Vilsen 20 åring

Jag tänker lite som din pojkvän faktiskt, att du kanske mest bara måste bestämma dig? Inte för att du aldrig kommer växa upp men för att alla jobb har både roliga och jobbiga delar. Har du inte en riktigt stark passion för något kanske du snarare behöver bestämma dig och hålla dig till planen istället för att hatta runt mellan andra utbildningar som också bara känns halvbra. Sen kan man ju arbeta mer andra delar av sig själv också. Trivdes du inom vården men jobbet kändes fysiskt tungt kan du ju bygga lite muskler vid sidan av utbildningen.

Kan inte träna upp det då jag fick en autoimmunsjukdom från stress och har lite problem med hjärtat. Har inte svaga muskler men jag har olika dagar då min kropp inte orkar. Vissa dagar klarar jag inte av att gå 5 min utan att bli andfådd och svimfärdig och andra dagar kan jag vara ute i 4 timmar och gå utan att ens känna av något.

En av anledningarna till varför jag hoppade av sjuksköterskautbildningen, att man själv redan blivit sjuk av stress och kommer ha det tills jag blir gammal. Och vården är väldigt stressigt och tungt yrke även fast det är jätteroligt.

Jag beter mig naiv men det är så jag hanterar all ansvar jag har alltid haft. Från att se till mina föräldrar ej skiljs när jag var liten, ta hand om lillebror och skyddade honom. Och nu tar jag hand om pojkvänen. Tycker inte att det är något fel att bete sig barnslig och naiv ibland, för om jag inte hade gjort det skulle jag brutit ihop längesen :3 redan som liten.

Får väl försöka bestämma mig och se vart jag hamnar.