Ständigt missnöjd bebis

Har du provat att utesluta saker i din kost? Låt honom gnälla hos sin pappa. Låt honom bära i selen och trösta, det blir bättre ju mer de vänjer sig vid varandra. Prova att liggamma och somna bredvid varandra i din säng.

Mina barn har också varit såna de första ca 5 mån, de har bara varit nöjda ovanpå en eller buren i famnen. Som tur har iaf pappa funkat. Men jag har också tyckt det var stressande och fått lite panik över allt jag borde gjort men inte lyckats göra. Det var först vid sista barnet med 15 år sen första som jag lyckades se lite klart på situationen och tom uppskatta det, dvs det är en jättekort tid i sammanhanget och det är också tillfredsställande att kunna ge någon trygghet med så direkt resultat.

Efter det första halvåret har de sedan utvecklats och blivit mer självständiga och trygga individer som inte varit så ängsliga.

Så, snart kommer det med all säkerhet att bli bättre!

barnet och pappan får helt börja anknyta och vänja sig vid varandra.
Tycker du det är jobbigt att hör bebis skrika så gå ut och ta en promenad utomhus. Det kan ju räcka med någon halvtimme att börja med.

Vad har du för sele? Att du får ont redan efter en timme kanske går att ändra på. Det finns många olika modeller att testa, så om du har ett barn som helst vill vara i famnen kan det snabbt bli väl värt besväret att prova ut en annan.

Har du en babysitter? Två av mina barn var riktiga klängisar, precis som du beskriver, och gillade verkligen inte att ligga ensamma i soffa eller babygym. Med båda funkade det däremot att sätta dem i sittern så att de kunde titta på mig. Ligger de platt blir ju synfältet mer begränsat, så jag antar att det kanske handlar om det för barn som gillar att vara upprätta och bli burna.

Skaffa en sjal istället för sele. I den kan man bära många fler timmar utan ont i ryggen. En lång trikåsjal om det är ett litet lätt barn eller en vävd långsjal till ett tyngre barn. Sen får du lov att unna dig att gå iväg en stund dagligen. Låt pappan ta barnet någon timme även om hen skriker. Pappan kan bära i sjal och försöka ge napp och/eller flaska som tröst.

Usch vad jag känner med dig! Jag var i precis samma situation för två månader sedan. Jag bar mitt tredje barn dygnet runt i tre månader. Hon sov på mig på nätterna och på dagarna fick jag bära och bära och bära. När min man hade henne för att avlasta skrek hon hela tiden (vilket inte var så avkopplande). Allt förändrades (på dagen!!) då hon blev tre månader. Helt plötsligt kunde man lägga henne i vagnen en stund och hon var nöjd en stund (kändes som en evighet då) i babysitter. Hursomhaver, håll ut!!! Det vänder plötsligt en dag. Men jag vet att det är fruktansvärt att inte veta när.

Det låter nästan som en helt vanlig bebis de första månaderna. Bara mamma som gäller, vill bara bli buren, vill inte ligga ner i vagn m.m. Jag lovar - det blir bättre!!

För att utesluta att inte något verkligen är fel så prata med BVC om de tror att bebisen har kolik. Ammar du? Kan det vara så att du fått mindre mjölk och att bebisen är hungrig? Vanligare än man tror så prova i så fall att ge lite tillskott i flaska och se om bebisen blir nöjdare. Hungriga bebisar är ju konstant missnöjda.

Hej,

Jag har inga direkta råd till dig men vill ge dig en (cyber)styrkekram. Det låter som du har det väldigt jobbigt. Jag funderar på vad är det med skötbordet han gillar? Kan man använda det någon annan stans? Eller är det att vara utan blöja han gillar?

Det är också okej (kanske tom bra) om pappan går ut med honom så att du får en stund själv för att ta igen dig.

Häng i för det kommer bli bättre! :)

Bebisar går igenom utvecklingsfaser. Googla åldern+utvecklingsfas så kan du läsa mer om det. Det är helt normalt,men såklart ändå jobbigt. Men det är inte du som är en dålig mamma. Min son är 8 veckor och är just nu i utvecklings fas 2 och han driver mig till vansinne. Det lugnar sig igen. Kram