allt var färdigt så bröt vi, iom att vinintresse hade barn så fanns det inte heller anledning att umgås eller ha kontakt.
Tog bort varandra på sociala medier och hördes inte av, om det inte var något som dök upp. Tex fick jag lite papper till min nya adress som skulle till honom. Annars hördes vi inte.
För mig funkade det bäst att bryta helt. Så fort bodelning och allt var färdigt så bröt vi, iom att vinintresse hade barn så fanns det inte heller anledning att umgås eller ha kontakt.
Tog bort varandra på sociala medier och hördes inte av, om det inte var något som dök upp. Tex fick jag lite papper till min nya adress som skulle till honom. Annars hördes vi inte.
Ja okej. Och det kändes bra att göra så? Känns som man saknar den personen ännu mer då och verkligen tänker på "vad gör han nu" osv... på sociala medier har man ändå "lite koll" ...