Fler som ångrar att de skaffade barn?

Ja med inställningen att man skaffar ett andra barn som ett syskon till sitt första och inte ett till barn till till en själv, så är det klart att det blir fel.

Jag förstår hur du känner. Dock är perioden med småbarn en ganska kort period totalt och det är därför många väljer att skaffa fler fort- för de tycker det är jobbigt och tar helst allt det jobbiga på en gång. Efter några år blir det bättre. Barnen blir mer självständiga :) Då kommer du nog sluta ångra det.

Visst var det väldigt tufft att ha två småbarn samtidigt.Att inte ha egentid eller få gå på toa ifred/sova,äta i lugn och ro.Men den tiden går över fort.När dom är äldre så behöver de inte en varje minut.Så tänk på detta,det som du har nu är tillfälligt.

Det låter som att du är väldigt, väldigt trött, TS? Skulle det inte kännas annorlunda om du någon gång fick lite tid för dig själv? Har du någon avlastning alls?

Jag känner likadant, men jag är ingen bra bebisförälder. Jag avskyr bebistiden, men den är ju övergående. Lillen är 2,5 och fantastisk, om än lite jobbig just nu. Bebisen är.... en bebis, jättejobbigt, men som sagt, det går ju över! Snart har jag ( och du) två ungar som går att prata och leka med!

Tack för de snälla svaren.

Ja, jag är verkligen helt slut. Min man jobbar lite hemifrån för att det ska underlätta men annars har vi inte så mycket hjälp från släktingar eller så tyvärr.

Var på besök hos en vän härom dagen som har barn som är 9 och 11 och vilken skillnad det var! Hon kunde förbereda maten i lugn och ro och sedan satt alla vid bordet och åt tillsammans och pratade och skrattade. Det känns så galet avlägset men den tiden kommer ju,,
Tack för att ni påminde att det är övergående. För i min värld glömde jag det! :)
 Skönt också att fler känner likadant, även fast jag inte önskar någon den känslan..

Det du beskriver är småbarnsåren. Tycker du ska ha äldsta på förskolan de timmar hen får så du har tid att vila och vara med bebisen. Det är jobbigt att ha barn men det som känns tufft nu kommer du glömma fort när du märker allt du får tillbaka.

Det kommer kännas bättre när du börjar jobba och kommerr förmodligen sakna barnen en smula (kanske inte i början). Alla föräldrar sätter sig själva i sista hand.

Först och främst en stooor kram till dig ts.
Skäms inte över att du "ångrar" barnen. Har själv varit där. Men nu är hon 5 år, och jag förstår ju nu att jag självklart inte ångrar henne. Hon är mitt allt och SÅ rolig och busig och kärleksfull. Bebistiden var bara jävligt jobbig. 
Som andra har skrivit, den jobbiga bebis/småbarnsperioden går ju över. Vilket är skönt. 

Startade själv en tråd för flera år sedan om att jag inte stod ut, bebisen bara skrek och skrek och jag ville dö. Typ. Men så skrev folk att det går över och att det är en kort stund det varar. Och jag kände bara Jo visst va.....

Men det var så sant, nu är det ett minne blott. Skrik och skrik, jag ifrågasatte mig själv som mamma. Att jag är inte var gjord för att vara mamma. Att jag var sämst osv

I efterhand förstår jag ju att det var bebistiden som jag tyckte var jobbig. Inte att ha ett barn och få vara mamma. 

Nu väntar vi en till. Och denna gång känns det som att jag har lite mer kött på benen. Denna gång VET jag att det går över. Att det är en kort tid och att det är värt det. För hur underbart är det inte med lite större barn. Dom kan vara så fantastiska. Och skitjobbiga ibland men inte något man inte klarar av. Pga att dom behöver en inte varje minut, varje sekund. Man får gå på toa ifred, sitta i soffan med datorn och slappa. Samtidigt som hon leker på golvet med sina leksaker, eller också sitter i soffan och målar i sin målarbok. Man får laga mat ifred, eller så har man en liten köksassistent som hjälper en att laga mat. Så underbart. Då är det lättare när dom är skitjobbiga ibland när dom är lite större. Det gör inte lika mycket. 

Kämpa på ts <3

"Tycker om mina barn"....du kan ju börja med att ÄLSKA dem så kommer du att märka skillnad.