För och nackdelar med att jobba på gruppboende

Jag har jobbat på ett LSS-boende tidigare, vad är det du vill veta mer konkret?

De generella för- och nackdelarna jag kommer på är: 

+ Människorna. De boende är oftast det bästa med ett sånt arbete. De är ofta helt underbara. 
+ Jag har inte upplevt någon större stress i arbetet. 
+ Upplevelserna (oftast knutet till sommartiden, så infaller ju inte jätteofta). Boendet jag jobbade på ville aktivera de boende så mycket som möjligt. Det kunde bli resor till djurparker eller nöjesparker t.ex. Det är en rolig bonus i arbetet. 
+ Oftast en trygg arbetsplats, väldigt liten risk att man blir uppsagt på grund av arbetsbrist eller så då klienter till sådana boenden finns. Sköter man jobbet bra är man trygg. 

- Det kan ibland bli lite.. tråkigt. Mycket stillasittande eller mycket samma sakn med städ/tvätt/matlagning. (Nu går ju jag från mitt jobb där alla boende t.ex. var frånvarande några timmar mitt på dagen varje vardag för daglig syssesättning och hela stället var tomt under den tiden).
- Tyvärr måste det nämnas, lönen. Lönen är oftast dålig vid sådana jobb. 
- Arbetstiderna. Oregelbundna tider, 24-timmarspass eller delade turer. Det kan kännas som att jobbet verkligen styr ditt liv. 

Det är väl vad jag kommer på just nu. 

Tja lönen kan väl inte bli sämre än vid förskolan som jag nu är på. Arbetstiderna är väl mest det man funderar på. Men lugnt och ostressat är vad jag behöver just nu

Mycket beror på vilja brukare som bor på gruppboendet. Det kan bo brukare som är relativt självgående och som bara behöver stöttning för att klara av vardagslivet. Sedan kan det finnas brukare som behöver hjälp med det mesta tex. hygien, matning, toalettbesök och det kan innebära tunga lyft. Sedan kan det finnas utåtagerande brukare och det kan bli psykiskt/fysiskt tufft för personalen.

Jag har arbetat på gruppboende många år och möt allt som jag nämner i ovanstående stycke. Dock måste jag säga att jag oftast trivdes med jobbet. Det kunde bli väldigt tråkiga och långa dagar med mycket sittande i soffan. Detta eftersom brukarna ville vara själva.

När det gäller arbetstider så är jag inte så imponerad av dem. Oftast jobb på obekväm tid (kvällar, helger och nätter) och det finns oftast inte mycket chans att påverka arbetstiderna. Detta för att verksamheten ska fungera och det är oftast inte många som jobbar dagpass en och det I sin tur leder till att det blev många kvällspass. I snitt hade vi 10-12 dagsturer på ett 6-veckorsschema.

Jag har slutat arbeta inom omsorgen och nu njuter jag av att ha lediga kvällar, nätter och helger.

Jag jobbar idag som lärare på en särskola.

Idag vet jag hur mina jobbdagar ser ut, det visste jag inte när jag arbetade inom vården. På grund av vikariebrist hände det ofta att vi beordrades att jobba dubbla arbetspass och det innebar ofta jobb 7-21 flera dagar på raken. Sedan kunde jag aldrig planera min fritid mer än några veckor i taget. Detta för att vi hade timecaresystemet som planeringssystem. Det innebar att vi lade ett önskeschema som ofta ändrades av planeraren som hade slutbestämandet. Vi skulle jobba varannan vecka men planeraren kunde lägga oss att arbeta 3 veckor på raken och det fick vi veta 2 veckor (förhoppningsvis) innan schemat skulle börja gälla. Det hände flera gånger att jag trott att jag skulle jobba varannan vecka och att jag hade planerat in saker i privata livet. Detta fick ofta avbokas.

Menar tre helger på raken inte tre veckor.