Ni som är otrogna och har barn
Hur tänker ni hur kan ni riskera era barns välmåga genom er otrohet ni sviker inte bara er partner utan även era barn som ni har med er partner som ni bedrar.
-
-
Svar på tråden Ni som är otrogna och har barn
-
Jag tror de tänker att de aldrig kommer bli avslöjade därför spelar det ingen roll hur mycket de riskerar för det kommer ju aldrig hända.
De ljuger för sig själva lika mycket som de ljuger för sin partner -
Som pyttipanna säger, de inbillar sig att de inte kommer bli upptäckta, och därmed riskerar de inte barnens välmående. Men i själva verket blir många upptäckta, och många familjer splittras under tråkiga omständigheter.
Jag tror få personer inser hur illa det kan sluta.
I mitt fall så kom det ju fram att min partner var otrogen, och ett kaos utbröt i hemmet. Givetvis blev barnen lidande, de såg ju hur dåligt ställt det var - barn är inte både blinda och döva. De vet inte vad som hänt, men de har själva insett att deras förälder blivit "annorlunda".
Två psykologstudenter vid universitetet i Bergen har gjort en enkätundersökning bland 78 norska par som gått i samtalsterapi efter otrohetsaffärer.
De har studerat skuld- och skamkänslor hos de som varit otrogna och viljan att förlåta hos de bedragna. 156 personer mellan 22 och 64 år deltog.
[...]
Bland dem som varit otrogna hade drygt hälften psykiska problem.
[...]
Bland de kvinnor som varit otrogna har åtta av tio någon form av psykiska problem. Bland otrogna män är det fyra av tio.
https://www.aftonbladet.se/wendela/article10453750.ab
Min partner har fått ändrad personlighet, och är inkonsekvent och opålitlig även mot barnen. De känner sig otrygga och oroar sig nu för allt möjligt i onödan. Jag får stå för tryggheten och stabiliteten i familjen, fast jag mår riktigt dåligt själv äver det som gjorts.
-
Precis och så länge det inte är dem som bedras utan deras partner som bedras av dem så är otrohet rätt enligt dem som är otrogna dem kan inte sätta sig själva i sin partners situation som ovetande bedragen.Anonym (pyttipanna) skrev 2017-08-05 18:53:12 följande:
Jag tror de tänker att de aldrig kommer bli avslöjade därför spelar det ingen roll hur mycket de riskerar för det kommer ju aldrig hända.
De ljuger för sig själva lika mycket som de ljuger för sin partner
-
Beklagar, vet hur det känns att försöka vara en bra förälder och försöka göra barnen trygga fast man själv känner sig som köttfärs på insidan. Var det nyligen?Anonym (rödbeta) skrev 2017-08-05 19:58:31 följande:
Som pyttipanna säger, de inbillar sig att de inte kommer bli upptäckta, och därmed riskerar de inte barnens välmående. Men i själva verket blir många upptäckta, och många familjer splittras under tråkiga omständigheter.
Jag tror få personer inser hur illa det kan sluta.
I mitt fall så kom det ju fram att min partner var otrogen, och ett kaos utbröt i hemmet. Givetvis blev barnen lidande, de såg ju hur dåligt ställt det var - barn är inte både blinda och döva. De vet inte vad som hänt, men de har själva insett att deras förälder blivit "annorlunda".
Två psykologstudenter vid universitetet i Bergen har gjort en enkätundersökning bland 78 norska par som gått i samtalsterapi efter otrohetsaffärer.
De har studerat skuld- och skamkänslor hos de som varit otrogna och viljan att förlåta hos de bedragna. 156 personer mellan 22 och 64 år deltog.
[...]
Bland dem som varit otrogna hade drygt hälften psykiska problem.
[...]
Bland de kvinnor som varit otrogna har åtta av tio någon form av psykiska problem. Bland otrogna män är det fyra av tio.
www.aftonbladet.se/wendela/article10453750.ab
Min partner har fått ändrad personlighet, och är inkonsekvent och opålitlig även mot barnen. De känner sig otrygga och oroar sig nu för allt möjligt i onödan. Jag får stå för tryggheten och stabiliteten i familjen, fast jag mår riktigt dåligt själv äver det som gjorts.
-
Exakt, finns en relativt ny undersökning som visat att de som är otrogna är mer svartjuka och mindre benägna att förlåta en otrohet än de som inte är otrogna.Ertan skrev 2017-08-05 20:11:13 följande:
Precis och så länge det inte är dem som bedras utan deras partner som bedras av dem så är otrohet rätt enligt dem som är otrogna dem kan inte sätta sig själva i sin partners situation som ovetande bedragen.
-
Det hände för några år sedan. Äldsta barnet har först nu (i förtroende) berättat för mig hur jobbigt han har haft det, och fortfarande har det, med en förälder som blivit så inkonsekvent och opålitlig och med stora humörsvängningar.Anonym (pyttipanna) skrev 2017-08-05 20:20:16 följande:Beklagar, vet hur det känns att försöka vara en bra förälder och försöka göra barnen trygga fast man själv känner sig som köttfärs på insidan. Var det nyligen?
Min misstanke är att min partner lider av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Mycket i texten nedan stämmer bra. (Se mina fetningar.)PTSD yttrar sig som regel genom att personen är överdrivet vaksam, spänd och uppmärksam på nya trauman (hyperarousal), och att personen blir undvikande. Undvikande kan ta sig uttryck i ovilja (eller oförmåga) att tala om traumat, att undvika sådant som påminner om det, eller att hålla sig fullt sysselsatt med annat (på jobbet, i skolan, etc).[6][7] Återupplevande är ett vanligt symtom: händelserna gör sig ofta påminda genom drömmar om natten, och flashbacks eller fantasier i vaket tillstånd (fix idé), varför det som regel är svårt att mentalt släppa det inträffade. Därav följer att de drabbade ofta blir likgiltiga inför sin omedelbara omgivning, blir känslokalla, får koncentrationssvårigheter, drabbas av anhedoni och att de isolerar sig. Vid mötet med andra kan de på grund av den höjda vaksamheten och stressen, utan mycket stimuli bli aggressiva, panikslagna och ångestfyllda. Många lider av sömnproblem, depressioner, andra stressrelaterade störningar, eller missbruk vid sidan av PTSD.[8] Personer med PTSD har, liksom stressade personer, lägre heart rate variability.[9]
sv.wikipedia.org/wiki/Posttraumatiskt_stressyndrom -
Det visste jag inte men det är inte förvånande.Anonym (pyttipanna) skrev 2017-08-05 20:22:42 följande:Exakt, finns en relativt ny undersökning som visat att de som är otrogna är mer svartjuka och mindre benägna att förlåta en otrohet än de som inte är otrogna.
-
Själv så misshandlade min mamma min pappa om nätterna, jag kunde inte sova. Min mamma var psyko och skrek på min pappa. Hon vägrade lämna honom, för min egen del så önskar jag att de hade brutit upp tidigare.
Hellre skilda föräldrar än olyckliga föräldrar. -
Vet du varför din pappa lät det fortgå? Visste någon av dem om att du hörde det hela?Anonym (Idiot) skrev 2017-08-05 22:15:10 följande:
Själv så misshandlade min mamma min pappa om nätterna, jag kunde inte sova. Min mamma var psyko och skrek på min pappa. Hon vägrade lämna honom, för min egen del så önskar jag att de hade brutit upp tidigare.
Hellre skilda föräldrar än olyckliga föräldrar.
Hur gick uppbrottet till? -
Jag tror (helt utan vetenskaplig uppbackning) att när en person är otrogen så är sprickan i förhållandet redan såpass stor att familjen redan är på väg att splittras.
Inte för att det förlåter otrohet, men problemen finns där oavsett om det "doppas i fel gryta" eller ej.