• Miss37

    Katastroftankar, ångest,oro...

    Jag har alltid varit en person med mycket oro innombords. Helst tänkt vad som kan gå fel istället för vad som kan gå bra. Tänkt katastroftankar..

    Sista 4 åren efter ett hemskt missfall så började jag känna mig låg och orolig lite då och då. Men jag kände att jag kunde hantera det. Har tagit johannesört och tyckt att det ändå gick bra.

    Senaste 2 månader efter att några tråkiga saker hade hänt så kände jag hur det gick neråt.

    MYCKET mer oro. Jag tänkte katastroftankar oftare. Det var liksom fler dåliga än bra dagar. Jag kunde inte fungera på jobbet.

    Ett exempel på hur mina tankar går : Jag är livrädd för att bli psykiskt sjuk. Och inlagd på psyk. Att ingen mediciner kommer hjälpa. Jag kommer må mycket sämre, kommer inte få träffa mina barn. Jag kommer hamna i nån psykos, inte veta vad jag gör. Tänk om jag skadar mig själv eller mina barn. Och jag känner hur ångesten och oron byggs upp och mina katastroftankar bara utvecklas. Jag hamnar i en bubbla av dessa tankar. Kan ej komma ut, hjärnan går på högvarv fast jag är helt slut. Jag är här men inte närvarande. Allt händer runt mig men jag är så långt borta i mina tankar att det är sjukt. Jag börjar må illa och kan ej fungera normalt. Kan jeg koncentrera mig och är mycket orolig. Kan ta ibland en timme ibland längre innan jag känner att jag kan styra mina tankar och oron släpper och jag kan komma ur denna bubblan.

    Efteråt kan jag göra saker och fungera någonlunda normalt, fast jag är alltid på vakt och undrar när det händer nästa gång. Och det är klart jag kan känna mig låg efteråt. Känns som hela kroppen går genom något jobbigt.

    Jag har försökt att analysera detta i flera dagar nu. Jag har läkartid bokad efter nyår. Jag har jättesvårt för antidepressiva. Är livrädd för att må ännu sämre och inte hitta rätt medicin.

    Jag tycker inte att jag är deprimerad. Under dessa ?attacker? så det är klart jag blir deppad av alla katastroftankar. Och ledsen av obehagliga tankar som kommer. Ibland fattar jag inte att jag kan tänka vissa tankar. Jag blir livrädd.

    Jag försöker att tänka att det är BARA tankar men jag blir ledsen och rädd.

    Jag äter dåligt och har jobbigt där det finns massor med människor. Hamnar i bubblan igen och känns som jag ska svimma. Har svårt att köra bil, så nu gör jag inte det längre. Svårt för ljus och höga ljuder.

    Får jag oron och ångesten innan läggdax det är jättesvårt att sova. Vissa nätter kan jag ligga vaken hela natten. Och då blir det extra jobbigt dagen efter. Drömmer även mycket när jag sover.

    Jobbigt när hjärnan går på högvarv och jag kan inte styra mina tankar???? Tankarna gör att jag hamnar i oron/ångest spiralen.

    Har hört mycket bra om KBT. Evt nån lugnande medicin som kan hjälpa mig varva ned alla tankar när jag får dessa attacker.

    Jag vet inte, ibland är det kaos. Vet inte vad jag ska göra. Hatar bubblan med jobbiga tankar. Är inte mig själv när jag är i den????

    Känns som jag aldrig kommer bli som vanligt igen. ????

    Nån med erfarenheter, tips, råd?

  • Svar på tråden Katastroftankar, ångest,oro...
  • SofieJ

    Låter som panikångest, har du kollat på vad det innebär?

    Jag har gått i KBT och fått medicin för paniksyndrom och det hjälpte mig massor. Var också tveksam till mediciner till en början och det är en jobbig process att hitta rätt! Men värt det tycker jag, det räddade mig i alla fall.

    Ingen dum ide att börja med KBT och lugnande medel. Tyvärr skrivs det oftast inte ut några starkare lugnande nuförtiden, så om din ångest är stark finns risken att dessa tabletter inte riktigt hjälper.

  • Miss37

    Nej. Har inte kollat det. Men tack för tipset. Vi får se vad läkaren säger. Jag är trött och utmattad av det här. Vill verkligen ha hjälp. Inte kul att känna så här varje dag. Det går utöver allt. Mitt minne har börjat bli mycket sämre också. Fast jag tror att det beror på att jag är inne i en helt annan värld med jobbiga tankar och har svårt att komma i håg vanliga saker..

  • Anonymchjyvun

    Känner igen mig så mycket. Psykos, att bli schizofren, förlora verklighetsuppfattningen och skada någon är min största rädsla. Ju mer man söker på detta desto mer inser man att det är vanligt. Det kan vara en början att få lite tröst och inse att du inte är ensam. Sök på PURE OCD. Behöver dock inte vara OCD, tankarna är vanliga vid depression och ångest också, och kan vara tillfälliga.

    Sök hjälp. Berätta allt. Var påtryckande. Jag har haft problem med att inte bli tagen på allvar. Är en ung tjej som är ?hel och ren? och vältalig. Understryk vilket problem detta utgör för din vardag. Acceptera inte att de viftar bort dina problem. Man kan ha en enorm psykisk terror men se perfekt ut för utomstående. Acceptera inte bara medicin, träffa psykolog. Medicin kan fungera men acceptera inte detta som enda lösning.

  • Miss37
    SofieJ skrev 2017-12-23 18:28:47 följande:

    Låter som panikångest, har du kollat på vad det innebär?

    Jag har gått i KBT och fått medicin för paniksyndrom och det hjälpte mig massor. Var också tveksam till mediciner till en början och det är en jobbig process att hitta rätt! Men värt det tycker jag, det räddade mig i alla fall.

    Ingen dum ide att börja med KBT och lugnande medel. Tyvärr skrivs det oftast inte ut några starkare lugnande nuförtiden, så om din ångest är stark finns risken att dessa tabletter inte riktigt hjälper.


    Jag kollade upp detta med panikångest. Flera symtom stämmer ganska bra. Speciellt detta med overklighetskänsla. Det är så bubblan som jag skrev om tidigare känns! Frossa, värmekänsla, illamående, synstörningar. Hmmm. Läskigt!
  • Anonym (Samma här)

    Det kunde varit jag som skrev ditt inlägg. Jag går igenom något liknande just nu. Väldigt jobbigt, påfrestande speciellt såhär inför jul när man vill vara glad inför barnen.

    Jag har orostankar inför stt inte kunna sova. Inatt sov en timme och är helt slut. Men har fått börja gå i kbt. ( tyvärr privat eftersom det är svårt stt få tid snabbt annars) Jag har även lite lugnande som jag fått av min läkare. Har även insomningstablett så förhoppningsvis får jag sova några timmar. Ville bara säga stt du inte är ensam. När de jobbiga tankarna kommer ska du försöka tänka att du ska stå ut med ovissheten. Du är inte dina tankar, låt tanken komma, acceptera den och fortsätt med det du gör. Ett tips är att testa mindfulness, finns bra appar. Annars kan jag verkligen rekommendera boken Mental träning vid oro ångest och panikattacker av Lars-Eric Uhneståhl. Finns som ljudbok på typ adlibris och är avslappnande att lyssna på.

    Hoppas du blivit lite hjälpt.

  • Miss37

    På ett sätt är det gott att veta att man inte är ensam i detta. Men jag önskar att ingen fick uppleva detta..

    Jag har alltid varit orolig och negativ men detta är bara för mycket.

    Eller det är kanske så att jag är äldre och har svårt att hantera det. Oavsett skitjobbigt:(

    Jag har haft orostankar ang sömnen i flera år. Det började med att jag sov väldigt dålig i början av min graviditet. Måste ha varit hormon grejer. Det gick inte att sova. Håll på att bli galen.

    Utvecklades en rädsla som håll hårt i mig i ett år efteråt. Jag var livrädd om jag inte somnade efter ett tag när jag la mig. Mycket oro och vissa nätter sov jag inte för att jag gick på högvarv. Negativa tankar. Det kändes som jag gjorde själv att det blev ingen sömn för jag hade redan ?bestämt? mig i mina tankar att jag inte skulle få sova.

    Det händer fortfarande men nu är det extra jobbigt eftersom jag går genom detta. Då är det flashbacks och i tillägg till denna ångesten så får jag handskas med oro/ångest om sömn.

    Hemskt. Allt på en gång liksom..

    Jag försöker verkligen att göra saker och inte bara sitta och tycka synd om mig själv. Speciellt när ångest/oro, tankar kommer smygande. Men det är inte lätt. Är helt slut i huvud och kropp. Känns som min hjärna går på högvarv jämt. Skulle bli skönt att slippa detta mer..

  • SofieJ
    Miss37 skrev 2017-12-23 19:39:19 följande:

    Jag kollade upp detta med panikångest. Flera symtom stämmer ganska bra. Speciellt detta med overklighetskänsla. Det är så bubblan som jag skrev om tidigare känns! Frossa, värmekänsla, illamående, synstörningar. Hmmm. Läskigt!


    Det är läskigt men SÅ vanligt! När jag började prata om mina problem så märkte jag att många i min närhet hade samma upplevelser. Och det är inget man kan se utifrån. Hoppas att du får träffa en bra och empatisk läkare med bra kontakter inom psykvården. Håll ut!

    Försök att göra avslappningsövningar, finns bra på Youtube. Typ ligga i sängen med lurar och naturljud brukar också hjälpa tycker jag, vågor eller regn. Finns bra appar! Låter kanske klyschigt men det hjälper om man gör ett seriöst försök. Du klarar dig igenom detta!
  • Miss37
    SofieJ skrev 2017-12-23 23:36:42 följande:

    Det är läskigt men SÅ vanligt! När jag började prata om mina problem så märkte jag att många i min närhet hade samma upplevelser. Och det är inget man kan se utifrån. Hoppas att du får träffa en bra och empatisk läkare med bra kontakter inom psykvården. Håll ut!

    Försök att göra avslappningsövningar, finns bra på Youtube. Typ ligga i sängen med lurar och naturljud brukar också hjälpa tycker jag, vågor eller regn. Finns bra appar! Låter kanske klyschigt men det hjälper om man gör ett seriöst försök. Du klarar dig igenom detta!


    Ja tyvärr är jag också duktig på att hålla masken. Ingen hade gissat vad jag går genom. Det är totalt kaos innombords men utifrån är jag som vanligt.

    Jag har jättesvårt att erkänna vilka hemska tankar dyker upp i huvudet ibland. Mina katastroftanka, ja allt som jag kännar. Kommer folk tänka att jag är galen? Spärra in mig. Usch! Inte lätt det här...
  • SofieJ
    Miss37 skrev 2017-12-24 00:27:11 följande:

    Ja tyvärr är jag också duktig på att hålla masken. Ingen hade gissat vad jag går genom. Det är totalt kaos innombords men utifrån är jag som vanligt.

    Jag har jättesvårt att erkänna vilka hemska tankar dyker upp i huvudet ibland. Mina katastroftanka, ja allt som jag kännar. Kommer folk tänka att jag är galen? Spärra in mig. Usch! Inte lätt det här...


    Ingen kommer spärra in dig, det är supervanligt med katastroftankar när man har ångest. Min psykolog sa en bra sak; "En galning vet inte om att han är galen". Tror att om en läkare kan ge dig en diagnos och du får en chans att lära dig mer om ditt tillstånd så blir det lättare att bearbeta. Och inför arbetet som kommer med KBT så är det verkligen jättebra att du lär dig sätta ord på dina tankar och hur du mår. Det är en stor del av jobbet som du påbörjat redan nu! :)
Svar på tråden Katastroftankar, ångest,oro...