Fira mors dag?

Men låt hon gå och sura då , så kan du och barnet hitta på något kul. Så löjligt , och hon är ju inte din mamma så du ska inte säga grattis(eller vad man nu säger)
Aldrig förstått mig på dessa dagar , och hade jag inte läst tråden hade jag inte haft en susning om dagen.
Ditt barn kanske kan rita en teckning om denna dag är så viktig för henne ,eller åk och köp en blomma barnet kan överlämna?

Hellre lite uppskattning varje dag från barnen än en speciell dag tycker jag;)

Vad gjorde din fru för dig på farsdag i höstas?

Det låter som att ni behöver sätta er ner en neutral dag och samsynka era förväntningar, önskemål och tankar kring Mors- och Fars dag (och kanske andra tillfällen - Alla hjärtans dag t.ex.?).

Ni behöver prata med varandra i lugn och ro.

Håller helt med. Passa gärna på att diskutera förväntningar och rimlig budget för födelsedagar, jul, årsdagar, etc. också.

I min familj väntar jag mig inte att min man ska uppvakta mig på mors dag. Jag håller med dig TS om att det är något barnen ska göra. När barnen var för små brukade däremot mannen köpa en chokladask eller blomma (inget storslaget utan nåt från Ica bara) "från barnen". Nu är det firande med teckningar som gäller, och att barnen för en gångs skull gör frukost åt mig istället för tvärt om

Jag tycker inte man firar sin fru/man på mors/fars dag. Men om man har små barn kan det vara en trevlig tradition att hjälpa dem att fira, precis som man kan hjälpa dem att fira sin förälder eller syskon på deras födelsedag. Typ låta dem rita en teckning eller köpa en liten sak som de får slå in. Ert barn var så litet så det är väl gränsfall om det är någon vits för barnet men annars tycker jag det hör till uppfostran att visa hur man kan uppvakta någon. Jag tror att din fru hade en väldigt tydlig bild av frukost på sängen och då blev det liksom fel från början. Och visst när man har småbarn och sitter och matar och torkar och skär hela måltiderna så är det nice med frukost på sängen, det tyckte jag också när mina barn var små.

Grejen är nog att dels hjälpa barnen att fira, dels att både lära barnen och fatta själv att försöka fira på ett sätt som mottagaren uppskattar. Vissa av oss älskar paket, då kanske man kan köpa något litet från barnen fast man själv inte tycker det är viktigt? Dessutom: Det kanske är ytligt men det är en satans status för en kvinna inför andra kvinnor att få frukost på sängen, smycken, blommor, champagne av sin partner när man fyller och om pappan hjälpt ungarna fixa finfrukost / tårta på mors dag.

Hon hade inte förväntat sig sovmorgon? För gå upp med barnen och hjälpa dem fixa frukost hade jag räknat med

Sovmorgon är det enda jag önskar på mors dag, och det får alltid pappa på fars dag också. Så kanske därför hon är sur om du sov länge. Det kan hag faktiskt förstå :-P

Men sådant som sovmorgon ska man väl få som mamma andra dagar än bara mors dag eller frukost på sängen.?
Sådant delade vi alltid på när ungarna var små.

Ja man bör dela på morgonar under hela småbarnstiden men det är det inte alla som gör

Hon förväntar sig väl en spontan uppskattning. Är väl inte så svårt att förstå. Inget=noll uppskattning. En blomma, frukost, en kram eller ett grattis, en utflykt, bjuda på lunch, VAD SOM HELST! Inte att hon ska behöva tala om vad du ska göra. Uppskatta henne för att hon är mor till ditt barn. Rekommenderar att du ts markerar dessa dagar i din kalender framöver.

Bra fråga, det undrar jag med. Gör något liknande så ska du se att du slipper sura miner.

Hoppsan TS! Ja, lite klantigt var det tycker jag nog. Jag förstår att din fru känner sig lite besviken och bortglömd, däremot låter det lite barnsligt att gå och sura.

Jag tycker att det låter överdrivet att man ska behöva tala om för sin man att man förväntar sig lite uppvaktning. Behöver inte vara dyrt eller något stort pådrag, men en bukett blommor eller frukost på sängen. De flesta män fixar detta utan att det ska behöva påtalas!

Ja dela på sovmorgnar ja, men när den ena jobbar och den andra är föräldraledig så blir det ändå inte så lätt att dela på vardagarna så då blir det en dag var i helgen men vid mors/fars dag kan man alltså tillskansa sig en extra dag :-P

Att bli sur direkt på morgonen är ju lite mesigt, men hade inget hänt vid lunch/fika så hade det varit mer förståeligt att bli besviken.

Då ert barn är så litet kanske frukost på säng skulle vara lite väl, men att kanske köpa tårta/nån bakelse till fikat tycker jag är lite förväntat. Ev. också nån blomma, alt. blommor direkt från trädgården om man bor nånstans där det hunnit komma blommor.

Vad gjorde ni på fars dag? Tycker att ni borde prata ihop er om förväntningar, även om det är "roligare" att slippa berätta vad man vill ha.

Fattar inte heller grejen med mors dag. Det känns som en kvalreva från hemmafru-tiden när lilla mamman fick en trevlig dag som tack för att hon resten av alla dagar slavade i hemmet och fostrade barnen.

Nu är de flesta föräldrar jämställda och delar på arbetet i hemmet och med barnen och då känns en dag som mors dag så förlegad.

Jag är mamma alla dagar alltid. Jag blev mamma för min egen skull och barnen i sig är nog för mig att vara nöjd som mamma. Min man är min partner i lovet och ingen som behöver uppvakta mig som tack för att jag är mamma. Mina barn behöver inte heller under just denna dag tacka mig för mitt mammaskap. Deras kärlek och uppskattning i vardagen, då kärlek och uppskattning för varandra, räcker gott och väl.

Andra saker jag inte fattar:

Alla hjärtans dag - i ett förhållande får man väl visa sin uppskattning fler än en enda dag på året, annars blir det inte mycket med relationen. Och om man sätter allt hop om denna superkommersiella dag som den enda speciella dagen på året då är man illa ute.

Push-present (present till kvinnan för att hon fött ut barnen) - jag har i alla fall fått mina barn för min egen skull, för att jag vill ha barn, för att jag vill vara mamma. Inte som nåt slags eftergift till min man som han sen ska belöna med en present. 

Present/uppvaktning på Internationella kvinnodagen - ge mig ingen jävla blomma. Jag vill ha lika lön, en bra pension, utbildning och ett värdigt liv för alla flickor och kvinnor i världen, jag vill att barnäktenskap ska upphöra och att män slutar se kvinnor som egendom. Ingen jävla blomma.

Nu broderade jag ut lite från din frågeställning. Men jag tycker att många kvinnor i min omgivning fastnar i nåt slags Hollywood förväntningar där mannen ska vara deras prins och uppvakta dem för en massa saker, uttalat eller outtalat. Men få kvinnor reflekterar över vad dessa firardagar representerar i kvinnors underordnande och att relationen kommersialiseras. 

Om du ska uppvakta nån på mors dag är det väl din egen mamma. Och ert barn får uppvakta henne när det blivit stort nog. Eller så gör man såsom du tänkte, en mysig familjedag för att fira att man får ha varandra, vara en familj och fått bli förälder. 

När ska folk börja fatta vad det är för dag man firar? Det är barnen som visar uppskattning till deras mamma. Inte mannen som visar uppskattning till kvinnan, för den har nämligen en egen dag i februari (om de nu ska vara så märkvärdigt) det är även ts som ska visa uppskattning för sin mamma, så om de ska vara rätt och riktigt så ca de ts och hans mamma som skulle åkt till stranden och äta och fira.

Om ni nu ska sura över att ni, mammor, som inte blev firad så är ni sur på fel person. De är era barn ni ska vara förbannad på. Om ni vill fira mors dag, så ska ni också vara medveten vad mors dag innebär och de har inte dom flesta tydligen.

Vad är det som ska hända? Vad är det att bli besviken över? 

Absolut borde par generellt prata om förväntningar. Och många kvinnor borde uttala vad de förväntar sig och inte tro att deras omgivning är tankeläsare.

Mamman i det här fallet skulle också själv kunna ta initiativ till att fira sig själv i egenskap av mamma. 

Man behöver inte fira någonting, inte mors eller fars dag, inte födelsedagar namnsdagar, årsdag eller bröllopsdag. Man kan hoppa över jul och nyår också och varför nånsin duka fint, liksom? De som hoppar över mors och fars dag och alla hjärtans dag för att man typ kan glädja varandra varje dag och inte när kommersiella intressen styr, är enligt min erfarenhet ganska dåliga på att fira vid andra tillfällen också. Och de vuxna som skickar blommor till mor varje år är troligen de som spontant ger sin partner blommor ibland också.

Jag har ingen mor kvar men är så glad för alla de blommor jag gav henne i livet istället för att lägga dem på kyrkogården nu.

Vad är det för prat om att mors dag är en förlegad grej från hemmafrutiden? Är inte mammor och pappor än idag värda lite uppmärksamhet och firande från sina barn och även av partnern som har personen som med-förälder? Jag tycker min man är en jättebra pappa och har med nöje hjälpt våra barn att fixa tårta och paket på fars dag.

Alla sagor, hämtningar, middagar, skjutsningar, vaknätter och läxläsningar vi föräldrar med glädje får ihop f ör våra barn, att skapa en bra barndom, är inte en sämre prestation för att vi är dubbelarbetande istället för hemmafruar.

Exakt så. Man behöver inte fira någonting om man inte vill.

Men om en person i ett förhållande sitter och förväntar sig uppvaktning på olika sätt medan den andra tycker att uppskattning visas i vardagen i alla små gester och ansvarstaganden så blir det ju en krock.

För min del är jag gärna utan både blomma och tårta på mors dag men jag förväntar mig att barnens pappa finns där under vaknätter, hjälper till att byta nedkissade lakan, vabbar sin del när barnen är sjuka osv osv. Om mina barns pappa däremot inte var min partner i vardagen skulle ingen blomma i världen gottgöra det för mig. 

Vad gäller barnen får de gärna komma med en blomma på mors dag, men deras kramar, kärlek och uppskattning alla dagar räcker för mig. Kärleken och uppskattningen i vardagen. Glädjen i att se dem växa upp och utvecklas.

Vad man som förälder är värd får man ju definiera själv. Men efter varje sån här högtid (mor dag, alla hjärtans dag) så finns det alltid inlägg från besvikna kvinnor här på FL som inte uppvaktats såsom de önskat. Ibland utan att ens ha uttryckt att de önskat uppvaktning, bara en tyst förväntan och sedan besvikelsen när den inte infrias.

Alla sagor, hämtningar, middagar, skjutsningar, vaknätter och läxläsningar vi föräldrar med glädje får ihop f ör våra barn, att skapa en bra barndom, är inte en sämre prestation för att vi är dubbelarbetande istället för hemmafruar.

Detta blir ju inte heller mindre värt för att det inte uppmärksammas med en blomma på mors dag. Jag gör allt det där ändå, utan uppvaktning. Sagorna, middagarna, skjutsandet är inte villkorade.