MA upptäcks vid RUL

Inte vid RUL men väl vid KUB. Vi hade ett missfall i bagaget sen tidigare så oron fanns där när symtomen hade börjat försvinna. Kom in till KUB-ul och drog upp tröjan. Det tog ungefär en minut så förstod vi att något var fel. Ultraljudssköterskan stängde av skärmen och gick efter en läkare som bekräftade att liten hade dött i v9 ungefär. Det var det absolut värsta jag varit med om, att se det lilla perfekta pyret ligga där och se ut som att det sov.

Beklagar förlusten av ditt barn. Man återhämtar sig på något konstigt sätt men man blir inte den man var innan. Be om samtalskontakt så du/ni får prata om detta. Glöm inte bort att ni är två som förlorat ett efterlängtat barn.

Inte på RUL men i v14. Skulle haft KUB i v12 men då vi inte var intresserade av de värdena skulle vi bara göra ul. Dock försvann alla symtom, även växtvärken och jag fick bruna flytningar varför vi fick ett ul 2 dagar tidigare än planerat där det konstaterades att liten inte längre levde.

Läkaren beklagade, alla beklagade men vad fan gör det? Vårt älskade barn som vi försökt få i över 2 år låg dött i min mage.

Fick gå med liten i magen 2 dagar till innan vi blev inlagda för att få ut hen. Den dagen är nog en av de värsta dagar jag varit med om då alla medicinska försök var fruktansvärda och misslyckades. Men det är en annan historia.

Hur man går vidare? Det blir bättre med tiden. Det går upp och ner. Jag tyckte ändå ma var bättre då liten var död. Det fanns inget att göra. Har haft ett x där liten levde och frodades i min äggledare som sedan sprack. Det var 100 gånger värre. Att känna att vi måste ta bort liten trots att hen levde.

Ta en dag i taget, låt dig vara ledsen men se framåt. Fortsätt försöka. Våga hoppas. Glöm inte din partners känslor om ni var två om graviditeten. Fortsätt leva. Du lever och ditt liv går vidare. Det måste det <3

Vi var på KUB ultraljudet i vecka 13 och allt såg bra ut. När vi var på RUL idag vecka 19 så visade det att den lilla hade dött några dagar efter KUB ultaljudet.

Har gått i nästan 6 veckor med en död bebis i magen och har inte haft några tecken på att det skulle vara något fel.

Känner mig så lurad av min egen kropp.

Undrar också hur man ska kunna gå vidare.

Var enormt tungt att berätta för våra barn att deras syskon hade dött i magen. Massa frågor som man inte kan svara på.

Hej. Samma hände mig i måndags. Idag när jag vaknade så hoppades jag att det skulle vara en mardröm. Skulle varit i 18+5 men hjärtat hade slutat slå v 14/15.

Har gråtit konstant.

Har 3 tidigare missfall och pga av det fick vi en ivf som resulterade i en tjej som snart blir 2....denna graviditet var spontan o inte planerad så blev så jävla glad. Har planerat föräldraledigheten. Funderat över namn....

Hur lång tid tog det för zig innan barnet kom ut?

KRAM

Eftersom det inte velat sätta igång av sig själv på nästan 6 veckor så blev jag inlagd igår för att sätta igång det hela. Det tog ca 10 tim innan barnet kom ut.

Beklagar ditt missfall. Har också gått igenom ett ma. Det upptäcktes vid KUB. Hade inte haft några blödningar eller något. Det som kändes jobbigast var att inte kroppen tog hand om det. Förstår din känsla av att känna sig lurad. Hoppas ni kan hitta styrka och ta er igenom detta. Låt kroppen läka. kram

Tor 28 jun 21:26 #5 Citera Anmäl

Eftersom det inte velat sätta igång av sig själv på nästan 6 veckor så blev jag inlagd igår för att sätta igång det hela. Det tog ca 10 tim innan barnet kom ut.

Hur har allt gått?

Jag födde min son ensam hemma natten 7 juli....hade tid för igångsättning 11 Juli....den upplevelsen hoppas jag alla slipper....nu väntar vi på analys och sen att få lägga honom i minneslunden nära där vi bor

Oj fick du vänta så länge?! Usch va hemskt och föda hemma :(

Jag blev inlagd dagen efter dom upptäckte MA:at för att sätta igång. Efter det så var det tufft mentalt då man hade ställt in sig på bebisen. Min 2 barn som är 8 och 10 blev jätte ledsna. 10 åringen och jag har haft mycket känslostormar. 10 åringen har utöver detta gjort saker som inte är ok och detta märker vi har varit en reaktion på det som hänt :( Fysiskt så hade jag blödningar/flytningar i ca 2,5 vecka och strax där efter fick jag ägglossning. Vi ville helst inte vänta så vi försökte men tror inte vi lyckades riktigt.