Ni med långa barn...

Jag hatade och ogillar fortfarande starkt att vara så lång som jag är, 185. Önskar att jag var 1,75, men egentligen vad som helst inom 2SD från medellängd.

Stötta din dotter genom att säga att det är fint att vara lång, kanske uppmuntra henne att spela basket, handboll eller volleyboll så att hon får träffa andra som är långa.

Om det inte är försent, sätt henne på p-piller så att hon inte växer så mycket mer.

Sen beror det ju på hur lång hon är. En kompis till mig tjatar om att hon känner så lång och klumpig och hon är bara 1.71.

Min dotter är 174-175 cm och jag tror inte hon växer jättemånga centimeter till. Jag är själv längre än henne men har inget direkt minne av att jag hade några problem med det som yngre. Minns att jag sprang runt i klackar på ca 8 cm från man var 16 år. Men mycket handlar nog också om att vissa inte gillar att synas och som lång är det svårt att smälta in i mängden när kompisarna är runt 160 cm. Hon kör basket så längd är en fördel där men det hjälper tyvärr inte hennes attityd i övrigt.

Min dotter är 174-175 cm och jag tror inte hon växer jättemånga centimeter till. Jag är själv längre än henne men har inget direkt minne av att jag hade några problem med det som yngre. Minns att jag sprang runt i klackar på ca 8 cm från man var 16 år. Men mycket handlar nog också om att vissa inte gillar att synas och som lång är det svårt att smälta in i mängden när kompisarna är runt 160 cm. Hon kör basket så längd är en fördel där men det hjälper tyvärr inte hennes attityd i övrigt.

Vars bor ni då? Jag växte upp långt norrut, och där var mina 172 cm väldigt långa i jämförelse med många vänners längd. Nu när jag bor i mellansverige tycker jag att jag smälter in väldigt väl och tycker om min längd. Nej, 172 är ju inget mot 185 som kvinna, men när alla ens vänner var 155cm i 14 års ålder så var man ju en jätte

Se till att hon inte går runt och böjer ryggen och gör sig mindre. Har en familjemedlem som gjorde det som barn och nu har hon stora problem med sin rygg, både fysiskt att det gör ont, men även rent estetiskt då ryggen blivit lite krökt.

Nu är det 15 år sen jag var i den situationen men jag skulle tro att principen är densamma. Jag fick göra handröntgen där man uppskattade min slutlängd vid 7-12 års ålder. Dessa visade olika och är absolut inte säkra men de ger ett hum. När de visade på att jag skulle bli 186 tyckte jag att det var för långt. Jag hade ångest över min längd som det var och då hade jag ändå börjat skolan ett år tidigt. Då fanns det två åtgärder.

1. Man opererade in små metallskruvar i knät som hindrade att man växte de sista cm. Låter helt galet när man skriver det men det var det vanligaste och lindrigaste sättet. Man fick lokalbedövning och kunde gå hem samma dag.

2. Man gav starka hormoner för att tvinga fram mens eftersom de flesta tjejer växer markant mindre när mensen har kommit, denna ökade riskerna för blodpropp etc.

Jag valde operationen som skulle ske till hösten året jag fyllt 12 om mensen inte hade kommit innan dess för att längden planande då ut av sig själv. Jag fick mens den sommaren och slapp operation och har stannat på 180 cm jämnt! Jag har accepterat min längd och använder klackar men hade jag fått valet igen om mensen inte kom hade jag valt operationen.

Är det nåt era barn bryr sig om? Om ja, på vad sätt och hur hanterar dom det? Min dotter (14 år) tycker det är jobbigt att vara lång och ljuger ner sin längd något om nån frågar. Hon har också dålig hållning så hon ska se kortare ut. Lillebror däremot som är jättelång mot sina kompisar tyckte tidigare det var jobbigt för han var efter sina jämnåriga motoriskt men har nu blivit smidigare och ser mest fördelar med sin längd.

Hade varit intressant att höra vad ni andra med långa barn har för erfarenheter och om barnens eventuella bekymmer med sin längd gått över...

Jag är nog äldre än dig för när jag var liten fanns bara alternativet hormoner, inget skrap/skruvar. Mina föräldrar valde bort det pga riskerna för hjärtinfarkt, bröstcancer och infertilitet och att det olyckligtvis hade skett dödsfall i Danmark några år tidigare.

Jag var ca 173 när jag var 12 och fick mens. Enligt beräkningsmodellen skulle jag bli 175 men enligt röntgen skulle jag bli 185. Läkarna trodde att det nog skulle stanna av innan 185 men icke. Önskar definitivt att jag hade tagit behandlingen.

Du som tycker synd om oss som inte gillar att vara långa: perspektiv kan vara olika. Jag tror också att det handlar om hur man uppfattar en kommentar. ?Gud vad lång du är? kanske låter som en komplimang i någons öron men låter tröttsamt i någon annans.

Om din dotter inte är längst så kommer det nog att gå över. Blir hon retad? Eller är hon kanske kär i någon kortare? Eller är de populära flickorna allihopa väldigt små? Jag tror att det löser sig men jag förstår att du vill stötta din dotter.