Helt olika åsikter

Hej! De vore tråkigt om ni helt plötsligt går i sär när ni haft varandra så länge. Jag tycker ni ska söka hjälp med någon familjerådgivare eller nåt. Så ni kan reda ut det hela. Varför han känner så och du känner så. Lycka till!

Han vill ju inte göra det. Jag har föreslagit det i 1 år men han anser inte att det finns något bekymmer.

Så antingen slutar han skrika,eller du lämnar honom.Han får välja.Inte alls bra för dig och barnen leva med sån som skriker varje dag.

Låter mer som det är något annat som stressar/pressar honom. Har ni försökt att prata om det?
Då menar jag inte att du rakt ut frågar varför han är så arg för det är nog bara en bieffekt.
Fråga honom vad det är som händer, vad är det för något som stressar honom eller gör att han har så dåligt tålamod. Kan han med att lyssna så förklara hur rädda barnen blir och att de inte känner igen honom.
Han kanske inte menar det men kan "inte låta bli".
Många människor har svårt att förmedla då de känner att de inte orkar med då något är jobbigt. Privat, jobbet eller känslor som är svåra. Ilska kan vara ett missriktat sätt att låta ventilen pysa. Speciellt då barnen drabbas, de förstår ju inte.

Då har du gjort det du kunnat. Så trist att han inte förstår. Typiskt karlar. Men slutar han inte så? Då kan ju inte du leva i det.

Jag har försökt prata många ggr på olika sätt men inget hjälper. Jag ha försökt få honom själv gå att prata med en kurator eller liknande om de kanske är lättare men då säger han bara at de inte finns något att prata om. Jag är dock rädd att han ska falla tillbaka i den otrohet som han hade för några år sedan då han tyckte de gav en avslappning att slippa tänka på allt hemma.

Vem skulle inte bli irriterad med 6 barn! Får han nån egentid?

Ja han har egen tid utan att vara hemma. Barnen sover dessutom tidigt på kvällarna så vi har hela kvällar tillsammans iallafall när han är hemma.