syntharen skrev 2018-02-05 19:48:17 följande:
Jag har aldrig själv delammat, med första barnet funkade aldrig amningen och han fick ersättning helt efter 3-4 veckor och med andra barnet ammade jag helt i nästan 1 år. Men det jag har märkt med mina barn, framför allt dom första månaderna är att äta är det viktigaste. Även om jag precis gett 150 ml ersättning så kunde han var dödshungrig 30 min senare. Samma med andra barnet, jag kunde amma hela eftermiddagen och så gick jag och duschade och efter 5 min ville han amma igen Just med amningen är det ju så mkt mer än bara mat också, det är närhet, trygghet och kanske vill din lilla tanka trygghet just nu. Sedan så reglerar ju bebisar mjölkproduktionen som även om du ger ersättning så vill han kanske lägga in en extra beställning just nu.
Du skriver att det funkar med delamningen men gör det verkligen det? Jag menar han kräks i mängder, han pruttar äggfisar osv. Ersättning är inte direkt skonsamt för magen, min äldsta hade också problem med magen dom första månaderna och jag tror det var pga ersättningen.
Jag tänker att du hellre ska lägga honom till bröstet när han signalerar hunger, även om det innebär att du får sitta några timmar. Tänk på att amningen bara är några månader av ditt liv, tiden går så fort.
Sedan är väl kräkningar rätt vanliga, båda mina barn kräktes i kaskader ibland, men dom gick upp i vikt och verkade inte alls bry sig. Det var mer jag som blev trött på att byta kläder 5 ggr om dagen Det blev bättre när dom började äta riktig mat.
Tack för din kommentar.
Jag tror snarare i så fall att det är amningen som ger honom gaserna. Något jag äter som jag inte kommit på än vad det kan vara. Första sonen fick ersättning från ca 7-8 veckors ålder. Hade aldrig problem med magen. Var nöjd och glad. Och han föddes 2 mån för tidigt dessutom. Vi fick aldrig igång amning pga operationer etc. Alla barn är olika så klart men min erfarenhet blir (till skillnad från din t ex) att ersättningen funkade bra.
Vi gav då nan ha 1. O samma ger vi sonen nu. När jag säger funkar så menar jag framförallt att det funkar med livet i övrigt. Han har aldrig blivit nöjd av bara amningen. Han var gul när han föddes också så till slut fick jag börja ge ersättning för att han skulle orka äta. Han ville inte ja bröstet och gick ner massor i vikt.
Sa från början att jag ville amma helt. MEN inte till vilket pris som helst. Utan viktigast för mig är att han mår bra och är nöjd. Vilket han är när han fått sin flaska med ersättning. Ofta pumpar jag och kör hälften hälften ersättning mjölk. Men jag vill fortf amma det jag kan och gör det som sagt varje dag och varje måltid så fort han piper så får han bröstet men han sliter sig loss efter allt mellan 5 och 20 min. Och jag har suttit i timtal med honom. Tro mig. Men han gallskriker lika mkt för det. Aldrig nöjd ens en 10-15 min. Till och med bvc fick se med egna ögon vad jag menar med gallskrik när blodådror börjar synas på huvudet så mkt han tar i och skriker sig hes.
Hur som helst, kräkningarna är ju de jag funderar på. Men som du säger är det ju inget ovanligt att de kräks mkt. Var på bvc idag och han har gått upp strax över 800g på knappt två veckor. Och då har han ändå varit storförkyld senaste veckan. Så han går ju upp fint i vikt. Men ja, byta kläderna är ingen höjdare efter andra ombytet innan lunch liksom.
Men kanske är det som du säger att han lägger in extra beställning nu. För har jag gett honom ersättninh kl 18 säger vi o han signalerar hunger vid 19 så får han inte ersättning utan han får bröstet. Låter det alltid gå minst 3-4h mellan ersättningstillfällena o däremellan ammar jag.
Usch. Känner bara att jag inte vet ändå om skriket står för verklig hunger eller för något annat obehag. O vårt första barn föddes ju med
Massa kompilationer så man är ju lite extra nojig nu med barn nr 2.
Tack igen för din input. Vet inte om jag hann svara på allt. Ofantligt trött så snart måste jag få sömn så jag kan skriva lite mer sammanhängande känner jag haha.