Din syn på detta?
Ge mig din syn på detta!?
Efter 20 år tillsammans, i med och motgång, och tre vackra barn ska vi separera.
Det är lite mer än två veckor sen nu. Hon pussar mig, vi kramas när vi går förbi varandra, hon säger som hon alltid gjort när hon känner min kroppsdoft, vilken känsla i hela kroppen hon får, vi sitter bredvid varandra i soffan, håller handen. Som ett par med andra ord. I alla fall så som vi som par gjort i 20 år.
Detta var en lördag.
Söndag morgon, alltså en så där 12 timmar senare än det jag beskrev ovan.
Jag sitter själv vid köksbordet och dricker kaffe. Alla andra sover fortfarande.
Det plingar till i hennes mobil. Inget märkvärdigt med det. Det gör det ofta, precis som i min.
Hennes mobil ligger så till att jag ser hela skärmen.
Jag ser att det är hennes messenger.
Normalt sett känner jag igen varenda profilbild i och med att det är ungefär samma vänner på facebook som jag själv har.
Känner dock inte igen den här profilbilden, så jag bara sträcker på mig för att se vem det var.
Ser att det är från en man, och det han skrev fick mig att inse att saker och ting jag inte haft en aning om pågått ett tag.
Hela magen drar ihop sig, jag blir alldeles matt och darrig. Klickar på konversationen och ser att hon, hon som sagt 12 timmar tidigare hur hon älskar mig, hade skrivit och föreslagit en kryssning tillsammans, bara de två.
Kan knappt tänka klart. Skjuter tillbaka mobilen dit där den låg.
Hon vaknar och kommer och sätter sig.
Jag visar vad jag sett. "Ja!" säger hon, det är ungefär allt.
Jag skakar i hela kroppen av ångest.
Hon berättar att hon tänkt ta det här med mig själv.
Vi bestämmer att jag ska bo kvar tills jag hittar ett eget boende, både för barnens skull, men även för att jag inte ska behöva hasta iväg nånstans på ett par dagar.
Där, just i den stunden där, där skars känslomässiga band i tusen bitar.
Dock slocknar som bekant inte känslor så där på ett par dagar, som från ingenstans.
Med alla tankar som snurrar, ett hjärta som känns som någon kört över med ett tåg ska jag försöka hålla mig lugn, tänka konstruktivt.
Samma dag kring kl 17 ringer han henne. Hon säger till mig "Jag måste ju ringa tillbaka förstår du, va?".
Hon går ut och ringer, och jag blir kvar inne, med overklighetskänslor. Kunde knappt tro att det hände på riktigt.
Jag har bara våra två äldsta döttrar att prata med. Har i princip inga vänner eller nån annan att vända mig till, och på ett eller annat sätt var jag tvungen att få prata om allt, få det ur mig.
Min äldsta dotter ringer utan min vetskap upp den här mannen ifråga, och berättar för honom vad hon tycker. Han ger henne ett förtäckt hot, att "Pressa mig tillräcklig så blir jag inte rolig alls att handskas med!".
Detta vet hon om, min fru eller vad jag nu ska kalla henne.
Hon anser dock att alla ska som hon själv uttrycker det "skita i vem hon vill ha att göra med!".
Efter några dagar kommer hon fram till att vad den här mannen gör är att spela ett spel, ett spel där han manipulerar både vår dotter och henne själv, för att skapa konflikt de två emellan.
Hon säger till både mig och min dotter att "Honom vill jag aldrig mer ha att göra med!", och håller själv med om att, ha kontakt med honom igen vore att spotta vår äldsta dotter i ansiktet.
Vi pratar några dagar senare med barnen om hur dom vill ha det, ifall dom anser att det är en god idé att jag bor kvar tills jag hittar ett boende. Det tyckte dom. Näst äldsta dottern flikar in "Men inget skrivande med andra under den tiden!", vilket min fru direkt svarar på med "Det har ingen som helst betydelse. Det ska ingen bry sig om.".
Man kunde kanske känna efter 20 år tillsammans att de månader det handlar om innan jag har eget boende och bor kvar, att det gick att visa så mycket respekt att man avhåller sig från att skriva med andra män under den perioden.
Ett par dagar senare säger hon, "Jag ska gå en sväng!". Kommer tillbaka efter en halvtimme och berättar att hon gick iväg för att prata i telefon med en man hon träffat när hon var ute på krogen.
Både jag och barnen är precis förvirrade av allting, och undrar vad hon håller på med.
Hittade henne på en dejtingsida för en vecka sen uppe på allt h**vete som redan varit.
Vår 14åriga dotter hade sett detta när hon skulle använda hennes webläsare på hennes mobil, och kom och berättade för mig att "Mamma skriver med massa män på badoo!", och hon skriver med nån på messenger, och även med "xxx", vilket är mannen som uttalade hotet mot vår äldsta dotter.
Jag håller på och falla sönder i bitar.
14åriga dottern sa till mig "Pappa, du ska inte lägga mer energi på mamma!".
Jag har tagit upp med min fru, eller exfru, eller vad man nu ska kalla det hur extremt respektlöst det är att göra allt det här mitt framför ögonen på mig, och på våra gemensamma barn. Har berättat hur det sårar mig.
Är det bara jag, eller är det något konstigt att jag känner mig precis förvirrad av allt som händer, ocg känner mig så bottenlöst respektlöst behandlad?