Hur har folk råd att separera?

Ibland är inte pengar och saker allt utan lycka och kärlek mycket viktigare.

Så länge du kan ge barnen trygghet och kärlek så kommer det lösa sig jätte bra.

Visst kan jag ge barnen kärlek och trygghet men det räcker inte alltid. Så känns det i varje fall inte nu. De kommer ju få en försämrad livskvalitet på många sätt.

Vad är er nuvarande bostad värderad till då? Du får ju antagligen loss en hel del pengar om din sambo köper ut dig eller om ni säljer den. Men jobbar du deltid gissar jag att du inte ensam kan ta över eller köpa nytt i samma område. Har du tillräckligt många år i bostadskön för att få hyresrätt i samma ort? I så fall är vinsten från lägenheten bra grundplåt att komplettera med det du saknar vad gäller bohag. Men det ÄR dyrare att vara ensam än att vara två...

Det går... jag flyttade med 2 barn till en i princip tom lght. Hade pyttelite att köpa saker för men det gick. Visst tog det lite tid att få ett komplett hem men det viktiga va att vi mådde bra. Saker är bara saker. Soffa fick vi av en släkting osv.

Nu kan jag inte uttala mig om hur du SKA göra, det måste du givetvis bestämma själv, men i mitt fall hade vi eller kanske snarare jag, kommit till en punk när jag inte ens stod UT med tanken att stanna en enda dag till i onödan, och då var valet i sig inte svår. Utmaningen blev att lösa dom andra delarna, men kommer tid kommer råd. Allt löste sig så småning om, men fick börja med några andrahandsboenden innan jag lyckades få ett fast boende. Men nu i efterhand ,det var det ändå värt.

Ja vad gör man, man delar allt hälften sen skaffar man en kredit hos Ikea på 15.000 och köper de som behövs, alternativt ber vänner och familj om hjälp ifall någon har saker att avvara.

Äger ni lägenheten tillsammans eller om den är införskaffad inom tid av ert förhållande så har du säkert en del där att hämta då han ska köpa ut dig alternativt sälja och ge dig hälften av vinsten.

Vi har inte kommit så långt att den är värderad men liknande lägenheter i vårt område går för ca 6 miljoner. Barnen är vana vid stora ytor. Jag skulle kunna bo hur trångt som helst men jag är alltså rädd för barnens reaktion.

Jag står inte i bostadskö. Bor i Stockholm och det finns ganska få hyresrätter där vi bor.
Även om jag skulle ställa mig i kö nu skulle det bli låååångt från det område vi bor i nu.
Nu jobbar jag heltid sedan några månader tillbaka.

Tack gör input!

Jag är kanske inte riktigt där än, känner mig ganska handlingsförlamad på många sätt.

Du måste faktiskt inte separera.

Ja jag fattar ju att det går på något sätt. Är mest rädd känns det som!