• Anonym (deprimerad)

    Inga vänner efter skilsmässan och kraften är slut

    Från att ha varit en supersocial tjej med många vänner och alltid den som drog igång events och roliga happenings så sitter jag nu helt ensam utan att någon kontaktar mig. Efter ett par år av psykisk ohälsa efter en jobbig skilsmässa har alla mina vänner försvunnit, brytit kontakten för att jag inte varit tillgänglig och/eller så svarar de inte längre på mina sms. 

    Jag har så dåligt samvete över att jag behandlade mina vänner så här. Hur kunde jag vara så elak mot mina vänner att jag inte kontaktade dem och frågade hur de mådde? Istället gick jag helt in i mina problem, min ångest och det enda jag hade i mitt huvud vad skilsmässan och min panikångest. 

    Nu är jag fri från det men nu byggs det upp en ångest inför hur jag behandlat mina sociala relationer. Nu är jag helt ensam. Kraften är slut. Jag har försökt få kontakt med dem, utan resultat. Det känns som om de inte tycker om mig längre. Jag var en bra vän. Det räknas inte längre. 

    Hur ska jag orka det här. Jag har mått så dåligt och kämpade mig igenom skilsmässan och de hemska ångestattackerna. När jag mådde bättre tänkte jag att nu ska jag börja ha roligt som alla andra. Men då har jag ingen kvar. 

    Det känns som straff på straff. Min kraft är slut. Jag var inte värd mer än så? Eller är det rätt åt mig som försummade mina vänner? 

    Vill bara gråta. 

  • Svar på tråden Inga vänner efter skilsmässan och kraften är slut
  • Plupp73

    Vad var det för typ av vänner du hade runt dig när du var social, rolig och gift? De sk räkmackevännerna är ju inte alltid samma vänner som finns där även i nöd, för att hålla i handen när åskan går.

    Det låter som om du inte hade så djupa vänskaper, och partyvänner försvinner ofta rätt fort när det inte är party längre utan allvar. Gå ut i livet och satsa på relationer, riktiga samtal och att hitta folk att både skratta och gråta med. Då kanske det blir annorlunda även i kristider....

  • Anonym (Tufft)

    Har precis som du, inga vänner kvar. Förut var jag en glad partytjej men efter skilsmässa och flera år av psykisk ohälsa (depression, ångest) där jag inte alltid varit så rolig att umgås med så har jag inga vänner kvar. Nu när jag mår bättre så finns ingen förutom min nya man och hans vänner.

    Vad gör du/man? Kämpar på!! Du/jag MÅSTE tro på att livet har mer i vänskapsrelationer att ge. Det kommer att komma någon som kan bli en vän på djupare plan.

    Kram

  • Anonym (deprimerad)
    Anonym (Tufft) skrev 2017-07-20 01:39:39 följande:

    Har precis som du, inga vänner kvar. Förut var jag en glad partytjej men efter skilsmässa och flera år av psykisk ohälsa (depression, ångest) där jag inte alltid varit så rolig att umgås med så har jag inga vänner kvar. Nu när jag mår bättre så finns ingen förutom min nya man och hans vänner.

    Vad gör du/man? Kämpar på!! Du/jag MÅSTE tro på att livet har mer i vänskapsrelationer att ge. Det kommer att komma någon som kan bli en vän på djupare plan.

    Kram


    Skönt att du har en ny man som sällskap. Jag önskar jag kan finna kärleken och har försökt nätdejta men ork och brist på tid gör det så svårt. Samt att många bra män verkar otroligt svåra att få.

    Men ja man måste kämpa på jag hoppas det blir bättre.
  • Anonym (deprimerad)
    Plupp73 skrev 2017-07-20 01:16:58 följande:

    Vad var det för typ av vänner du hade runt dig när du var social, rolig och gift? De sk räkmackevännerna är ju inte alltid samma vänner som finns där även i nöd, för att hålla i handen när åskan går.

    Det låter som om du inte hade så djupa vänskaper, och partyvänner försvinner ofta rätt fort när det inte är party längre utan allvar. Gå ut i livet och satsa på relationer, riktiga samtal och att hitta folk att både skratta och gråta med. Då kanske det blir annorlunda även i kristider....


    Jag tyckte vi hade bra kontakt. Lyssnade på varandras problem, jag fanns där när de mådde dåligt och grät över att det tagit slut med deras pojkvänner. Jag fanns där när de ville komma över och prata. Vi festade inte mycket. Sågs mest hemma hos varandra, fikade, tränade och umgicks. Så jag vet inte, jag tyckte vi hade bra kontakt. Men Jag var kanske inte så viktig att behålla och förlåta för att jag gick under jorden en period?
  • Påven Johanna II
    Anonym (deprimerad) skrev 2017-07-20 13:05:20 följande:
    Jag tyckte vi hade bra kontakt. Lyssnade på varandras problem, jag fanns där när de mådde dåligt och grät över att det tagit slut med deras pojkvänner. Jag fanns där när de ville komma över och prata. Vi festade inte mycket. Sågs mest hemma hos varandra, fikade, tränade och umgicks. Så jag vet inte, jag tyckte vi hade bra kontakt. Men Jag var kanske inte så viktig att behålla och förlåta för att jag gick under jorden en period?
    Du skriver "ett par år" i trådstarten. Det är lång tid. Jag tycker inte att det är så konstigt om det inte går att återuppta en kontakt efter så lång tid. Det funkar för vissa att göra så men för väldigt många så har det man delade för länge sedan runnit ut i sanden om man inte haft kontakt under två års tid. 
Svar på tråden Inga vänner efter skilsmässan och kraften är slut