Min åsikt är nej, även om ens partner inte visar en tillräckligt med kärlek eller whatever så har man ändå valet att lämna partnern eller prata med sin partner om hur man känner för att se om det blir någon förbättring
Ibland är samhörigheten med en annan det som får en att samla mod att lämna en misshandlande partner. Anser det kan vara rättfärdigat då.
Mitt spontana svar är nej. Men jag inser även att det kan finnas situationer där det är mindre fel, allt är inte svart eller vitt.
Nej, det är aldrig okej.
Ibland är samhörigheten med en annan det som får en att samla mod att lämna en misshandlande partner. Anser det kan vara rättfärdigat då.
Rättfärdigat? Nej. Förståeligt? Ja.
Otrohet är misshandel! Om än psykisk. Men det gör lika ont som fysisk.
Ja det kan jag hålla med om. Men i det fallet borde man ju ha lämnat vid första slaget.
Jag har varit otrogen mot i stort sett alla jag har haft ett förhållande med. Anledningen är att jag varit för feg att göra slut utan någon annan anledning än att jag tröttnat.
Det har varit så enkelt att bara träffa en ny, som jag bedragit när jag ledsnat... om och om igen.
Inget jag är stolt över idag och skulle numera aldrig komma på tanken att bedra min sambo. Han är lyckligt ovetande om sanningen.
Rättfärdigat, som i OK moraliskt sett? Nej.
Rättfärdigat, som i förståeligt att det kan vara vad som behövdes för att ta sig ur en dålig relation? Ja.
Nej, man har ett val...