Anonym (ts)

Äldre 6 Mar 10:04

23 svar

Jag är avundsjuk och missunnsam

När jag gick i gymnasiet gick jag igenom en (lättare) depression och har senare fått höra att jag under den perioden förutom ledsen och negativ, även var väldigt missunnsam gentemot och avundsjuk på mina vänner. Jag har dåligt självförtroende och självkänsla i grunden med ätstörningshistorik (är på förbättringsvägen).

Jag har nu inte varit deprimerad på några år men jag känner att jag kan vara jävligt missunnsan och jämföra mig med vissa personer, speciellt en av mina bästa vänner som jag även har en del gemensamma kurser med på universitetet.

T.ex., jag klarade en kurs förra året genom att ofta gå till läraren för att fråga om hjälp efter lektionstid. Hon inte fick godkänt på samma kurs. Nu den här terminen frågade hon mig om den här lärarens office hours för att hon också vill gå till honom för att få hjälp och jag kände rent automatiskt att jag inte ville hjälpa henne med det.

Jag tycker jättemycket om denna tjejen och har tagit hand om henne en hel del. Det är inte som att det går jättebra för henne i skolan så jag har egentligen ingenting att vara avundsjuk på men känner ändå att jag inte vill unna henne någonting?

Vill bara få tips om hur jag ska må bättre i mig själv och hur jag ska göra när jag får sådana "hatimpulser" och vill förstöra för min vän. Tack!

Dynomate

Äldre 6 Mar 10:15

#1

Sånt här förstår jag inte.
Varför så svårt att bara vara snäll och göra rätt i det här fallet och hjälpa din vän.
Du är ung och hänsynslös och får nån slags kick av att "fuska".
Låt inte sånt här utvecklas längre för det gör det med stor säkerhet om du låter det fortgå och utvecklas.
Bättra dig innan du avancerar i ditt dåliga uppförande och får igen med råge.

Bra att du ogillar ditt beteende och inte uppskattar det mer än för stunden, men tänk längre!.

Det här är utomordentligt fula karaktärsdrag du uppvisar som även jag har fått bevittna på nära håll..

Anonym (S)

Äldre 6 Mar 10:19

#2

Anonym (ts) skrev 2018-03-06 10:04:13 följande:

När jag gick i gymnasiet gick jag igenom en (lättare) depression och har senare fått höra att jag under den perioden förutom ledsen och negativ, även var väldigt missunnsam gentemot och avundsjuk på mina vänner. Jag har dåligt självförtroende och självkänsla i grunden med ätstörningshistorik (är på förbättringsvägen).

Jag har nu inte varit deprimerad på några år men jag känner att jag kan vara jävligt missunnsan och jämföra mig med vissa personer, speciellt en av mina bästa vänner som jag även har en del gemensamma kurser med på universitetet.

T.ex., jag klarade en kurs förra året genom att ofta gå till läraren för att fråga om hjälp efter lektionstid. Hon inte fick godkänt på samma kurs. Nu den här terminen frågade hon mig om den här lärarens office hours för att hon också vill gå till honom för att få hjälp och jag kände rent automatiskt att jag inte ville hjälpa henne med det.

Jag tycker jättemycket om denna tjejen och har tagit hand om henne en hel del. Det är inte som att det går jättebra för henne i skolan så jag har egentligen ingenting att vara avundsjuk på men känner ändå att jag inte vill unna henne någonting?

Vill bara få tips om hur jag ska må bättre i mig själv och hur jag ska göra när jag får sådana "hatimpulser" och vill förstöra för min vän. Tack!

*Applåder*!!

Bra att du insett detta och söker folks input så du kan jobba med det, det betyder att du bryr dig om din vän trots du inte har kontrollen över dig själv med avundsjukan än. Toppenbra av dig!

Jag blev ofta extremt avundsjuk på min syster.

Insåg att det handlar inte om henne utan om något som jag inte ger mig själv. Det är grunden. Till avund. Något du inte ger dig själv. Så fundera vad du behöver i ditt liv?

Om jag såg att hon lyckades med körkort t.ex när jag inte gjort det eller känner mig redo för det, så har det att göra med att jag dömer mig och kallar mig misslyckad.

Avundsjuka kan omvandlas till inspiration.

"Jaha hon tog körkort? Vad härligt att nå sitt mål,vad har jag själv för mål i livet något jag kan satsa på nu ? Juste! Jag vill få ett jobb så jag måste söka stöd för vägen dit det blir ett bra första steg för mig som jag skulle bli jätteglad över!"

Så när du känner den där bubblande avundsjukan, tänk såhär:

Ju mer negativa saker du känner

desto mer betyder det att du behöver ge dig själv saker.

Så inspireras av det du blir avundsjuk över, se fråga hur gjorde de för att ta sig dit?

Hur kan jag göra för att ta mig dit jag vill?

Börja där :)

Anonym (S)

Äldre 6 Mar 10:21

#3

Dynomate skrev 2018-03-06 10:15:22 följande:

Sånt här förstår jag inte.

Varför så svårt att bara vara snäll och göra rätt i det här fallet och hjälpa din vän.

Du är ung och hänsynslös och får nån slags kick av att "fuska".

Låt inte sånt här utvecklas längre för det gör det med stor säkerhet om du låter det fortgå och utvecklas.

Bättra dig innan du avancerar i ditt dåliga uppförande och får igen med råge.

Bra att du ogillar ditt beteende och inte uppskattar det mer än för stunden, men tänk längre!.

Det här är utomordentligt fula karaktärsdrag du uppvisar som även jag har fått bevittna på nära håll..

Du förstår inte men det gör jag! :)

Hur kan du vara snäll mot andra om du inte ens klarar vara snäll mot dig själv?

Det är där problemet sitter. Människor ser ner på andra för att vi ser ner på oss själva.

Man behöver ta hand om sig och inte ringa fokuset på att trycka ner andra till sin egen lera.

En människa som är en god vän åt sig själv är det automatiskt till andra! :)

Anonym (Mixi)

Äldre 6 Mar 10:26

#4

Dynomate skrev 2018-03-06 10:15:22 följande:

Sånt här förstår jag inte.

Varför så svårt att bara vara snäll och göra rätt i det här fallet och hjälpa din vän.

Du är ung och hänsynslös och får nån slags kick av att "fuska".

Låt inte sånt här utvecklas längre för det gör det med stor säkerhet om du låter det fortgå och utvecklas.

Bättra dig innan du avancerar i ditt dåliga uppförande och får igen med råge.

Bra att du ogillar ditt beteende och inte uppskattar det mer än för stunden, men tänk längre!.

Det här är utomordentligt fula karaktärsdrag du uppvisar som även jag har fått bevittna på nära håll..

Du måste ju ha stora problem som inte fattar att ts själv insett allt du skriver, och att hon försöker bättra sig!

På vilket sätt skulle det hjälpa ts att du rabblar upp en massa elak skit som hon redan vet, istället för att ge tips på hur hon kan bearbeta sina känslor och sitt beteende?!

Otrevligt!

Anonym (jad)

Äldre 6 Mar 10:48

#5

Det är en mycket bra början att inse att man har vissa brister. Du har ju börjat fundera över detta och inser att det är snålt. Nu får du fundera vidare på hur du skulle vilja vara istället.
Många inser inte ens när de är avundsjuka.

Anonym (ts) Trådstartaren

Äldre 6 Mar 13:20

#6

Anonym (S) skrev 2018-03-06 10:19:31 följande:

*Applåder*!!

Bra att du insett detta och söker folks input så du kan jobba med det, det betyder att du bryr dig om din vän trots du inte har kontrollen över dig själv med avundsjukan än. Toppenbra av dig!

Jag blev ofta extremt avundsjuk på min syster.

Insåg att det handlar inte om henne utan om något som jag inte ger mig själv. Det är grunden. Till avund. Något du inte ger dig själv. Så fundera vad du behöver i ditt liv?

Om jag såg att hon lyckades med körkort t.ex när jag inte gjort det eller känner mig redo för det, så har det att göra med att jag dömer mig och kallar mig misslyckad.

Avundsjuka kan omvandlas till inspiration.

"Jaha hon tog körkort? Vad härligt att nå sitt mål,vad har jag själv för mål i livet något jag kan satsa på nu ? Juste! Jag vill få ett jobb så jag måste söka stöd för vägen dit det blir ett bra första steg för mig som jag skulle bli jätteglad över!"

Så när du känner den där bubblande avundsjukan, tänk såhär:

Ju mer negativa saker du känner

desto mer betyder det att du behöver ge dig själv saker.

Så inspireras av det du blir avundsjuk över, se fråga hur gjorde de för att ta sig dit?

Hur kan jag göra för att ta mig dit jag vill?

Börja där :)

vad skönt att höra att det är någon som förstår och som även har egna sådana tendenser! jag kan känna ibland att jag är en supersjuk människa ibland pga mina tankar!!

jo jag har som förstått att det såklart ligger i mig själv och att jag inte är nöjd på något sätt, och att jag inte är trygg i mig själv. att tänka negativt om andra har ju en dålig inverkan på en själv också!

men det jag just inte förstår är varför jag just är avundsjuk mot den här kompisen, som just inte är "bättre" än mig, som din syster som har körkort före dig tex, på just dom aspekterna jag kan känna att jag missunnar henne. kan t.ex att hon vill börja gå på gym nu (jag har styrketränat i ca 4 år nu) och jag känner att jag verkligen inte vill lära upp henne eller hjälpa henne fastän hon inte ens bett om det. varför reagerar jag så?! skitknäppt ju

men ska verkligen börja jobba med mig själv! och verkligen inte visa mot henne och andra hur jag tänker "egentligen"

Anonym (ts) Trådstartaren

Äldre 6 Mar 13:23

#7

Anonym (jad) skrev 2018-03-06 10:48:44 följande:

Det är en mycket bra början att inse att man har vissa brister. Du har ju börjat fundera över detta och inser att det är snålt. Nu får du fundera vidare på hur du skulle vilja vara istället.
Många inser inte ens när de är avundsjuka.

eftersom jag har levt med sådana här mörka tankar så himla länge är det svårt att veta hur en är om en inte jämför sig med andra och konstant känner avundsjuka, det känns extra tungt! men det tar fruktansvärt mycket energi att vara så här så ja jag måste fundera på vilka egenskaper jag vill ha istället!

tack för att du svarade

Anonym (...)

Äldre 6 Mar 13:27

#8

Sluta vara en egoist.

När du börjar älska dog själv kan du börja älska/bry sig om andra. Tillsdess tror jag knappas att du kommer ändra dig.

Har haft "vänner" som du i min närhet och tro mig, det är lätt att förstå hur ni tänker.

Anonym (ts) Trådstartaren

Äldre 6 Mar 13:37

#9

Anonym (...) skrev 2018-03-06 13:27:37 följande:

Sluta vara en egoist.

När du börjar älska dog själv kan du börja älska/bry sig om andra. Tillsdess tror jag knappas att du kommer ändra dig.

Har haft "vänner" som du i min närhet och tro mig, det är lätt att förstå hur ni tänker.

som jag skrev i TS så har jag stora problem med mitt självförtroende och har haft ätstörningar vilket har påverkat min självbild mycket, så ja du kanske har rätt i att jag måste börja "älska mig själv" även om jag tycker att det uttrycket simplifierar min problematik väldigt mycket.

vad menar du med att det är "lätt att förstå hur ni tänker"?

tack för att du svarade!

Anonym (S)

Äldre 6 Mar 13:37

#10

Anonym (ts) skrev 2018-03-06 13:20:23 följande:

vad skönt att höra att det är någon som förstår och som även har egna sådana tendenser! jag kan känna ibland att jag är en supersjuk människa ibland pga mina tankar!!

jo jag har som förstått att det såklart ligger i mig själv och att jag inte är nöjd på något sätt, och att jag inte är trygg i mig själv. att tänka negativt om andra har ju en dålig inverkan på en själv också!

men det jag just inte förstår är varför jag just är avundsjuk mot den här kompisen, som just inte är "bättre" än mig, som din syster som har körkort före dig tex, på just dom aspekterna jag kan känna att jag missunnar henne. kan t.ex att hon vill börja gå på gym nu (jag har styrketränat i ca 4 år nu) och jag känner att jag verkligen inte vill lära upp henne eller hjälpa henne fastän hon inte ens bett om det. varför reagerar jag så?! skitknäppt ju

men ska verkligen börja jobba med mig själv! och verkligen inte visa mot henne och andra hur jag tänker "egentligen"

Äh! De som dömer andra för att vi erkänner våra brister de har nog mer anledning att fundera över sina egna tankar än att peka ut os som dåliga. Säger mer om de själva :)

Men prova skriv ner i ett dokument vad du tycker om dig själv alla tankar "jag är.."

Så ser du nog fort de där kritiska dömande tankarna.

Då kan du fundera var de kommer ifrån. Har någon sagt sånt till dig? Har någon händelse påverkat hur du ser dig själv?

Sedan börja att varje dag skriva tio bra sker med dig "jag uppskattar att jag är.../ Har ...." så du tränar upp det positiva, och formar en bättre positivare självbild.

Jag tänker att du är så mot just den här kompisen för att du tycker innerst inne att hon har det bättre än dig/ är bättre än dig. Och du vill också känna dig bra. Så du vill inte hjälpa henne bli bättre för hon är redan så bra. Rädd att bli övergiven att hon inte kommer gilla dig när hon "går om dig" kan det också vara. Hur känner du när jag tänker såhär? Är det något du kan känna igen?

Jag tänkte att min bästa vän Ville ta min pojkvän ifrån mig när jag var yngre. Då sa jag det till båda och efter det så kändes det bättre. De lyssnade och förstod och bekräftade att jag hade fel och inte ska oroa mig. (Haft en vän som taggade på min kille så jag var rädd av en anledning)

Vad gäller min syster så har hon blivit mer älskad. Och trodd på. Och mamma litar mer på henne. Gillar henne mer. Detta har jag bearbetat och accepterat nu, men när jag var ung var jag avundsjuk på system jämt pga detta. Men det är inte hennes fel hur mamma varit mot mig. Min syster har inte gjort mig något ont.

Jag är avundsjuk och missunnsam

INNEHÅLL