• Anonym (Orolig & Rädd)

    Narkotikastraffad pappa. HJÄLP

    Hej!

    Vi är separerade sen många år. Barnen är pojke 9år och flicka 12år. Dem har bott hos mej hela tiden men varit hos sin pappa varannan helg.

    Snart har ett år gått (i feb) sen soc ringde mej och talade om att barnens pappa åkt fast för narkotikabrott. Jag blev chockad då deras pappa är ordningssam och aldrig ens tagit en öl med barnen i närhet typ. Dem hade precis varit där över helgen när jag på tisdagen fick samtalet. En vecka senare kom soc hem till mej för att prata om allting. Han hade alltså kört påverkad av kokain och även haft på sig en del. Hans körkort hade dem tagit & hans sambo hade tydligen en tidigare dom om narkotika. (Har alltid tyckt hon verkat konstigt på ngt vis. Å pappan har förändras sen dem träffades) Plus att han blivit tagen av polisen igen efter vi talats vid. När han blivit tagen tidigare var före han hade barnen sista gången. Så jag är besviken att han inte sa ngt om de. Jag var alltså helt ovetande om de när jag lämnade mina barn till honom! Efter massa frågor å rätt bristande information om deras pappa så kom vi fram till att jag absolut inte ska lämna bort mina barn till honom. Så vi försökte båda få kontakt me honom angående att han inte skulle hämta barnen i skolan som vanligt. Jag skrev dessutom ett sms om att jag finns här om han behöver hjälp, men att jag hämtar barnen på fredan. Absolut inget argt eller så. Inget svar kom. De gick 3månader. Jag kontaktade familjerätten för att rådfråga vad jag ska göra. Men de enda dem gjorde va att få tag i honom tillslut. Då sa han att han skulle ringa. Att han skulle flytta till stan. Endast ett sms kom 1 månad senare. På skolavslutningen där han undra om han kunde ringa & jag svara att de gick bra på em. Inget svar. Månaderna gick. 10 månader senare dvs rätt nyligen ringer familjerätten om att han kontaktat dem. Han hade målat upp nån skönhetshistoria kändes de som. Att han gjort samhällstjänst, att de bara hänt en gång osv. Jag bad dem hälsa att ja i första hand vill att han ringer mej men att vi bokar en tid utifall. Så snart är de dax för de mötet å ja börjar bli nervös. Hur som han ringde mej dan efter. Han frågade inte hur barnen mådde trots att jag sa att han kanske borde göra de först innan han frågar om att träffa dem igen. Han sa att de va en engångsgrej, att de bara blev så när jag frågade om de. Redan där sa han att vi inte kommer nånstans. Å ja sa att de är klart vi inte gör de om vi inte pratar. Han verkade vilja ge upp direkt. Jag försökte fråga om de som hänt varför han försvunnit bara osv. Men han svarade störigt att han varit där, jobbat å så. Kändes som han försökte få ur mej att jag hindra honom från att träffa barnen för han fråga 3ggr. Men ja sa att ja aldrig hindrat men att ja inte kan släppa iväg dem bara. Ja vet inte vem han är längre. Varken jobbar bor eller gör. Men han svarade aldrig på de. Så ja vet inte var han bor eller jobbar. Han känns helt främmande. Jag förklarade för honom att han inte alls vet hur barnen tagit detta eller hur dem mår. Å frågade om han tänkte berätta de för dem. Jo de kunde han väl sa han. Då sa jag att jag berättat för dem precis vad som hänt. Då blev han tyst en lång stund. Sen sa han att han ringer sen.

    Han ringde aldrig igen.

    Har dessutom fått vetat att hans sambo blev tagen med narkotika efter han blev de. Så henne har jag helt tappat de lilla förtroendet jag hade.

    Jag berättade alltså för barnen precis som de va. Jag kände att de var bättre än att ljuga om att han är sjuk eller ngt. Dottern började gråta men har inte nämnt pappa sen dess. Sonen började fråga om droger osv. Vilket jag inte kan något om men förklarade att de är olagligt och man kan bli annorlunda. Sonen har sen dess blivit lugnare av att bara få vara hemma. Har alltid varit konstigt efter pappa helgerna & många månader på slutet när dem träffades ringde han ofta och ville att jag skulle hämta honom. Dem få ggr han nämnt pappa är de för att han vill ha någon av dina grejor där. Men för 2-3månader sen har han fått extrema utbrott. Han blir arg för väldigt lite & de urartar. Han har flera ggr sagt att han ska rymma eller döda sig själv. Alltså väldigt aggresiv. Jag har fått hålla fast tills han lugnat sig m.m. Min ork är slut. Jag vet inte vad jag kan göra. Går på tå för att inte ett utbrott ska komma. Å dessutom har han haft de jobbigt i skolan, svårt med läsningen så han har fått läst hos specialpedagog & fått läxa att läsa varje dag. De är mer än han orkar. Tycker så synd om honom.

    Men nu är de snart dax för mötet på familjerätten å jag undrar hur allt kommer gå. Ligger sömnlös. Vad har jag rätt att få veta om vad pappan varit med om. Vad har ja rätt att kräva?

    Jag tänker att jag vill veta vad som hänt. Vad straffet blev. Vart han varit, framförallt var han bor! Jag kan inte hindra honom från att träffa barnen men jag tänker att han är välkommen hem till oss där barnen är trygga för att träffa dem å se hur de går. De är för många frågetecken för att ja ska våga lämna iväg dem. Tänker jag fel?

    Jag vet inte hur länge drogerna funnits. Även om han hävdar att de va en engångsgrej så ja en gång åkte han fast. Men har han tagit när han inte åkt fast? Har barnen varit i närheten av de?

    Antagligen får ja aldrig veta. Men tankarna snurrar. Å alla ggr sonen missade matcherna för pappa sov som han sa. Var han påvekad? Eller alla tråkiga resor in till stan dem berättat om när pappa behövde lämna ngt. Var de droger?

    Kan tillägga att de verkar inte gått så bra för honom i livet sista åren då hans företag gick i konkurs och för nån månad sen låg hans hus ute för försäljning via kronofogden.(Inte bott där på något år men har adressen kvar) plus att han lånade pengar av mej å även försökte låna av min pappa.

    Det blev lång text men hoppas ngn varit me om ngt liknande å kan ge råd.

  • Svar på tråden Narkotikastraffad pappa. HJÄLP
  • Anonym (Orolig & Rädd)

    Jag är dessutom rädd att träffa pappa kommer orsaka mer skada för sonen som redan verkar må dåligt. Men jag kan ha fel. De kan gå jättebra oxå.

    Dotterns utbrott väntar jag bara på. För jag misstänker att hennes känslor kommer visas nångång.

    Att jag känns trasig och slutkörd spelar ingen roll, bara mina barn får må bra.

    Dem har tack o lov en underbar bonuspappa som behandlar dem som sina egna.

Svar på tråden Narkotikastraffad pappa. HJÄLP