• Äldre 20 Aug 09:58
    6900 visningar
    12 svar
    12
    6900

    plötslig grov foglossning?! sjukskriven!

    Hej alla! Ursäkta långt inlägg men hoppas någon ger råd/svar/pepp
    Jag letar och letar men hittar ingen berättelse som min så därför vill kolla hur ni haft det med foglossning!

    Jag är idrottare på hög nivå. Tränar normalt 5-6 dagar i veckan och har från v10 ungefär när jag slutade dödskräkas tränat 3dagar i veckan och ALDRIG haft problem, lite ont i ryggen och lite i hö.höft men tänkt att det varit träningsvärk - fram till förra veckan då jag gick in i vecka 25 och skulle till jobbet. Jag promenerar alltid och det är en ca 20min lång promenad på asfalt. Efter ca 10min gång hade jag så ont i högra höften och vänster ben att hela underkroppen låste sig och jag fick släpa mig sista biten och kom sent. Jag jobbar som lärare på en fin naturskolgård med backar och kullar och inte en bit asfalt eller betong och under dagen blev jag bara värre, för att inte tala om när jag kom hem och tvingades upp för våra 6 trappor utan hiss, fick sammandragningar hela vägen upp.
    Jag var helt förstörd och dagen efter kunde jag inte gå ett par meter utan smärta och låst höft. Jag fick tid hos läkaren redan dagen efter och väl på plats undersökte hon mig, gav mig alvedon, kryckor, en tid till sjukgymnast på måndag och sjukskrev mig DIREKT 5v på heltid vilket jag inte bett om.
    Jag fick en total chock och så även jobbet och min stackars chef och kollegor som fick starta skolåret för min klass utan en klasslärare! ???? nu har jag varit hemma i 4 dagar. Rör mig ok hemma i lägenheten. Går långsamt pga stel och ont men inte ALLS som efter promenaden! Sjukgymnasten sa att jag skulle räkna med att bli sämre med tiden iom att jag kommer bli tyngre..

    Är det någon annan som fick så plötsliga problem?
    Någon som blivit bättre?
    Jag är rädd att ta ut "vinst i förväg" och gå tillbaka till mitt jobb där jag står och ränner runt och stressar hela dagarna och klara det i ett par dagar/en vecka för att sen låsa mig igen.
    Vad ska jag göra?

  • Svar på tråden plötslig grov foglossning?! sjukskriven!
  • Äldre 20 Aug 20:48
    #1

    Samma här. Satt i lastbilen och fick bara mer och mer ont i v 6.

    Ringde bm och fick tid 2 v senare och jobbade fram till v 8+5 och gått hemma sedan dess..

    Är i 10+2..

    Rör mig ok hemma också men att gå för mycket eller klättra i lastbilen det kan jag ju Glömma..

  • Äldre 20 Aug 21:43
    #2

    Vad gör du om dagarna? Stackare som får SÅ tidigt!

    Du kanske inte bor i trapphus som jag? Vad säger din läkare om att bli bättre? Min sa "det är inte meningen att trycka ner dig men du kan nog räkna med att vara hemma tills det är dags"

    Phuuuu.

  • Äldre 20 Aug 22:38
    #3

    Inte mycket.

    Pillar och donar hemma och åker till stan. Jag försöker röra på mig så mycket det går.

    Nej bor i hus på landet. Så har en trapp att ta mig uppför om dagen.

    Min läkare sa typ detta kommer bli en lång sjukskrivning. :(

    Hoppas att man kan bli lite bättre med behandlingar.

  • Äldre 20 Aug 23:52
    #4

    Hej på er!

    Min första graviditet fick jag rejält ont i fogarna i v 9. Tänkte att jag aldrig skulle kunna jobba hela graviditeten, jobbar på apotek och står eller går så gott som hela dagen.

    Fick höra av min bm att det ofta blev bättre senare under graviditeten pga att huvudet sjunker ner och stabiliserar bäckenet.

    Jobbade till 3 v innan och visst hade jag ont men tyckte ändå det gick rätt bra.

    Nu är jag gravid igen i v 34 och har faktiskt haft mindre problem denna gång, tvärtom mot vad jag trodde.

    Under en vecka i sommar kunde jag knappt röra mig men det tror jag berodde på typ en inflammation i en fog pga för mycket slit hemma en dag... Just nu har jag i princip inga besvär alls och är i v 34.

    Ville bara säga att det KAN bli bättre och uthärdligt även om foglossningen börjar tidigt i graviditeten.

    Lycka till och ta hand om er!

  • Äldre 21 Aug 16:04
    #5

    Också sjukskriven pg foglossningar sedan vecka 10 och är i vecka 17 nu. Blev också helt chockad när läkaren sa att det tyvärr nog var att ställa in sig på en lång sjukskrivning. Planerar att gå tillbaka och jobba 25% men är jätteorolig för att bli sämre då jag får ont i rygg/svanskotan av sitta längre perioder(stå upp är utesluter pg smärta i höfter).

    Har dock hört att man kan bli bättre på sluter när bebisen börjar stabilisera sig i bäckenet. Hoppas verkligen att det är scenariot!

  • Äldre 21 Aug 19:41
    #6

    Ja! Det fick jag också höra idag. Hoppas så HÅRT PÅ DET!!

    Jag tycker allt känns så knäppt. Jag har rätt hög smärttröskel (tror jag) förrförra året besteg jag kebnekaise och sabbade knäna så jag inte kunde gå normalt på en månad men likväl jobbade jag på. (Behövde iof inte kryckor då) kanske var en annan typ av smärta. Jag kanske har en orimlig bild av att man ska typ, skrika av smärta för att det ska vara "legitimt" att inte jobba. Svårt att acceptera att jag realistiskt sett skulle gå under som det är nu av att jobba. Mitt jobb har ju inga lyft men bara det att stå upp hela dagen och hålla lektioner, röra mig vid tavlan och i klassrummet, vara fokuserad och engagerad i mina elever och tampas med trapporna till kopiator, matsal och personalrum - KONSTANT besvärad, det skulle leda till att jag blev så trött och stressad att jag säkert skulle bli sjukskriven för utmattning istället!

  • Äldre 23 Aug 15:38
    #7

    Håller tummarna att vi blir bättre!

    Förstår helt din känsla, har aldrig sett mig som någon som blir sjukskriven. Precis som du har jag också bitit ihop och kört på, men nu går det verkligen inte. Var och hälsade på jobbet förra veckan och så jobbigt med att se att folk ser på mig annorlunda. Tycker det är väldigt jobbigt med all empati, jag vill ju vara stark och hon som fixar och hjälper andra.

    Saknar att kunna jobb, resa och träna som vanligt...

  • Äldre 23 Aug 17:21
    #8
    Ampa skrev 2017-08-23 15:38:38 följande:

    Håller tummarna att vi blir bättre!

    Förstår helt din känsla, har aldrig sett mig som någon som blir sjukskriven. Precis som du har jag också bitit ihop och kört på, men nu går det verkligen inte. Var och hälsade på jobbet förra veckan och så jobbigt med att se att folk ser på mig annorlunda. Tycker det är väldigt jobbigt med all empati, jag vill ju vara stark och hon som fixar och hjälper andra.

    Saknar att kunna jobb, resa och träna som vanligt...


    Precis så! Vi ska på bröllop i helgen och jag vet att jag måste ha kryckan med mig men vill verkligen inte för att det är då folk glor och undrar vad som är fel eller börjar ömtka. Jag vet att alla menar väl men jag HATAR att bli sett som "invalid" och "inkapabel" jag vet att ingen människa ser på mig så men JAG gör det :(

    Hoppas för allt i världen att det blir bättre när bäbis är lite större och vänder på sig, typ vecka 30..

    skönt med någon som känner precis likadant som jag. Vad jobbar du med?

    Kämpa på!
  • Äldre 23 Aug 18:54
    #9
    Hiiha skrev 2017-08-23 17:21:52 följande:

    Precis så! Vi ska på bröllop i helgen och jag vet att jag måste ha kryckan med mig men vill verkligen inte för att det är då folk glor och undrar vad som är fel eller börjar ömtka. Jag vet att alla menar väl men jag HATAR att bli sett som "invalid" och "inkapabel" jag vet att ingen människa ser på mig så men JAG gör det :(

    Hoppas för allt i världen att det blir bättre när bäbis är lite större och vänder på sig, typ vecka 30..

    skönt med någon som känner precis likadant som jag. Vad jobbar du med?

    Kämpa på!


    Ja eller de vill ju bara väl och ingen som menade något illa utan tvärtom. Jag hanterar det genom att fort försöka styra över samtalet på graviditeten och hur glada vi för bebisen. Hoppas att det går bra på bröllopet!

    Jobbar som ingenjör så mycket kontorstid, hoppas få hjälp av arbetsterapeut så att jag kan jobba lite på kontoret och lite hemifrån.

    Ja det får se till att bli bättre runt vecka 30, inte så långt kvar dit. Jag ska pröva akupunktur imorgon och håller tummarna att det kan lindra smärtan.

    Detsamma!
  • Äldre 24 Aug 11:51
    #10
    Ampa skrev 2017-08-23 18:54:19 följande:

    Ja eller de vill ju bara väl och ingen som menade något illa utan tvärtom. Jag hanterar det genom att fort försöka styra över samtalet på graviditeten och hur glada vi för bebisen. Hoppas att det går bra på bröllopet!

    Jobbar som ingenjör så mycket kontorstid, hoppas få hjälp av arbetsterapeut så att jag kan jobba lite på kontoret och lite hemifrån.

    Ja det får se till att bli bättre runt vecka 30, inte så långt kvar dit. Jag ska pröva akupunktur imorgon och håller tummarna att det kan lindra smärtan.

    Detsamma!


    Håller tummarna för dig! Jag ska på vattengymnastik hos sjukgymnast första gången på tisdag och hoppas att det hjälper. Framförallt är det skönt att få en viktig anledning att tvinga mig själv ut ur lägenheten. Jag bor sex trappor upp utan hiss. Får stanna upp flera gånger på vägen upp eller ner pga sammandragningar och det går så. Jävla. Långsamt att jag får panik. Håller i vanliga fall högt tempo på det mesta jag gör till vardags. Så detta tvångs-snigel tillstånd är frustrerande.

    Berätta gärna hur det gick med akupunktur! Gillar inte nålar men skulle vara beredd att ge det en chans om det hjälper ?
  • Äldre 27 Aug 20:37
    #11
    Hiiha skrev 2017-08-24 11:51:39 följande:

    Håller tummarna för dig! Jag ska på vattengymnastik hos sjukgymnast första gången på tisdag och hoppas att det hjälper. Framförallt är det skönt att få en viktig anledning att tvinga mig själv ut ur lägenheten. Jag bor sex trappor upp utan hiss. Får stanna upp flera gånger på vägen upp eller ner pga sammandragningar och det går så. Jävla. Långsamt att jag får panik. Håller i vanliga fall högt tempo på det mesta jag gör till vardags. Så detta tvångs-snigel tillstånd är frustrerande.

    Berätta gärna hur det gick med akupunktur! Gillar inte nålar men skulle vara beredd att ge det en chans om det hjälper ?


    Hoppas vattengympan hjälper. Stackars dig med trappor utan hus, kan inte tänka mig hur drygt det måste vara. Tempot håller på att göra mig galen också,ingenting som är smidigt och snabbt fixat nå mer. Allt man gör känns som stora projekt. Man uppskattar och saknar verkligen saker man inte tänkte på tidigare. Typ om jag tagit mig ut i trädgården och sedan kommer på att jag glömt något, kan nästa börja gråta:).

    Akupunkturen hjälpte lite men satan vad ont det gjorde. Var hos en osteopat och hon kunde hjälpa lite med smärtan i höfterna (tyvärr hjälpte det inte mot ryggen och bäckenet).
  • Äldre 29 Aug 22:53
    #12

    Jag har också blivit sjukskriven på 100% pga foglossning, och jobbar som lärare på högstadiet.

    Hade ni några problem med FK och sjukskrivningen. Blev sjukskriven 3 veckor till att börja med varav två betalas av arbetsgivaren men är nu rädd att FK inte kommer godkänna sjukskrivningen då detta kanske anses som ett vanligt graviditetsproblem som nonchaleras bort som något man får stå ut med som gravid. Vill inte vara hemma sjukskriven och sen så nekar FK sjukskrivningen och man är helt utan lön eller ersättning för en vecka, då går jag hellre tillbaks till jobbet och har ont!!!!

    Kan tillägga att jag fick åka ambulans in till akuten för att jag inte kunde ta mig ut ur bilen på jobbet och satt bara och grät.

Svar på tråden plötslig grov foglossning?! sjukskriven!