Vågar inte prata engelska

Pressa inte dig själv, ta det bara lugnt och myrsteg så kommer spärrarna släppa så småningom. Sätt upp ett enkelt mål för varje dag är mitt tips. Tex "imorgon ska jag säga en mening på engelska till någon av dem" "på tisdag ska jag våga fråga något nytt" (du kan ju tänka ut en fråga innan) 

Om du får tillfälle kan du kanske be någon annan i gruppen om hjälp. Säg som det är bara: du får tunghäfta när du ska prata engelska. Se till att du har någon i gruppen som kan inkludera dig i samtal utan att du behöver vara den drivande själv.

Alla svenskar låter retarderade när dom pratar engelska.

Jobbar på ett universitet med mycket utländsk personal. Det är nästan bara de som kommer från engelsktalande länder som pratar felfri engelska, uttalsmässigt. Så övriga har faktiskt ett ganska taskigt uttal. Så man behöver inte känna sig så dålig.

Jag bokade upp mig på en konversationskurs i engelska på ett kvällskursförbund. Det hjälpte mig mycket att våga börja prata. Vi var 5-6 stycken som alla kunde en del engelska "i huvudet", men som inte fick fram det i munnen. Läraren var engelsktalande och väldigt pedagogisk. Detta hjälper dig ju inte just nu, men på sikt kan det vara en god idé att leta efter liknande kurser/studiecirklar.

Du övertänker, det är det som är problemet. Det viktigaste är att ni förstår varandra och förstår du dem kommer de förstå dig, det behöver inte vara perfekt. Du kommer dessutom bli bättre ju mer du pratar, kommer du inte på ett ord beskriv det istället.

Du pratar ju bättre engelska än vad de talar svenska, det är ju motiverande att komma ihåg.

Öva högt hemma på några fraser, det är inte alls samma sak att öva "i huvudet". Öva upp lite introduktionsfraser och saker som "sorry, I'm not used to speaking English, hope you understand me".

Lär gästerna några fraser på svenska, så blir de påminda om hur svårt det är att lära dig ett annat språk, och därmed mer imponerade av dina engelskakunskaper.

Simpel lågstadie-engelska är inte att förskta. Kan du tillåta dig själv att börja där (kom ihåg, de kan inte ens simpel lågstadiesvenska!) så har du en bra grund att utgå ifrån medan du utökar din vokabulär.

Ett problem som är i Sverige är att vi är så sjukt inpräntade att vi SKA HA RÄTT GRAMMATIK. PUNKT. 

Vet du vad? Skit i grammatiken! 

Du tittar förmodligen på engelska filmer/serier, lyssnar på engelsk musik osv, du har det där inne, det behöver bara komma ut.

Har tidigare jobbat med ett sjukt stort internationellt event och jag är ingen överdängare på engelska direkt. Varenda engelskspråkig person jag träffade på (bla från Storbrittanien, Kanada och USA) var så sjukt imponerade över ATT vi pratade engelska och att det var så BRA engelska vi pratade! 

Nu har jag inte arbetat där på säkert tio år, knappt varit utomlands heller, så jag känner mig ju på jämn nivå med mitt barn som tittar på Dora Men jag vet ju innerst inne att jag kan, det finns där, egentligen. Det gäller bara att putta sig själv över tröskeln.

Öva in nåt bra att säga, öva det hemma mot sambon i helgen och vips tror jag att du kommit ett steg eller två på vägen. 

Enda sättet att bli bättre på att tala andra språk än modersmålet är att våga prata språken det gäller.