• Anonym (sviken)

    Kan inte komma över sveket

    För snart ett år sen tog min pojkvän modet och berättade för mig att han under en tid gått bakom min rygg. Han berättar då att han haft kontakt med flera tjejer, skicka bilder, tagit emot bilder, sexchattat och skrivit massa flört. Han hade alltså under ett tag hållit på och skrivit med x antal tjejer bakom min rygg... Mitt liv rasade ihop när han sa detta och jag brast ut i gråt. Jag vart så arg men samtidigt så jäkla besviken, och hela mitt hjärta gick i tusen och tusen bitar... Trots min smärta så valde jag att förlåta och fortsätta tillsammans med honom. 


    Men hur mycket jag än försöker glömma så går det inte. Jag känner mig så sårad och oälskad, han valde bort mig, högg mig ryggen när jag minst anade det. Och det går inte en enda dag då jag inte brister ut i gråt längre, och det har varit svårt att sova i ett år snart. Jag älskar han jättemycket men något inom mig kan inte förlåta honom, och jag kan inte se förbi det som hänt. 


    Vi bråkar väldigt mycket efter det som hänt. Jag är ständigt arg, ledsen och deprimerad, detta går ut över allt, särskilt honom. Men jag kan inte längre styra mina känslor och ilska, jag bara bryter ihop, flera gånger i veckan. Det har tagit så hårt på mig att jag vid flera tillfällen velat avsluta mitt liv, jag har ingen lycka i mitt just nu. 


    Jag ser att han är ångerfull efter det han gjort och han försöker på alla sätt att få mig att inse att han har förändrats. Men det han gjorde sårade mig så djupt att jag inte längre är lycklig, och jag har väldigt svårt att acceptera otrohet och svek. Tidigare har bara varit idioter och han är den första jag verkligen känner äkta kärlek för, men han sårade mig också...


    Så hur ska jag göra? Det har snart gått ett år och jag mår bara sämre och sämre. Men jag vill inget annat än att vara med honom, men jag känner att jag knappt kan längre. 


    Tack på förhand... 

  • Svar på tråden Kan inte komma över sveket
  • Anonym (Jobbigt)

    Hej Ts,

    Förstår dig, vet exakt hur det känns.

    Har själv varit med om liknande där jag valde att förlåta men mitt hjärta kom aldrig över det. Jag mådde dåligt, grät och var nästan alltid arg på killen. Jag ville inte ha sex men honom men jag trodde att jag älskade honom.

    Det blev jobbigare för varje dag som gick jag blev deprimerad och gick ner ca 10kg några månader. Killen såg att jag mådde dåligt och han var ångerfull men jag kunde inte riktigt släppa det. Tillslut bestämde jag mig för att antingen glömma allt och börja om eller lämna, man kan inte fortsätta leva med en person och må dåligt. Antigen förlåter man från hjärtat eller så lämnar man, det är extremt tufft att bestämma sig.

    Jag valde att stanna eftersom att min man inte riktigt varit otrogen på samma sätt, han hade inte ens pussat någon utan han hade ljugit om något. Han ljög i flera månader om att han inte hade kontakt med en tjej (hans vän) utan anledning och jag trodde att det var något mellan de då han valde att dölja det.

    Till slut fattade jag att jag överdrivit och slutade vara sur.

    Jag tycker du ska sätta dig och fundera på vad du vill, leva med honom utan att förlåta eller leva utan honom? Eller så förlåter du honom och ger honom en chans till och börjar om?

  • Tecum

    Det handlar inte längre om vad han gjort och inte gjort, det handlar om dig själv. Du måste ta dig samman och bestämma hur du vill leva ditt liv. Antingen förlåter du honom på riktigt och slutar att bråka, gråta, grubbla och riva i gamla sår. Eller så lämnar du honom.

    Vilken väg gör dig mest lycklig? Blir du gladare och lugnare om du dumpar honom så gör det. Men om du vil ha en framtid med honom så släpp det som varit.

  • Anonym (oooo)

    Man ser inte en person på samma sätt efter att den gjort liknande saker. Det är väl just lögnen som är värst. Att personen till slut väljer att berätta är väl bra tycker jag, men det är ju svårt att veta om det beror på att denne verkligen mognat och ändrat sig (det kan ju faktiskt vara så) eller om de bara berätta för att lätta sitt eget samvete/rädd för att någon annan skulle berätta det.
    Det är ju där man måste ta ett beslut för egen del, hur man ska hantera det. 

  • Anonym (gjsjfg)

    Var han sagt VARFÖR han höll på så där? För det är ju viktigt tänker jag. Sen kanske du också skulle behöva gå o prata med nån om det här.

  • Anonym (X)

    Varför gjorde han det? Varför ska du förlåta?

  • Anonym (sviken)

    Det känns lika omöjligt för mig att kunna förlåta och glömma det, som att lämna honom. Det är jobbigt oavsett hur jag gör och jag sitter i ett så svårt dilemma...

    Han gjorde det för att han ville ha spänning. Känns så jävla taskigt, egoistiskt och dumt att göra något sådant för spänning. Fanns inga större problem i vårat förhållande när han väl gjorde som han gjorde, så finns ingen ursäkt som han kan dra för mig som gör det mer förlåtande.

    Det han gjorde har för all framtid förstört min syn på honom, och mitt förtroende till både honom och andra män i framtiden. Inte nog med det så tog mitt självförtorende en rejäl smäll, och jag som redan hade ett självförtroende som sög rent ut sagt.

    Så att hur fan gör man i denna sits? Leva i smärta eller lämna någon man älskar, de är som att dö eller döda, inget är bättre än det andra...

  • Anonym (sviken)

    Han fattade också intresse för en tjej extra mycket. Och de skrev dagligen, skickade bilder (nanenbilder), pratade i telefon och funderade på att träffas. Detta gör så jävla ont i mig, varje dag. Att han började tycka om någon annan, när jag älskade honom så mycket. Jag känner så mycket hat inom mig :(

  • Anonym (abcd)

    Om du har försökt förlåta och inte klarat det så är det inte så mycket kvar att göra än att lämna. Att vara kvar i ett förhållande du inte trivs i är rätt meningslöst, du kommer aldrig kunna få bort sveket ur dina tankar, den kommer alltid finnas kvar.

  • Anonym (gjsjfg)

    Ok, men även om han var egoistisk o dum då, så har han ju ändå varit ärlig o berättat det här för dig. Vilket tyder på en god vilja, om det nu inte bara var för att lätta samvetet för egen skull. O har har ju ändå varit schysst efter det? Hade det varit bättre om han inte berättat det här alls? Han har ju ändå inte träffat nån av dom här tjejerna som jag förstår det.

  • Anonym (sviken)

    Som sagt. Det är svårt att komma över detta som hänt när jag trodde så gott Om honom och detta är det värsta jag varit med om i mitt liv rent psykiskt.

    För mig är han den som sårade mig väldigt djupt, något som inte går att göra ogjort. Jag är glad att han visar mig uppskattning nu, men det är svårt att ge människor som sårat en andra chans. Han valde bort mig då, varför skulle det inte hända igen? Jag ställer mig dagligen massa frågor och funderingar över det som hänt, och jag kommer aldrig se honom på samma speciella sätt som jag gjorde i början. Det gör ont, och det är inte alla som förstår den smärtan och omöjligheten att förlåta och gå vidare. Det är lättare sagt en gjort, absolut...

  • Anonym (abcd)
    Anonym (sviken) skrev 2017-06-01 22:06:24 följande:

    Som sagt. Det är svårt att komma över detta som hänt när jag trodde så gott Om honom och detta är det värsta jag varit med om i mitt liv rent psykiskt.

    För mig är han den som sårade mig väldigt djupt, något som inte går att göra ogjort. Jag är glad att han visar mig uppskattning nu, men det är svårt att ge människor som sårat en andra chans. Han valde bort mig då, varför skulle det inte hända igen? Jag ställer mig dagligen massa frågor och funderingar över det som hänt, och jag kommer aldrig se honom på samma speciella sätt som jag gjorde i början. Det gör ont, och det är inte alla som förstår den smärtan och omöjligheten att förlåta och gå vidare. Det är lättare sagt en gjort, absolut...


    Det där är ganska naturligt TS, det som hänt är att du ändrat uppfattning om honom, han gjorde något som fick dig att helt ändra uppfattning om vem han är, dvs han är inte längre samma person som du blev kär i, har är någon ny person som du inte riktigt känner och i o med att han är någon annan för dig nu  så har även dina känslor för honom förändrats, de hängde ihop med den du trodde han var inte med den du nu har framför dig. Det du gjort under ett år är att du försökt få dina känslor att matcha med den här nya mannen och inte lyckats, vilket är helt ok, man kan inte tvinga sig att älska någon, huvudsaken är att du iaf försökt.
  • Anonym (Not again)

    Förlåt inte. Simple as that. Vi måste höja standarden betydligt och inte gå med på sån här skit.

  • Anonym (Not again)
    Anonym (gjsjfg) skrev 2017-06-01 21:39:28 följande:

    Ok, men även om han var egoistisk o dum då, så har han ju ändå varit ärlig o berättat det här för dig. Vilket tyder på en god vilja, om det nu inte bara var för att lätta samvetet för egen skull. O har har ju ändå varit schysst efter det? Hade det varit bättre om han inte berättat det här alls? Han har ju ändå inte träffat nån av dom här tjejerna som jag förstår det.


    What? Man är inte "ärlig" för att man berättar om stora svek som pågått under en längre tid! Man berättar att man är ett jävla svin och kollar om den andra godtar det. Och det ska hon inte göra.
  • Anonym (Nina)

    Har du pratat med någon om det här? En kurator eller psykolog? Vill du verkligen fortsätta med honom kan det nog vara bra att få hjälp från någon annan att bearbeta det du går igenom. Antingen bara du själv eller tillsammans med honom.

    Annars tror jag att det kan vara en idé att lämna. Du är inte lycklig, du mår psykiskt dåligt, er relation är ju självklart inte bra just nu. Det bästa för dig kanske skulle vara att komma bort från honom ett tag? Även om det är svårt, och även om du eg. kanske inte vill lämna.

    Ditt liv och din hälsa blir ju lidande om du stannar kvar och om det inte blir bättre mellan er. Slösa inte bort flera år av ditt liv på att må dåligt. Det är det inte värt.

Svar på tråden Kan inte komma över sveket