• Äldre 21 Jun 08:46
    29095 visningar
    354 svar
    354
    29095

    För oss som har väntat på ett plus i mer än ett år...

    Denna månad har vi försökt bli gravida i ett år. Vi har inte fått ett enda plus. Är 31 och 32 år gamla. Vi har varit tillsammans i många år. Är så här i efterhand väldigt besviken på mig själv och oss att vi inte började försöka "i tid".

    Har precis lämnat in hälsodeklarationspapprena och utredning kommer väl inte igång förrän långt in på hösten kan jag tänka mig... Jag mår så dåligt av denna väntan. Går snart på semester och känner ingen direkt glädje.

    Jag har tidigare gjort ett VUL pga spottings och enligt läkaren såg det normalt ut. Men jag är lite kluven, då det inte var läkaren som jag besökte som gjorde VUL utan en bakjoursläkare som kom inrusande på rummet och snabbt gjorde ultraljudet. Jag är osäker på om läkaren uppfattade bakjoursläkaren rätt... 
    Min man har gjort ett spermaprov hemma som vi köpt på nätet, Fertility score. Han fick positivt men vad jag har läst mig till så här i efterhand så är det inget att lita på. Tänk om vi blir ofrivilligt barnlösa? 
    Hur länge har ni försökt? Och har någon utredning påbörjats?
    Eller finns det några solskenshistorier?

    Hoppet har börjat svika.

  • Svar på tråden För oss som har väntat på ett plus i mer än ett år...
  • Äldre 21 Jun 10:18
    #1

    Jag och min man försökte 1,5 år innan vi blev gravida. Dock slutade den graviditeten samt 1 till 6 månader senare i missfall. Nu sitter jag 2,5år efter vi började försöka, gravid i v 8+5 och allt ser bra ut :)

  • Äldre 21 Jun 11:10
    #2
    Åh, vad härligt att ni är gravida igen :) Hoppas verkligen allt går bra!
    Ledsen för ert missfall.
    Påbörjade ni utredning?
  • Äldre 21 Jun 12:35
    #3
    Barnlängtan31år skrev 2018-06-21 11:10:03 följande:

    Åh, vad härligt att ni är gravida igen :) Hoppas verkligen allt går bra!

    Ledsen för ert missfall.

    Påbörjade ni utredning?


    Tack :) jag skickade in remiss och skulle börja, men hann inte så långt. :P
  • Äldre 21 Jun 14:54
    #4

    Hej,

    Känner väl igen mig. Jag fyller 30 i år o min sambo är 28. Vi har försökt i 15 månader. Påbörjade utredning i april. Igår skickades remissen för Ivf. Kan ju vara väldigt lång väntetid. Inga fel har hittats på oss alls. Spolade mina äggledare i måndags. Hade då väldigt tunn slemhinna för att vara så nära ägglossning. Börjar oroa mig att det är vårat problem. Jobbigt när alla vänner får barn eller är gravida. Urs! Vet många av dina nära att ni försöker? Jag har varit rätt öppen med detta (dock inte till mina föräldrar) kram du är inte ensam <3. Juste aldrig plussat innan heller.


    Just påbörjat utredning för ofrivillig barnlöshet
  • Äldre 21 Jun 15:23
    #5

    Ja, det känns tufft med alla gravida magar överallt! Sen känns det så konstigt när tanken kommer upp att man kanske inte kan få barn.

    Jag har pratat med min närmsta vän om att vi ska påbörja utredning till hösten och några till vet om att vi försöker få barn. Det känns jobbigt att så pass många vet att vi försöker faktiskt. Det blir liksom en prestation. Jag har egentligen inte velat berätta att vi försöker men flera frågar om hur våra tankar går kring barn. Troligtvis för att vi har kommit upp i 30+.

    Min mamma vet att vi försöker men inte att vi försökt så länge. Vet inte om jag ska berätta.

    Vad skönt att de inte var så att du inte hade några ägg eller att din sambo har dåliga/inga spermier. Men kan förstå din oro gällande slemhinnan, men det kanske bara var något tillfälligt! Hoppas verkligen att det tar sig för er snart! Vissa har väl blivit gravida efter de spolar äggledarna. Hoppas att så är fallet för er!

    Har ni testat olika tillskott? Har köpt Zink idag som jag tänkte ge till min man. Själv äter jag Munkpeppar just nu och har gjort det i 2,5 månad. Verkar inte ge någon effekt på oss.

    Tack för ditt stöd!Kram

  • Äldre 21 Jun 15:39
    #6
    Barnlängtan31år skrev 2018-06-21 15:23:19 följande:

    Ja, det känns tufft med alla gravida magar överallt! Sen känns det så konstigt när tanken kommer upp att man kanske inte kan få barn.

    Jag har pratat med min närmsta vän om att vi ska påbörja utredning till hösten och några till vet om att vi försöker få barn. Det känns jobbigt att så pass många vet att vi försöker faktiskt. Det blir liksom en prestation. Jag har egentligen inte velat berätta att vi försöker men flera frågar om hur våra tankar går kring barn. Troligtvis för att vi har kommit upp i 30+.

    Min mamma vet att vi försöker men inte att vi försökt så länge. Vet inte om jag ska berätta.

    Vad skönt att de inte var så att du inte hade några ägg eller att din sambo har dåliga/inga spermier. Men kan förstå din oro gällande slemhinnan, men det kanske bara var något tillfälligt! Hoppas verkligen att det tar sig för er snart! Vissa har väl blivit gravida efter de spolar äggledarna. Hoppas att så är fallet för er!

    Har ni testat olika tillskott? Har köpt Zink idag som jag tänkte ge till min man. Själv äter jag Munkpeppar just nu och har gjort det i 2,5 månad. Verkar inte ge någon effekt på oss.

    Tack för ditt stöd!Kram


    Ja det ör svårt om man ska berätta eller inte!! Är så känsligt på något vis. Har du regelbunden mens? Jag köpte just e vitamin som kan vara bra för slemhinnan. Egentligen tror ja inte på vitaminer men va gör man haha... ja jag hoppas att spolning kan hjälpa oss. Gyn sa 30 procent bättre chans 3 cykler efter spolning. Men könns segt att hinnan va så himla tunn :(. Hoppas på tillfällighet! Zink ska nog va bra för sperman iaf!!
    Just påbörjat utredning för ofrivillig barnlöshet
  • Äldre 21 Jun 22:00
    #7
    Jooosen skrev 2018-06-21 15:39:03 följande:

    Ja det ör svårt om man ska berätta eller inte!! Är så känsligt på något vis. Har du regelbunden mens? Jag köpte just e vitamin som kan vara bra för slemhinnan. Egentligen tror ja inte på vitaminer men va gör man haha... ja jag hoppas att spolning kan hjälpa oss. Gyn sa 30 procent bättre chans 3 cykler efter spolning. Men könns segt att hinnan va så himla tunn :(. Hoppas på tillfällighet! Zink ska nog va bra för sperman iaf!!


    Ja, tyvärr är det känsligt... borde inte vara det egentligen...

    Jag har ganska regelbunden mens, oftast mellan 27-32 dagar men har någon gång ibland haft längre cykel. Jag tror jag ägglossar iaf, tar äl-test men det kan ju bli pos utan att ett ägg släpps. Har du regelbunden mens?

    Hehe, man blir ju desperat men jag tror inte heller riktigt på alla dessa tillskott. Men vad gör man inte :)

    Hoppas på att spolningen gav sitt och att din slemhinna inte ska skapa nått problem! Känns väl som att gynekologen skulle sagt något om det skulle påverka fertiliteten eller?
  • Äldre 21 Jun 23:33
    #8

    Jag vet tyvärr hur det känns och vilken oro och sorg det är när det inte tar sig.. vi hade försökt i drygt ett år när vi bestämde att det var dags att försöka få igång en utredning och eventuell ivf. Men innan papperna hade hunnit komma iväg fick vi plötsligt vårt efterlängtade plus.. Det var på 15:e försöket. Är nu i vecka 10 och kan knappt tro att det är sant.. vill bara säga att man inte ska ge upp hoppet även om det känns jättetufft.. stort lycka till!

  • Äldre 21 Jun 23:53
    #9

    Vi har gått igenom utredningar och testat diverse påhitt hemmavid utan lycka. Delar gärna resan med fler i samma läge.

  • Äldre 22 Jun 19:54
    #10
    Kanelis skrev 2018-06-21 23:33:04 följande:

    Jag vet tyvärr hur det känns och vilken oro och sorg det är när det inte tar sig.. vi hade försökt i drygt ett år när vi bestämde att det var dags att försöka få igång en utredning och eventuell ivf. Men innan papperna hade hunnit komma iväg fick vi plötsligt vårt efterlängtade plus.. Det var på 15:e försöket. Är nu i vecka 10 och kan knappt tro att det är sant.. vill bara säga att man inte ska ge upp hoppet även om det känns jättetufft.. stort lycka till!


    Åh, jättestort grattis till er!! Härligt med solskenshistorier! De behövs för att inte tappa hoppet!

    Lycka till!
Svar på tråden För oss som har väntat på ett plus i mer än ett år...