Vad tycker ni om att en person med nedsatt social kompetens är sjuksköterska?

Kanske ett litet problem i så fall kan jag väl tycka - ifall personen har svårt att prata med patienter för vissa patienter kanske gärna vill småprata och typ så. Men ett jättestort problem skulle väl jag för min del inte tycka det var. Hellre en blyg och lite osocial men ändå empatisk sjuksköterska - än en oblyg och social men i själva verket oempatisk, okänslig och omedmänsklig sjuksköterska.

Utbildning och praktik är inte lättare för att det är ett bristyrke. Men klart möjligt att hantera ändå.

Själv ser jag hellre en kompetent arbetare än en som är duktig på att berätta att jag är fin i håret eller att prata om vädret, men det finns alltid gränser.

Tycker TS ska utbilda sig till något annat än ett yrke som innebär att man måste möta människor i svåra stunder.

Har du någon koll på hur man bemöter människor i svåra stunder? Man lyssnar, sitter med patienter och visar sin sympati. Vidare erbjuder man sin hjälp, frågar om personen behöver någonting och om det finns någonting man kan göra för att underlätta deras tillvaro.

Haha, hur social man är spelar liksom inte roll i sammanhanget, utan mer sympati och empati. Men du vet säkert jättemycket för du är nog sjuksköterska själv

Håller typ med ^^

Så länge sjuksköterskan är kompetent så skulle jag inte bry mig det minsta om dennes sociala kompetens. Jobbar inom vården och skulle älska lite kollegor som inte babblar i all oändlighet om allt och ingenting 

Jag tycker det är mindre riskabelt och problematiskt för patienterna än om en sköterska med långvarig psykisk sjukdom och stora koncentrationssvårigheter jobbar på akutintaget.

#exempel från verkligheten

Men vad är i så fall problemet? Är det bara småprat du har svårt för? Nej, man måste inte prata om vädret, men om du verkar stel och obekväm kan det skapa osäkerhet och otrygghet hos patienten. Men annars, hellre någon som inte säger så mycket, än någon som babblar hela tiden.

Sen måste man väl ha en viss nivå av social kompetens, även gentemot kollegor mm. Men du skriver att du alltid bemöter andra trevligt och professionellt. Vad är då problemet?

Jag har svårt för informellt socialt prat. Sen är jag nog ganska försiktig av mig, alltså väldigt försynt och försiktig. Det är inte säkert att det är till nackdel för osäkra och otrygga patienter. Om man tar någon tvärtom, tar för sig, forserar och är skittuff kan det nog stressa upp patienterna. Så det är ju inte en helt vattentät analys