Någon i sthlm som ska påbörja ivf och vill följas åt

Jag bor också i Stockholm, ska på spolning imorgon och sedan ska remissen skickas.

Hur gammal är du och var har ni gått för utredning?

Hej!

Kul!

Jag och min sambo har lämnat blodprov, som endast påvisade att jag behöver äta levaxin för sköldkörteln tills jag blir gravid. Annars var allt ok.

Jag gjorde en gyn undersökning som visade att jag hade pärlhalsband i ena äggleden, många Ägg blåsor dom man kan ha när man har pcos annars var allt ok.

Vi var där den 4:de december... Fick remiss skickad och ska nu till ivf kliniken på måndag.

Spolning har jag inte gjort... D blir väl då, gissar jag. Du får berätta hur d gick!

Jag blir 35år om 1månad och min sambo är 40år.Vi har försökt själva i 2-3år...utan att lyckas.

Ska ni till Huddinge?

Går ni privat el via landstinget?

Vi hår via landstinget... Det har gått fortare än vad jag trodde och läst om!

Hur är er historia...ålder...hur länge har ni försökt?

Stort lycka till imorgon! ??

Skickades remissen 4/12 och ni har tid först nu? I så fall får vi inte besök på Huddinge förrän i höst

Jag har också pärlband, många ägg men inget mognar. Inga behandlingar har hjälpt. Får inte mens och äl som jag borde sedan 4 år, då jag slutade med p-piller, försökt aktivt drygt ett år men inte haft äl en enda gång,provat både piller och sprutor under året. Så genomruttet det känns...

29år, och gubben lika så... väger ett kg för lite, så just nu har jag mest panik över att de inte kommer skicks remissen utan krångla för det - gick upp, men har gått ner igen... haft samma problem oavsett vad jag vägt, så det är inte anledningen, men något som är oerhört viktigt för ivf-remissen tydligen..

alla omkring mig är gravida eller har flera barn, bara jag kvar. Hur ser det ut för er?

Vi har gått på st Göran över ett år, och nu sks vi skickas till Huddinge - sen vet jag inte var vi hamnar var går ni nu för ivf?

Hej!

Här är en till som känner likadant! :)

Jag och sambo hade inte försökt mer än några månader innan vi sökte hjälp. Då vi vet sedan tidigare att han har få spermier och att vi därmed kommer ha svårt att på egen hand bli gravida .

Jag är snart 32 och min sambo 36..

Jag har barn sedan tidigare och haft mycket lätt att bli gravid (jag vet, visst är det orättvist? Och frustrerande) men är HELT ny när det gäller ivf och allt som hör till.

Jag ringde till klinik ( carl von linne i Uppsala, HELT fantastiska) i mitten på januari, vi hade vårt första besök 14/2 . Redan på första besöket gjordes en plan upp, det ritades och förklarades , recept skrevs ut och nu sprejar jag med synarela och har alltså på örjat vårt första ivf försök.

Så himla spännande, Omtumlande och ovisst.

Men jag är helt tagen av hur snabbt och smidigt det gått . Och att man kan få den här hjälpen. Fantastiskt!

Så nu håller jag bara tummarna för att det går vägen.

Läkaren gav oss 40% chans att bli gravida genom ivf.känns som fina odds. Men man vågar ju knappt hoppas ändå.

Så nu sitter jag alltså och väntar på min mens som ska komma i början på nästa vecka .. då ska jag kontakta kliniken och få ett datum när jag ska börja ta sprutorna och få tid för vul och provtagning.

Kam på er!

Hej!

Vi påbörjade denna resan hos min gynekolog den 4/12 sedan drog allt lite onödigt ut på tiden o så vart d jul. Min gynekolog skickade remissen den 18/1...Så när den kom iväg tycker jag det gått fort.

Ja, d där m att alla blir gravida i min omgivning tär så otroligt mycket samt skuldkänslor då man blir arg då något berättar att de är gravida.

Jag får min mens varje månad trots pärlhalsband... Ingen riklig, max 3dagar...Tror ni att det kan va något knas få?

Ju närmare måndagen då vi ska på första besöket blir jag mer o mer nervös... Jag jobbar som lärare och har utvecklingssamtal fram till 11.00 på måndag sen drar jag. Undrar hur dessa samtal kommer bli...hahahaha...

Kul o spännande att ni delar m er... O att vi följs åt!

Kram kram

Åh vad spännande! Jag är så nervös för att de ska tappa bort remissen eller något nu, haha! Allt har verkligen gått emot känns det som, prover som glömts, behandlingar som inte funkat, BMI som inte stämt med deras mall, och självklart en kropp som inte fungerar som den ska... ingen slemhinna( - vilket gett mig liten mens - kanske något som stämt för dig med? Det har de koll på vid ivf i så fall ) men nu ska det bara gå vägen och gå snabbt! Jag klarar inte mer motgångar känner jag... funderar på vilken klinik vi ska välja, måste tänka ut vilken som ligger bäst i förhållande till min arbetsplats tror jag.

Hur har du mått under resan fram till ivf nu? Har det funkat med jobb och sådär?

Känner absolut igen den där oron att allt ska gå åt skogen!!!

Ingen slemhinna...borde de inte tidigare ha upptäckt det?

Ja, vi får väl se...

Vi kommer tuta och köra på Huddinge. Väldigt långt från mitt jobb men jag har informerat min chef och sagt att jag kommer ta de tider jag får och inget kan hindra oss nu att tuta o köra på detta nu.

Ja, hur allt har rullat på m jobb o så.

All stress o alla känslor man hållet inom dig o känt i år funkade så länge jag höll dem för mig själv.

Men när jag berättade detta dör min chef så vart allt så verkligt och blottande. Det i sin tur då jag inte längre kunde leva i min bubbla o leka som att allt var som vanligt...då brast allt för mig.

Idag är jag sjukskriven 50%...jobbar 3dar i veckan o vilar 2dagar i veckan.

Jag är helt slut mentalt...har dock ett stressigt jobb oxå.

Går inte att kontrollera känslorna...

Hur har du/ni det?

Känner mig dock stressad över att ca sjukskriven när vi ska sätta igång med detta, har även tänkt att "tänk om vi får avslag för att jag är sjukskriven".

Hoppas innerligt att du ska få remissen o att allt börjar rulla för er...

Vi går på Sophiahemmet och ska göra en spolning om drygt två veckor beroende på,mensen. Sen är vår utredning klar och remiss kommer skrivas. Ultraljud och Spermatest har varit helt normala. Har egen ägglossning varje månad och regelbunden cykel men ändå går det inte :/ vill bara börja nu och inte vänta. Hoppas det går snabbt! Remissen ska ju bedömas i Huddinge för landstingsfinansierad IVF.

Jo de borde de väl märkt... men det ska vara den man blöder ut, så med liten hinna får man liten blödning.

Har inte sagt något på jobbet, orkar inte alla frågor och blickar. Tror jag skulle kunna jobba ändå, men har också stressigt jobb. Tycker det är skönt att fokusera på annat. Hoppas det funkar bra för dig med sjukskrivningen!

Ett tag bara grät jag på kvällarna. Nu har jag slutat gråta, rädd att jag stängt av helt istället men jag mår lite bättre i alla fall. Idag var jobbigt dock, spolningen gjorde ont och då blev allt så verkligt igen. Nästa gång jag börjar gråta kommer det ta tid att sluta känner jag, nu har jag byggt upp alldeles för mycket. Jag kan inte tänka på målet, då går jag under. Fokuserar på det som är närmast - just nu remissen , annars har det varit att få ägglossning - men det har ju inte funkat. Men jag tänker aldrig längre än så, då blir jag för ledsen...

Vad gäller på måndag? Vad ska göras?

Hormonkarusellen, ja jag känner igen mig i att gråten är nära. Det som även bidrog till min sjukskrivning var att en kollega, tredje på raken som berättade att hon var gravid. Självklart var jag glad för hennes skull!!!!

Men det bara brast... Jag smög ut o tårarna bara kom o jag kunde inte sluta gråta. Även mina elever såg det... Så jag gick o pratade med min chef o sedan kom sjukskrivningen...hmmmm...Jobbigt o inte kunna kontrollera mina känslor!!!!

Många tror att det är självaste väntan på ivf behandlingen som är jobbigast...visst är den oxå jobbig. Men all spänning o stress när det gäller väntan o längtan till graviditet har ju följt mig i år...

Så nu vet enbart min närmsta kollega o min chef allt m ivf... De övriga tror att jag gått in i väggen. Visst känner jag att stressen på jobbet blir ännu mer stressig just nu, så jag måste stressa ner på alla plan i mitt liv o fokusera på d viktigast!!!

Klokt att ta ett steg i taget... Så tänker jag m!

Nu på måndag ska vi på första besöket på ivf kliniken, eventuellt komma igång m behandling. Hoppas allt nu kör igång.

Jag fick min mens idag... Så den kommer va precis över när vi går dit.

Jag känner mig sååå vilsen... Har läst o googlat men tycker att jag inte blir klokare. Går nog släppa d för m att jag måste veta nu...utan jag får känna lugnet i att jag får veta allt på måndag.

Har du några tips på kloka frågor?

Så spolning gjorde ont... D har jag inte gjort än... Kanske blir d på måndag?

Kram kram