• Anonym (Anna)

    Vill skiljas från maken men inte från barnet

    Sådan ångest nu, idag ska vi berätta för barnen...vi har ett gemensamt som är 5 år.

    Har velat skilja mig i flera år men inte klarat det pga ångesten att skiljas från vår lilla son.

    Det gör så fruktansvärt ont....ändå har jag och mina äldre barn gått igenom detta en gång förut med min exman.

    Älskar verkligen inte min man och har bara stannat för att det varit mest praktiskt så.

    Fram tom ett år sedan kunde jag fortfarande ha sex med honom, men blev ofta äcklad efteråt...nu har det gått så långt att jag är totalt ointresserad av sex. Tittar inte ens efter andra.

    Orolig med för hur de stora barnen ska reagera.

    Det är tungt idag, någon som har några stöttande ord så är jag så tacksam ?

  • Svar på tråden Vill skiljas från maken men inte från barnet
  • Anonym (Relaterar)

    Förstår att det är jobbigt, men känner man så som du beskriver så finns det ju verkligen ingen annan utväg. Det kan bara bli bättre, och är man lycklig så kan man vara en bättre mamma på halvtid än när man är en olycklig mamma på heltid.

    Det är så mina tankar går i alla fall. Sitter också lite i samma sits med gemensamt barn i samma ålder som eran och även ett barn sedan tidigare. Allt blir så mycket svårare med gemensamma barn, men går det inte så går det inte..

  • Anonym (Anna)
    Anonym (Relaterar) skrev 2018-06-03 12:13:18 följande:

    Förstår att det är jobbigt, men känner man så som du beskriver så finns det ju verkligen ingen annan utväg. Det kan bara bli bättre, och är man lycklig så kan man vara en bättre mamma på halvtid än när man är en olycklig mamma på heltid.

    Det är så mina tankar går i alla fall. Sitter också lite i samma sits med gemensamt barn i samma ålder som eran och även ett barn sedan tidigare. Allt blir så mycket svårare med gemensamma barn, men går det inte så går det inte..


    Tack för svar, det är så mkt ångest just nu och antar att det kommer vara så en längre period framöver

    Har du berättat för din man att du vill separera?
  • Anonym (Relaterar)
    Anonym (Anna) skrev 2018-06-04 04:50:28 följande:

    Tack för svar, det är så mkt ångest just nu och antar att det kommer vara så en längre period framöver

    Har du berättat för din man att du vill separera?


    Ja, ångesten är hemsk! Jag är dock inte där du är rent känslomessigt. Jag är fortfarande vacklande i mitt beslut, och vet inte om jag klarar av det här. Skilsmässopappren är signerade av mig, men han vill inte skriva på. Vet inte om jag hoppas på hans underskrift eller om jag vill att det skall lösa sig på nåt magiskt sätt. Vill liksom förneka vad som håller på att hända samtidigt som jag bara vill att det skall vara över.

    Det här är bland det svåraste man kan göra. Enda trösten är att ångesten kommer övergå i lycka så småningom. Man hittar sig själv igen, börjar uppskatta friheten och lär sig leva lite mer för sig själv. Då är det värt :)
  • Anonym (Maria)

    Ts, hur har det gått för dig? Håller tummarna för att det känns bättre efteråt.

    @Relaterar, visst är det så att det är illa först och blir så mycket bättre senare...sen så kan jag fortfarande 5 år senare känna en svag sorg över hur det blev för barnens skull. Men frihetskänslan och lyckan numera är fantastisk :)

  • Anonym (velaren)

    Hej, hur gick det när ni berättade och hur har det gått allmänt?

  • Anonym (velaren)
    Anonym (Anna) skrev 2018-06-03 11:53:24 följande:

    Sådan ångest nu, idag ska vi berätta för barnen...vi har ett gemensamt som är 5 år.

    Har velat skilja mig i flera år men inte klarat det pga ångesten att skiljas från vår lilla son.

    Det gör så fruktansvärt ont....ändå har jag och mina äldre barn gått igenom detta en gång förut med min exman.

    Älskar verkligen inte min man och har bara stannat för att det varit mest praktiskt så.

    Fram tom ett år sedan kunde jag fortfarande ha sex med honom, men blev ofta äcklad efteråt...nu har det gått så långt att jag är totalt ointresserad av sex. Tittar inte ens efter andra.

    Orolig med för hur de stora barnen ska reagera.

    Det är tungt idag, någon som har några stöttande ord så är jag så tacksam ?


    Hej, hur gick det när ni berättade och hur har det gått allmänt?

Svar på tråden Vill skiljas från maken men inte från barnet