Min son vill inte gå till förskola!

Om du är hemma kan han väl vara hemma också eller? I övrigt vet jag inte riktigt varför det skulle lösa saken att byta förskola. På den nya kommer han väl inte känna någon alls heller ändå?

Jo han får gärna vara hemma med mig om han vill men det är han som alltid har velat gå till förskolan och är så glad när han vaknar på morgonen. Men sista tiden har det känts jobbigt och samtidigt börjar jag jobba i december så det är inte rätt läge att bara låta honom vara hemma eftersom vi behöver ta itu med problemet som har uppstått. Fröknarna har själva sagt att han älskar att vara i förskolan och det är speciellt 3 vänner som han oftast leker med 2 killR och 1 tjej och helt plötsligt träffar han inte dem längre. Allt fungerarde som det ska innan dem gjorde omorganisationen

Konstigt svar du fick, klart det borde lösas så att han trivs på sin förskola som förut :) Min kille är 4, han vill oxå ut och träffa sina kompisar förstås!

Börjar hans kompisar i skolan till hösten? I så fall kommer han vara ensam igen då. Kan ni prata om att han behöver leka med fler barn, om att det kan vara jobbigt att lära känna nya men att det kommer gå bra? Han kommer ju få nya klasskamrater när han börjar skolan och ni kanske kommer flytta så denna situation kommer ju uppstå fler gånger.

Inte allihopa. Det är 16 barn i stora gruppen och av dem kommer 9 börja nollan. Resten kommer finnas kvar till hösten 2019 då min son börjar nollan med dem. Jag och hans pappa har förklarat för honom jätte mycket hur allting har gått till och vad som händer. Vi hoppas det lugnar ner sig och att det var en dålig period han har haft

Vi hade samma problem då dottern blev äldst i sin grupp.
Blev 4 i höstas, hennes kompisar fick flytta i januari till den större gruppen och hon blev också väldigt grinig då vi skulle lämna henne på mornarna. Hon hade inget utbyte med "bebisarna" som var i hennes grupp då de inte alls lekte på samma sätt.
Hennes tal blev också lidande då hon endast umgicks med så små barn(2-3 åringar).
Det var bättre under sommaren då de gick på tillfällig förskola med mer blandad grupp och sedan fick hon komma tillbaka till sina kompisar igen. Nu är allt bra igen, då även vi känner att hon utvecklas mycket mer, speciellt talet, fast hon går hos logoped  för att träna lite extra.

Jag skulle försöka ytterligare att ta upp det med förskolechefen och kanske försöka påpeka att det är deras ansvar att se till varje enskilt barns utveckling och konsekvenser för enskilda barn vid omgrupperingar 
Att det inte fungerar för er och att han "bara" går 3 dagar och inte heldagar och behöver ha den tryggheten och inte behöva gråta sig genom varje morgon för att han inte längre vill gå.
16 barn i en grupp är ganska många, men du får påpeka att ett enskilt barn som blir bortplockad från sin grupp och gå tillsammans med de som är yngre kan ha en hämmande inverkan på utvecklingen och fråga om det gjorts någon konsekvensanalys av omgrupperingen. Och hur de baserade beslutet att din son skulle gå med de yngre.
Byte av förskola, ja kanske om det finns möjlighet och inget annat löser sig.

Fast han umgås väl inte med alla 16? Jag tänkte på de mer nära kompisarna. Om de försvinner så är det ju inte lika roligt att komma dit om dagarna.

Vi har haft samma bekymmer med vår ena tvillingkille hela hösten. Brorsan också till och från. Jag har påtalat detta för personalen med argumentet att språkutvecklingen försämras, att de blir väldigt beroende av varandra när de hänvisas till att enbart leka tillsammans och att vi har otroligt mkt konflikter hemma i anslutning till att de ska till förskolan. Efter ett tag förstod pedagogerna vad vi menade och började dokumentera ledsna lämningar samt hur de samspelar. De förordarde flytt men chefen sa nej. Då kopplade jag in specialpedagogen, som tillsammans med personalen drev frågan och chefen fick ge sig. Så prata med pedagogerna, chefen och om det behövs, specialpedagogen.