• Seve

    Hotad

    Hej

    Det är så här att förskolan ringde mig för 2 dagar sen och berättade att min son som är 5 år har bråkat med en annan pojke.

    Dem hade inte rikgtigt kommir överrens om en leksak och pojken hade slagit min son flera ggr på ryggen med en spade. Min son hade försvarat sig och då rivit pojken i ansiktet.

    När vi har kommit hem med sonen säger han då att pojkens mamma hade sagt till min som att hon skulle ringa polisen så dom kunde komma och hämta honom. Min son är nu jätte orolig och rädd, vill ej gå tillbaka till förskolan. En av fröknarna har hört och sett hela händelsen men ej informerat oss föräldrar eftersom hon har blivit tillsagd ar rektorn att inte göra det. Nu till min fråga, är det vi föräldrar som anmäler mamman eller bör förskolan anmäla henne?Har pratat med hans fröken, men jag var så upprörd att jag inte tänkte på att fråga dom det. Jag sa bara att jag ville ha ett möte med dom om en vecka( vi åker på semester ikväll o blir borta en vecka).

  • Svar på tråden Hotad
  • Rudbeckius
    Seve skrev 2018-05-26 12:51:54 följande:

    Hej

    Det är så här att förskolan ringde mig för 2 dagar sen och berättade att min son som är 5 år har bråkat med en annan pojke.

    Dem hade inte rikgtigt kommir överrens om en leksak och pojken hade slagit min son flera ggr på ryggen med en spade. Min son hade försvarat sig och då rivit pojken i ansiktet.

    När vi har kommit hem med sonen säger han då att pojkens mamma hade sagt till min som att hon skulle ringa polisen så dom kunde komma och hämta honom. Min son är nu jätte orolig och rädd, vill ej gå tillbaka till förskolan. En av fröknarna har hört och sett hela händelsen men ej informerat oss föräldrar eftersom hon har blivit tillsagd ar rektorn att inte göra det. Nu till min fråga, är det vi föräldrar som anmäler mamman eller bör förskolan anmäla henne?Har pratat med hans fröken, men jag var så upprörd att jag inte tänkte på att fråga dom det. Jag sa bara att jag ville ha ett möte med dom om en vecka( vi åker på semester ikväll o blir borta en vecka).


    Som delvis lyckad, delvis misslyckad, tonårspappa ger jag nu råd. Ta dem för vad det ör värt.

    Barn, både flickor och pojkar bråkar. Det har de gjort sedan stenåldern. Vi behöver lära dem allt eftersom att det inte är bra att skada varandra med spadar, naglar eller ord. Hur mycket får man försvara sig? På vilket sätt?

    Viktigt också att lära sig att i möjligaste mån lösa problemet direkt, barn emellan och med fröken där i skolan.

    Att mammor kallar in polis eller kräver att förskolan ska kalla in polis för ett bråk mellan ungar där ingen större skada skett - det tycker jag liknar onödig eskalering, det skickar starka signaler av hot och skuld till barnen. Det skadar deras omdöme och förmåga och lär dem att deras mammor och svensk polis ska lösa deras bråk om leksak. Jag skulle säga att det är nervös gränslös hysteri. Vart är samhället på väg.
  • Seve

    Jag håller med dig absolut, att barn bråkar och sen blir sams d förstår jag. Tack och lov ingen större skada skedd men att en mamma ska hota min son med att ringa polisen så dom kan komma och hämta honom, det där är inte okej. Inte alls ok att min son ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Vill tillägga att min sn hade sagt stop flera ggr, jag gjorde så som du har lärt mig mamma sa han. Sen efter att han hade blivit hotad hade han gått fram och bett om förlåtelse till mamman.

  • Rudbeckius
    Seve skrev 2018-05-26 16:42:01 följande:

    Jag håller med dig absolut, att barn bråkar och sen blir sams d förstår jag. Tack och lov ingen större skada skedd men att en mamma ska hota min son med att ringa polisen så dom kan komma och hämta honom, det där är inte okej. Inte alls ok att min son ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Vill tillägga att min sn hade sagt stop flera ggr, jag gjorde så som du har lärt mig mamma sa han. Sen efter att han hade blivit hotad hade han gått fram och bett om förlåtelse till mamman.


    Vi håller med varandra. Lille killen. Jag skulle tröstat och sagt att han gjorde så rätt som han kunde. Och att polisen bara griper vuxna, inte barn. Så den mamman hade faktiskt helt fel.

    Mina barn råkade ut för liknande minns jag nu. Vi sa till dem arr säga ifrån till barnet som slogs och att gå till pedagogen. En gång fortsatte det och då sa jag till min lilla flicka att dröm till den store grabben. Det gjorde hon och började gråta och han sprang till fröken. Han bråkade aldrig mer med min dotter. Hennes mamma var mindre nöjd men hade ju valt att inte coacha. Jag och dottern fick ett samförstånd och hon var nöjd. Jag ville lära henne att försvara sig och nödvärn liksom.
Svar på tråden Hotad