Ångest över att lämna barnen

Jag ska resa till Paris i april med mina syskon över en weekend. Det ska bli jättehärligt men jag har sån sjuk ångest över att lämna barnen hemma. De kommer att ha sin pappa och farmor hos sig i de fyra dagar det rör sig om så de kommer vara i fantastiskt trygga händer. Men ändå har jag sån jävla ångest kring denna resa och att vara borta från dem. Den äldsta är 2,5 och den yngsta kommer att vara 11 månader när jag åker. Har inte sovit borta en enda natt sen min äldsta föddes (vilket betyder att jag inte sovit en hel natt på 2,5 år). Har knappt ens varit ute och haft någon form av egentid. Någon middag med en vän här eller där, en gång var min man och jag på bröllop men åkte hem vid 23. Jag har inte velat heller. Älskar att vara med barnen och har egentligen inget behov av egentid ifrån dem mer än någon timme ibland. Men nu ska jag alltså åka iväg och jag kan knappt sova längre. Tycker att det ska bli jättejobbigt. Tänk om något händer mig när jag är borta och barnen får växa upp utan mamma? De kommer aldrig veta hur mycket jag älskade dem. Tänk om barnen glömmer mig? Kan de göra det? Tänker då framförallt på min 11 månaders. Hur fort går det? Kommer jag skada anknytningen till honom? Kommer de tro att jag lämnat dem för alltid? De är ju så små så de har ju inga tidsbegreppet.