• Anonym (Ångest AB)

    Hur blir man mindre stressad?

    Jag upplever att jag håller på att krevera av stress och ångest. Jag har numer svårt att känna glädje över tex skolavslutningar, midsommar, jul, födelsedagar osv. Jag känner bara att det innebär en massa krav och måsten.

    Just nu är jag föräldraledig. När jag besöker andra ur mammagruppen är det alltid så strukturerat hemma hos dem. Alltid städat, inga prylar framme, rena fönster, tom tvättkorg, fläckfritt handfat och så där som det ser ut i inredningstidningar.

    De är alltid ute och flänger omkring. Deras bebisar har alltid vita och rena kläder.

    Hos mig är det inte så. Ändå känns det som att jag spenderar mertiden på att plocka och städa. Jag hinner inte njuta av livet för att jag alltid håller på och städar.

    Vi går upp halv sju. Toalett mm. Sen äter lillan. Då sanerar man först köket och sedan henne. Sedan sover hon. Då vaknar storebror. Då ska han äta, sedan ska det plockas undan. Diskbänken ska bli ren, diskhon mm.

    Sedan ska man tänka på lunch. Ska den ätas hemma eller tas med?

    Tas den med ska det packas. Finns det micro? Annars får jag tänka om och göra något som kan ätas kallt.

    Har vi tur kan vi åka iväg.

    Har vi otur stannar vi hemma och då ska det förberedas för middag. Samtidigt ska man rodda tvätt, döda flugor osv.

    Åker man iväg kommer man så småningom hem. Då ska det ändå göras middag, köket ska saneras, barnen ska badas, badkar och badrum ska göras rent efter dem. Och så ska de nattas. Det går bara om och om igen. Sambon kanske är hemma runt 19 om jag har tur. Just sommartid kräver hans arbete mycket. För att underlätta har han tagit in extra personal under sommaren. Men det räcker ändå inte till.

    När lillan sover har jag ändå storebror kvar, han behöver stimulans. Och det fixar jag. Men det är allt runtomkring.

    Hur gör andra? Hur hinner och orkar ni? När har ni tid för det extra, som att tvätta fönster, byta sängkläderna, tvätta, hänga, stryka sängkläderna, få hela badrummet rent och allt sådant?

    Jag drar mig för att ta mig ut när jag vet att allt väntar på mig när jag kommer hem. Ångrar att jag råkade bli gravid en tredje gång. Hade ändå p-spruta som ändå skulle vara säkert.

    Vågar heller inte bjuda hem folk när det skiljer sig så markant.

  • Svar på tråden Hur blir man mindre stressad?
  • Lena

    Strunta i att tvätta fönster och stryka sängkläder. Barnen behöver inte bada varje dag.

    Slappna av!

  • Dixie

    Det viktigaste är att sluta jämföra dig med andra - jag tror det är den stora källan till stress! Gör det du tycker är viktigt, inga barn minns att fönstrena inte var nyputsade - men de minns en engagerad förälder!

  • Anonym (strunta)

    Som andra säger, skit i hur andra har det hemma, det finns Garanterat (!!!) de som har det värre hemma än du/ni har dessutom. Och ärligt talat, se till att bara umgås med ungarna. Jag hoppas ni har diskmaskin m.m. se till att bara ta undan det värsta. Resten kan vänta till helgen eller när mannen är hemma! Och tyvärr är det enda jag minns från när jag var liten var hur mamma flängde runt och städade jämt, det var inte så roliga minnen faktiskt, hade hellre haft en förälder som var närvarande och lekte med mig!

  • Anonym (Mamma)

    Lämna disk och städ och tvätt tills mannen kommer hem så får han ta det? Tvättar ni varje dag? Ha inte tvättkorgen så den syns utan i något skåp. Orkar du ta något annat än barnen så plocka och diska lite?

    Köp städhjälp typ varannan vecka så slipper ni storstädet. Mycket fler än man kan tro gör så. Så gott som alla på mitt jobb. Jag blev jätteförvånad.

    Bebisen måste inte bada varje dag men det kanske inte är så jobbigt? Hur gammal är den äldre? Och den lilla?

    Jag tror mammagruppen städar just före ni kommer och inte annars :P

  • Anonym (K)

    Det finns ett ganska lätt svar på dina frågor: vi varken hinner eller orkar. Vi ger bara blanka katten i att jämföra oss med andra. Vi putsar fönstrens en gång om året, klipper gräset typ max fyra gånger per säsong. Tvättar typ max en maskin om dagen, använder torktumlare till det mesta och lägger tvätten i soffan i väntan på sortering och bokning på söndagar. Stryker aldrig (vem sjutton stryker sängkläder??) badrummet görs rent när någon kommer på besök, annars kalkas det av en gång om året typ. Lagar aldrig mat som kräver något extra.

  • Anonym (Ångest AB)

    Största problemet är väl att jag just nu är den enda som mår dåligt av ett stökigt hem. Förut hade vi båda en högre standard men han har helt släppt tyglarna. Inte ens på helgen tycker han att det ska städas. Då blir det så att alla (han, bonus 7 år, min son 5 år) ställer allt på bänken. Dvs 12 m köksbänk är fullt av disk. Är diskmaskinen tom är det ändå ingen som ställer in. Så kastruller, stekpannor, tallrikar, bestick ja allt. Det ligger där. Och ingen tar reda på det om inte jag gör det. För att kunna laga mat måste jag städa. Kläder ligger skängda på golvet från hallen, genom kök, vardagsrum, en till hall och sedan en lång korridor till badeummet. Jag vågar inte ens ta hem de från mammagruppen för att de pratar om hur äckligt det är här. Jag skäms, får ångest för att jag inte hinner med och jag och sambon blir osams. Dels för att han sänkt sin standard och inte höll vad vi kom överens om innan vi skaffade barn och aldrig städar utan bråk, tjat och tjafs men också för att han överför det till barnen och vägrar städhjälp. Det är för dyrt och han tycker att jag som är hemma ska hinna med det. Vi bor ju på landet och så ska man kunna vädra får man räkna med fluginvasion. Särskilt när disk och smutstvätt är framme. Just nu är det lågt uppskattad ca 500 flugor på nedervåningen.

    Det vore en sak om åtminstone någon i våra kretsar hade det lite rörigt. Men alla har det så rent och fint och vi lever i värsta misären. Jag grinar när jag är hemma. Grinar när någon ska komma över (vi får ofta oväntat besök så ångesten är maxad jämt) grinar när vi ska iväg eftersom det går inte att förbereda i detta kaos och jag vill inte komma hem till skiten med ännu mer tvätt och disk i bagaget.

    Jag vill bara dö och slippa det här.

  • Dixie

    TS - när ska pappan vara föräldraledig? Låter som du behöver komma hemifrån och dags gör pappan att ta sitt ansvar hemma!

  • Anonym (strunta)

    Men oj!!! Då måste ni sätta er ner och snacka om städningen. Ni som familj ska ju hjälpas åt tillsammans. Har han svårt att förstå att du inte hinner/orkar fixa allt under dagarna bör det nog han ta ut föräldraledighet och du jobba så att han fattar hur mycket som behöver göras. Sen borde ni göra ett gemensamt städschema för att se hur/vad/vem som ska städa för att underlätta för varandra. Jag hade ärligt talat lämnat honom om han inte hjälpte till hemma!

  • Anonym (K)
    Anonym (Ångest AB) skrev 2017-06-19 23:19:13 följande:

    Största problemet är väl att jag just nu är den enda som mår dåligt av ett stökigt hem. Förut hade vi båda en högre standard men han har helt släppt tyglarna. Inte ens på helgen tycker han att det ska städas. Då blir det så att alla (han, bonus 7 år, min son 5 år) ställer allt på bänken. Dvs 12 m köksbänk är fullt av disk. Är diskmaskinen tom är det ändå ingen som ställer in. Så kastruller, stekpannor, tallrikar, bestick ja allt. Det ligger där. Och ingen tar reda på det om inte jag gör det. För att kunna laga mat måste jag städa. Kläder ligger skängda på golvet från hallen, genom kök, vardagsrum, en till hall och sedan en lång korridor till badeummet. Jag vågar inte ens ta hem de från mammagruppen för att de pratar om hur äckligt det är här. Jag skäms, får ångest för att jag inte hinner med och jag och sambon blir osams. Dels för att han sänkt sin standard och inte höll vad vi kom överens om innan vi skaffade barn och aldrig städar utan bråk, tjat och tjafs men också för att han överför det till barnen och vägrar städhjälp. Det är för dyrt och han tycker att jag som är hemma ska hinna med det. Vi bor ju på landet och så ska man kunna vädra får man räkna med fluginvasion. Särskilt när disk och smutstvätt är framme. Just nu är det lågt uppskattad ca 500 flugor på nedervåningen.

    Det vore en sak om åtminstone någon i våra kretsar hade det lite rörigt. Men alla har det så rent och fint och vi lever i värsta misären. Jag grinar när jag är hemma. Grinar när någon ska komma över (vi får ofta oväntat besök så ångesten är maxad jämt) grinar när vi ska iväg eftersom det går inte att förbereda i detta kaos och jag vill inte komma hem till skiten med ännu mer tvätt och disk i bagaget.

    Jag vill bara dö och slippa det här.


    Nästa gång det är dags för middag säger du högt "eftersom ingen har ställt in den smutsiga disken i en TOMMA diskmaskinen blir det ingen middag eftersom det inte går att laga mat"

    Plocka upp kläderna på golvet, släng det i en svart sopsäck och säg att det skänks till Lettland om det inte tas om hand om inom tre dagar.

    Förklara för din man att du faktiskt inte hinner med att plocka undan alla andras skit. Vill han ändå att du måste hinna med, begär 150kr/timmen för jobbet.
  • Molly57

    Sänk kraven!! Innan du går under. Du ska inte behöva göra ALLT. Att vara föräldraledig är ett heltidsjobb. Han måste hjälpa till - lätt för honom att tycka städhjälp är för dyrt, han fattar inte hur du sliter. Som en annan sa jämför dig inte med andra, de städar säkert just innan de ska ha besök. Du ska inte "gå på tå" jämt pg.a oväntade besök, planera besöken istället om det går.

    Hoppas det löser sig och blir bättre! Fokusera på att vara en närvarande förälder, det är ändå viktigast. Kram.

Svar på tråden Hur blir man mindre stressad?