Hej då nappen

Min dotter slutade med napp två veckor före hennes treårsdag. En vecka tidigare började jag prata med henne om det och berättade att hon är en stor flicka nu och att det är dags att sluta med napp. Jag förklarade att det bara är små barn som använder napp och att det inte är så bra för tänderna. Och så sade jag att vi tillsammans ska gå till leksaksaffären och välja ut en leksak till henne i utbyte mot nappen. Samma dag som hon skulle sluta gick vi till affären och hon fick sin leksak. Jag förklarade flera gånger att nu kommer hon inte få nappen till natten, eftersom hon fått denna leksak i stället. Hon var införstådd med det hela och glad för nya leksaken. När kvällen kom frågade hon efter nappen och jag sade att jag slängt den i soporna. Då började hon gråta och tillsist skrika. Flera gånger skrek hon att hon inte kan sova utan nappen och att hon ville ha den. Hon var helt förtvivlad. Jag var med henne hela tiden i sovrummet och tillsist efter ett par timmars skrik och gråt somnade hon trött och utmattad och sov hela natten.

Andra kvällen frågade hon igen efter nappen och jag förklarade lugnt att hon inte kan få den eftersom jag slängt den. Hon grät en liten stund men somnade sedan utan problem. Sedan dess har hon aldrig frågat efter nappen något mer, trots att hon har en lillebror som fortfarande har napp.

 I vårt fall bet hon sönder napparna, så vi fick slänga en efter en. Så till slut fanns det inga kvar, vilket vi förberedde henne på. Däremot har vi hittat nappar långt efter hon slutade som låg undangömda. Perioden innan fick hon bara ha den när hon sov och lämna den så tomtebebisarna kunde låna dem på dagen. Detta var såklart vid jul, så hon köpte det. Så för oss gick det förvånansvärt smidigt. Vi plockade ibland ur nappen när hon hade somnat, så vanan var inte så tuff att bryta. Däremot är snuttefilten fortfarande oerhört viktig och hon är 4,5 år nu.

Stora barnen har slutat med napp vid ca 4 år. Från de var 1,5-2 år fick de bara ha den vid sömn eller sjukdom, inte dagtid. Vi passade på då de önskade sig någon specifik leksak. Då fick de posta napparna till jultomtens bebisar och fick ett paket tillbaka med den önskade saken. Det har varit en bra metod!

Tack för era berättelse. Skönt att höra om hur ni gjort och hur det har gått. Just nu önskar sig sonen en brandbil och lastbil som tomten inte kom med. Så överväger att ta tag i detta ganska snart och låta honom välja en leksak i utbyte.

Vill gärna höra fler berättelser :)

Äldsta sonen var lite över 3 år när vi började förberedahonom på att det snart var dags att säga hejdå till nappen. Vi berättade om att det finns ett träd där alla barn hänger upp sina nappar när det är dags att sluta. Just då var han väldigt inne på att hålla koll på månad, datum och sånt på sin vägg kalender så vi satte ett datum då vi skulle gå och hänga upp napparna och kryssade dagarna i kalendern varje kväll. Till sist kom dagen då det var dags och vi hängde upp napparna och sa hejdå till dom och nappflaskan. Då var han ca 3,5 år och det gick bra. Första kvällen var han lite ledsen och saknade sin napp men efter det var det inga problem.

Sonen var 3 och han bytte napparna mot en leksak. Första kvällen frågade han efter nappen men jag sa att om han ska ha napp måste vi lämna tillbaka leksaken. Efter lite funderande valde han att behålla leksaken. Efter det var det inga problem.

Minns när JAG skulle sluta med napp (va typ 4-5 år, älskade min napp på natten) då hade jag tidigare sett ett fint gosedjur i affären.. Då sa mina föräldrar att om jag slutade med napp skulle jag få den på 10e natten som nappfri(eller hur många dagar det nu var) så hade en kalender ovanför sängen och varje morgon jag varit utan napp skulle jag sätta ett kryss o när det var 10 kryss skulle jag få gosedjuret! Funkade för mig :) (dock första kvällen så gjorde jag alla 10 kryss direkt, stoppade in nappen i munnen o sov, så vi fick börja om :D)

Från 1 år - bara nappen i sängen och bilstolen under färd.

Sen när 3-årsdagen närmade sig så började vi berätta lite då och då att när man fyller 3 år så bara vaknar man en dag och känner "idag är jag stor och vill sluta med napparna". Och då ger man bort dem till bebisar som fortfarande använder napp.

Har funkat på alla 3 barnen.

Ettan sa på födelsedagsmorgonen och sen nämndes aldrig nappen igen.

Tvåan var inte redo på födelsedagen, men då började vi säga det varje dag på kvällen "Imorgon när du vaknar så kanske du känner: -"idag är jag stor, nu vill jag sluta med napparna!".
Men det tog nästan 10 dagar innan han vaknade och sa "Mamma, pappa - idag känns det så! Jag är för stor! Vi lämnar bort napparna!".
På kvällen sa han att han nog hade känt fel, men vi peppade och han somnade utan gråt och sen var det över.

Trean var mer som tvåan. När det gått 2 veckor efter födelsedagen, där vi körde med samma pepp-ramsa som ovan, så lade vi till att "när man blivit för stor så ändrar man smak så att napparna helt plötsligt börjar smaka konstigt eller äckligt", så tänkte vi att efter någon/några veckor till skulle vi doppa alla nappar i ättika och skölja av dem noga, smaken sätter sig tydligen rätt bra även om man sköljer dem.
Men vi hann inte så långt för 2,5 vecka efter födelsedagen så var det samma som med storasyskonen: Vaknade, kände att det var dag, åkte iväg och lämnade napparna.

Är det npn som har haft något storasyskon som har slutat med napp men som innan har snott napparna från småsyskon?

Det börjar bli dags för äldsta (3 år i mars) att sluta men han är så jäkla snabb att sno nappen för lillebror så fort man vänder ryggen till (han är helt fixerad vid mappen så jag har gjort alla möjliga försök att få honom sluta sno den men det går inte...). Jag vet inte hur jag ska gå tillväga.. Möjligtvis att lillebror får sluta först haha