Forum Anhöriga - änglarum
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Min sambo är änglapappa

    Lör 2 dec 2017 21:14 Läst 5094 gånger Totalt 2 svar
    Lör 2 dec 2017 21:14

    Kollar här i sista hand för att få någon sorts inblick av vad en änglapappa kan känna.

    Vet inte alls hur det här fungerar, men om det finns någon som sitter inne på någon sorts erfarenhet så får ni gärna skriva..

    Min sambo förlorade sin dotter för strax över 4 år sedan i v.40.

    Vi har varit tillsammans i 3 år snart och han pratar aldrig om henne.

    Jag vet inte vad han känner eller tänker. Han vill inte prata om det, han säger att han tänker på det i tystnad bara.

    Jag själv börjar komma i tankar om att jag vill ha barn inom en relativt snar framtid..

    Han själv vet inte om han vill ha barn igen. Han har inga framtidsdrömmar nå mer och säger att han inte vill/kan planera för framtiden eftersom hans dotter togs ifrån honom, ingenting är säkert oavsett vad man drömmer eller planerar för..

    Jag älskar honom så fruktansvärt mycket, jag vill förstå, kunna stötta och samtidigt kunna få det liv jag drömmer om..

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2017-12-02 21:43
    Så mina frågor är väl i stort sätt, hur kan/ska man förhålla sig till det? Kan jag kanske göra något? Är det hopplöst att hoppas att han en dag kommer vilja/våga skaffa barn igen?

    Min spontana känsla är att han inte har sörjt klart (om man nu kan göra det med ett förlorat barn).. Många har sagt att det bästa är att "råka" bli gravid.. men jag tror inte att jag någonsin skulle kunna göra det med flit med någon som inte vill ha barn, och allra helst inte med någon som förlorat ett barn..

  • Anonym (Mella­)
    Visa endast
    Ons 13 dec 2017 15:05 #1

    Vet han att du vill skaffa barn?

  • Tor 21 dec 2017 03:09 #2

    Att tänka på jobbiga saker i tyst ensamhet är ofta hur vi män reagerar när jobbiga saker händer i vår närhet men det är mycket sällan någon bra lösning. Varken i nuet eller långsiktigt.

    Att förlora ett efterlängtat barn är ett lika stort trauma för honom som för kvinnan och något som sätter djupa ärr även i hans själ för all framtid.

    Att gå och prata med någon professionell utomstående 3:e part som han aldrig träffat förut och som inte känner honom på något sätt kan vara guld värt. Helst en manlig.

    Jag tror inte du kan pressa honom till något med framgångsrikt resultat. Ta upp frågan om barn i framtiden försiktigt när du bedömer att det är läge. Men han är nog i första hand i behov av professionell sorgebearbetning för som du säger så låter det inte som att han bearbetat förlusten av sin dotter särskilt bra och har istället slutit sig och blivit deprimerad. Försök att hjälpa honom med det och se sen vad som händer.

Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll