• Anonym (Mikan)

    Fira bröllopsdag för pappa och hans fru?

    Mina svärföräldrar firar guldbröllopsdag i år och har ordnat en fin bjudning för alla sina vuxna barn med respektive + barnbarn i slutet av sommaren. Väldigt trevligt och fint.

    Nu fick min pappa höra om det, vi pratade lite om sommarplaner och sånt.

    Och nu har han och hans fru kommit på idén att de ska fira sin 25-åriga bröllopsdag med alla barn och barnbarn. Det är bara det att de har inga gemensamma barn, inga gemensamma barnbarn och ingen av oss vuxna barn ser oss som familj.

    Jag tycker att det känns jättekonstigt att fira deras bröllopsdag, deras äktenskap har ju inte inneburit något för oss barn såsom det gör för min man och hans syskon som så att säga föddes in och har levt i sina föräldrars äktenskap och alla barnen och barnbarnen är deras gemensamma + oss ingifta svärdöttrar/svärsöner.

    Tvärtom så innebär min pappas giftermål med sin fru att jag och mina syskon hamnade utanför hans familj medan hans frus barn inkluderades mer naturligt. 

    Jag har ingen alls lust att fira deras bröllop, de kan fira på egen hand tycker jag. Jag var tvungen att delta när de gifte sig, tycker att det räcker. Men blev så överrumplad av hela idén när jag pratade med pappa så jag fick inte ur mig nåt.

  • Svar på tråden Fira bröllopsdag för pappa och hans fru?
  • Brumma

    Förstår inte riktigt vad du undrar över? Vad är syftet med din tråd?

    Om det är input på hur andra hade gjort tänker så tänker jag såhär :)

    Jag älskar min pappa. Och jag älskar min mamma. Oavsett om de är separerade eller inte.. Nu är de det och min mamma är omgift - och även om de inte har gemensamma barn eller barnbarn är jag och mina syskon mammas barn och vi vill se vår mamma lycklig. Hon är lycklig med sin nya man och DET är viktigast. Om hon vill fira deras bröllopsdag med sin familj runt sig är det SJÄLVKLART att vi firar med henne.

    Helt ärligt känns det som om du fokuserar enbart på dina känslor men utesluter din pappas.

  • Anonym (anonym)

    Jag förstår hur du tänker, och håller med dig, men är inte 25 år som gift också något att fira? 25 år som gift är en ganska lång tid att vara gift, tänk de har klarat av att vara gifta i hela 25 år utan skilsmässa. 

  • cb66

    Blir man bjuden på fest så går man väl? Oavsett om de firar bröllopsdag, födelsedag eller jul?

  • Anonym (Mikan)
    Brumma skrev 2018-05-31 15:43:35 följande:

    Förstår inte riktigt vad du undrar över? Vad är syftet med din tråd?

    Om det är input på hur andra hade gjort tänker så tänker jag såhär :)

    Jag älskar min pappa. Och jag älskar min mamma. Oavsett om de är separerade eller inte.. Nu är de det och min mamma är omgift - och även om de inte har gemensamma barn eller barnbarn är jag och mina syskon mammas barn och vi vill se vår mamma lycklig. Hon är lycklig med sin nya man och DET är viktigast. Om hon vill fira deras bröllopsdag med sin familj runt sig är det SJÄLVKLART att vi firar med henne.

    Helt ärligt känns det som om du fokuserar enbart på dina känslor men utesluter din pappas.


    Ja det kan nog stämma. Jag känner mig ju inte inkluderad i deras familj så jag ser liksom inget syfte med att fira deras bröllop. Såklart det är mina känslor det handlar om, jag har ju blivit exkluderad från min pappas familj iom deras äktenskap. Och min pappa har ju aldrig tagit hänsyn till mina känslor i det agerandet. Du satte ord på det jag känner men inte riktigt förmått förstå. Tack!
  • Anonym (Mikan)
    cb66 skrev 2018-05-31 16:17:28 följande:

    Blir man bjuden på fest så går man väl? Oavsett om de firar bröllopsdag, födelsedag eller jul?


    Ja, det kanske man gör. Eller måste man gå på fester där man inte känner sig välkommen eller omtyckt eller tycker om de som bjuder in?
  • Anonym (Mikan)
    Anonym (anonym) skrev 2018-05-31 15:46:10 följande:

    Jag förstår hur du tänker, och håller med dig, men är inte 25 år som gift också något att fira? 25 år som gift är en ganska lång tid att vara gift, tänk de har klarat av att vara gifta i hela 25 år utan skilsmässa. 


    De får ju fira allt de vill att de lyckats vara gifta i 25 år. Men det har ju inte jag så mycket med att göra. Att lyckas lämna pappas fru vore en större bedrift, men det är en annan fråga. 
  • smulpaj01

    Hade aldrig firat min pappa och hans frus bröllopsdag! De var säkert gifta mer än 25 år men det är definitivt inget jag velat fira!

  • Anonym (Mikan)
    smulpaj01 skrev 2018-05-31 16:26:00 följande:

    Hade aldrig firat min pappa och hans frus bröllopsdag! De var säkert gifta mer än 25 år men det är definitivt inget jag velat fira!


    Det är typ så jag känner. Finns inget i deras bröllop eller äktenskap för mig att fira.
  • Brumma
    Anonym (Mikan) skrev 2018-05-31 16:21:53 följande:

    Ja det kan nog stämma. Jag känner mig ju inte inkluderad i deras familj så jag ser liksom inget syfte med att fira deras bröllop. Såklart det är mina känslor det handlar om, jag har ju blivit exkluderad från min pappas familj iom deras äktenskap. Och min pappa har ju aldrig tagit hänsyn till mina känslor i det agerandet. Du satte ord på det jag känner men inte riktigt förmått förstå. Tack!


    På vilket sätt blev du exkluderad?

    Var du inte välkommen hem till din pappa efter de gift dig? Isåfall förstår jag ju dina känslor?

    Hur gammal var du när din pappa gifte om sig?
  • Anonym (Mikan)
    Brumma skrev 2018-05-31 16:29:48 följande:
    På vilket sätt blev du exkluderad?

    Var du inte välkommen hem till din pappa efter de gift dig? Isåfall förstår jag ju dina känslor?

    Hur gammal var du när din pappa gifte om sig?
    Ja, ungefär så. Inte uttalat att jag blev förbjuden att komma till dem, mer att jag inte bjöds in, inte blev medräknad. De träffar främst hennes barn och barnbarn, mig träffar de nån gång per år trots att vi bor i samma stad.

    Jag var 18 år när de gifte sig, men då hade de ju varit ett par ett tag, ungefär sen jag var 13 år. När de gifte sig flyttade pappa till hennes stad och sen såg jag honom knappt på flera år. Det var oerhört viktigt för dem att jag skulle vara med på deras bröllop för att det skulle se fint ut utåt. Samma nu tror jag, viktigt att det ser bra ut för andra, att alla barnen och barnbarnen kommer och visar upp hur lyckad deras familj är. 

    Jag känner mig mycket mer inkluderad i min mans familj, än i min egen pappas. 
Svar på tråden Fira bröllopsdag för pappa och hans fru?