Få honom att fatta att jag inte är intresserad?!

Jag har en... speciell situation. Det finns en kille som har visat intresse för mig i snart ett år. Vi hade aldrig känt varandra eller pratat, men setts lite då och då bl.a. för att vi har varit med i föreningar som haft möten tillsammans etc. Vi hade aldrig pratat mer än att vi hejat när vi gått förbi varandra. Tills en tillställning när vi råkade hamna i en grupp tillsammans med andra. Jag tyckte han var väldigt intensiv och inte alls någon jag villigt skulle umgås med och höll mig gärna till de andra. Det var efter det som allt startade.

Det började med att han kontaktade mig via facebook och frågade om jag skulle vilja gå på en dejt. Jag tackade nej och sa att jag inte är intresserad. Han sa ok, och jag hörde inte av honom på en vecka. Och plötsligt, under flera dagar, får jag strömeddelanden på messenger. Det vanliga "hej", "vad gör du?" etc etc. Jag svarar kortfattat, ställer få frågor tillbaka och han slutar höra av sig. Jag tänker inget mer på det.

Några månader efter får jag ett till meddelande. Han frågar om allt är bra. Jag svarar ja, och frågar samma fråga tillbaka. Artighet och sådant, ni vet. Han har gjort slut med sin flickvän och har utsett mig att att vara axeln att gråta mot. Jag tycker det är obehagligt, säger saker som "oj, ja det är ju tråkigt men livet går vidare" och frågar inget mer men får ändå en hel roman om hur förhållandet har varit. Han kläcker också ur sig att han önskar att vi (han och jag) skulle ha bott närmare så vi kunde ses oftare, frågar om jag vill följa med ut och äta men jag tackar åter igen nej och skriver igen att jag inte är intresserad. Jag påpekar också att jag tycker det är lite otrevligt att han frågar ut mig efter ett väldigt fräscht break med flickvännen. Han håller med men säger att det har varit på väg att ta slut länge. Jag svarade med ett "ok" och lämnade resten av konversationen oöppnad i flera dagar.

Resten av månaden får jag ytterligare meddelanden i sporadiska perioder där han frågar vad jag gör, hur jag mår, vad jag ska göra etc. Jag öppnar dem men jag svarar inte på något av dem. Tills jag en dag kliver in på jobbet och ser att han också är där. Jag jobbar i en byggnad där flera företag finns. Han är en av de nya vaktmästarna/handymen/påfyllningsgubbar/allt-i-allo, vilket betyder att han kan gå omkring i hela huset, även in till mitt jobb. Han är förvånad och det är uppenbart att han inte visste att jag jobbade där men det gör inte situationen bättre.

Jag jobbar som försäljare i kassa och kan inte lämna disken om jag jobbar ensam. Så han börjar komma till mitt jobb och stå och prata med mig när det är dåligt med kunder. I det här fallet sitter jag fast och kan inte gå därifrån trots att jag tydligt markerar att jag inte vill ha honom där. Jag säger åt honom att det ser otrevligt ut när han står där, han borde gå från disken eftersom han inte här en kund. Jag försöker säga åt honom att gå och jobba men han viftar bort det med "jag gör det sedan". Jag går till och med därifrån om jag har en kollega där.

Så några gånger i månaden dyker han upp, som tur är han bara extraarbetare och kommer bara ibland. Tills en dag då han är ledig och han är med sin mamma som har handlat från mitt jobb... Jag möter honom när han är på väg ut och jag är på väg in. Så efter att han har hälsat och fråga hur det är så slänger han ur sig "vill du gå på dejt?" inför hans mamma som står och ler lite i bakgrunden. Jag sneglar på henne i ren chock över att han ens har frågat (IGEN?!) men säger tydligt "nej, jag är ledsen. Jag är inte intresserad."

Meddelandena slutar inte. Han kommer fortfarande till jobbet och pratar. Vad gör jag för att han ska sluta?! Jag känner honom egentligen inte. Jag har bokstavligen både skriftligt och muntligt sagt nej. Jag svarar inte, visar ointresse till tusen men ändå frågar han ut mig. Vad ska jag göra?!