• Anonym (Anna)

    Är min sambo alkoholist eller inte?..

    Hej,

    Jag vet inte om jag ska titulera min sambo som alkoholist..

    Jag anser att han har en osund relation till alkohol, han hittar gärna på ursäkter till att få ta en eller flera öl, det kan vara allt ifrån att det är hockey, grilla, att han jobbat en hel dag, t.om för han varit ?duktig och städat? och just nu för att vi håller på att bygga ute, då måste man ju ha ?några öl? ,absolut, men problemet är att dessa ?några? blir alldeles för många och han istället blir full. Var och varannan dag är han iväg hos sin bror som bor i närheten, och ska alltid bara ?hjälpa han med en sak? och varje gång tar den här hjälpen flera timmar och han kommer hem berusad trots att han lovat att inte dricka eller bara ta en öl (hans bror har samma relation till alkohol) Jag har pratat allvar med honom flera gånger, och påpekar väldigt ofta att han faktiskt kan dricka något annat än alkohol. Han dricker ca 5-6 dagar i veckan, omkring 5 öl och har inte varit många helger han varit nykter sedan vi blev tillsammans för tre år sedan. När han dricker blir han också väldigt otrevlig, och blir nästan aggressiv när jag påpekar att han är full, han har kallat mig för massa hemska saker och det slutar alltid med att han sover på soffan och jag gråtandes och förstörd. Han är 24 år gammal, om han vägrar ta tag i det nu, då är risken stor att det bara går mer utför. För några veckor sen sa jag till honom att jag inte orkade mer och att jag ville gå ifrån honom pga hans drickande, han lovade att ändra sig och fick mig att stanna kvar, en gång till. Detta höll ca en vecka sen var han på banan med ölen igen. Han vet exakt hur jag mår över detta och säger att han förstår att jag känner så och alltid ska bättra sig, men ändå knäpper han upp en öl samma kväll. Han struntar fullständigt i hur det påverkar mig och vårt förhållande, och jag får alltid känna att ölen kommer före mig. Jag känner att för mina framtida barns, och min egen skull vill jag leva med en man, inte med en flaska. Jag vet inte vad jag ska göra, har försökt allt. Han kommer aldrig gå med på att söka hjälp för han vägrar förstå problemet..

    Han ljuger också ofta när det kommer till detta, han har aldrig tagit mer än ?två öl? även om han vet att jag ser på honom att det är betydligt mer än så, han säger också alltid att han ska vara hemma vid tex 21 och hjälpa mig här hemma, men kommer alltid betydligt senare än så, mycket mer berusad än vad han lovat. När han går ut på krogen svarar han aldrig när jag försöker få tag i honom utan klickar samtalen, och kommer sedan hem kl 5 dyngrak och otrevlig. När jag försöker prata med honom om det, förminskar han det bara och säger att han inte har problem och att jag överdriver. Också hur det kan påverka mig att han dricker, kan också tillägga att han hellre super än att röra en enda fena här hemma och jag får gå och plocka hela tiden.

    Borde jag försöka mer, eller borde jag lämna honom och huset efter 3 år tillsammans? Hjälp..

  • Svar på tråden Är min sambo alkoholist eller inte?..
  • Calanthe

    Ja, det låter sannolikt som om han är alkoholist. Det bästa du kan göra är att lämna innan ni skaffar barn ihop. En person som inte vill se problemet kommer aldrig göra något åt det.

  • Piff

    Det låter jobbigt!

    Att du stått ut så länge är en gåta för mig. En partner ska man väl umgås med, göra saker tillsammans, må bra av/med.

    Det låter inte som att ni har en sån vardag? Umgås ni något tillsammans, när han inte druckit? Vad gör ni då?

    Om din kompis/syster/mamma haft en pojkvän som behandlat henne så, vad hade du gett för råd då?

    Tror du inte att du skulle må bättre av att vara själv, bara behöva plocka undan efter dig själv, inte behöva vänta på honom, slippa oroa dig över var han är, vad han gör, hur full han är/kommer vara när han kommer hem.. Och det låter som att han får dig att må väldigt dåligt. Livet behöver inte vara så.

    Jag skulle flytta, om ni vill kan ni ju date:a (nyktert) framöver, men förmodligen kommer du känna dig så mycket lättare, gladare och ha en roligare vardag utan honom, så du kommer undra varför du stannade så länge.

    Problemet är inte om han är alkoholberoende eller inte, problemet är hur han behandlar dig och får dig att må.

    (sen låter det absolut som att han dricker för mkt och har problem med det, men det är inte vad du bör fokusera på tänker jag)

  • Iowhannah

    Du har nog svaret på din fråga i din TS. Han kan uppenbarligen inte kontrollera sitt drickande, och han ljuger om det, för mig är det tydligt att han är alkoholist. Han vet säkert om det själv också, men så länge han inte är villig att förändras så spelar det mindre roll.

    Ställ ett ultimatum, och håll det! För din egen skull! Låt honom inte manipulera dig till att ljuga för dig själv.

  • Akira Öken

    Tycker inte du ska ställa något ultimatum. Anledningen till det är att jag gissar att du vill att han ska ändra beteende för att han själv gör det valet och inte för att någon tvingar honom.

    Däremot föreslår jag att du på ett tydligt sätt beskriver för honom vad du accepterar i en relation och inte. Stäm av att han har förstått och stå fast vid dina ord, benhårt.


  • Anonym (Anna)
    Piff skrev 2018-06-21 22:47:26 följande:

    Det låter jobbigt!

    Att du stått ut så länge är en gåta för mig. En partner ska man väl umgås med, göra saker tillsammans, må bra av/med.

    Det låter inte som att ni har en sån vardag? Umgås ni något tillsammans, när han inte druckit? Vad gör ni då?

    Om din kompis/syster/mamma haft en pojkvän som behandlat henne så, vad hade du gett för råd då?

    Tror du inte att du skulle må bättre av att vara själv, bara behöva plocka undan efter dig själv, inte behöva vänta på honom, slippa oroa dig över var han är, vad han gör, hur full han är/kommer vara när han kommer hem.. Och det låter som att han får dig att må väldigt dåligt. Livet behöver inte vara så.

    Jag skulle flytta, om ni vill kan ni ju date:a (nyktert) framöver, men förmodligen kommer du känna dig så mycket lättare, gladare och ha en roligare vardag utan honom, så du kommer undra varför du stannade så länge.

    Problemet är inte om han är alkoholberoende eller inte, problemet är hur han behandlar dig och får dig att må.

    (sen låter det absolut som att han dricker för mkt och har problem med det, men det är inte vad du bör fokusera på tänker jag)


    Vi umgås, men då blir han lätt rastlös och bara måste hitta på något, precis som att det inte duger att bara vara hemma med mig.. Jag vet att jag borde lämna honom och flytta, men det är alltid lättare sagt än gjort, när han är nykter och visar att han vill umgås med mig är han världens finaste människa, det gör det svårare. Dock nu, fick ett sms från honom att han kommer hem om 40 minuter, detta var för 4 timmar sedan och har fortfarande inte kommit hem
  • Piff
    Anonym (Anna) skrev 2018-06-21 23:01:43 följande:

    Vi umgås, men då blir han lätt rastlös och bara måste hitta på något, precis som att det inte duger att bara vara hemma med mig.. Jag vet att jag borde lämna honom och flytta, men det är alltid lättare sagt än gjort, när han är nykter och visar att han vill umgås med mig är han världens finaste människa, det gör det svårare. Dock nu, fick ett sms från honom att han kommer hem om 40 minuter, detta var för 4 timmar sedan och har fortfarande inte kommit hem


    Fast du behöver ju någon som är fin och vill vara med dig alltid, inte någon som ljuger, säger elakheter, försvinner för att få supa, och skiter i hur det får dig att må, trots att du pratat med honom om det flera gånger och han förstår vad du säger.

    Vill du ha barn framöver? Skulle du kunna lämna honom med en bebis/1-2-3åring och hitta på nåt själv en eftermiddag/kväll? Är ert hem & förhållande en lugn och glad plats där du mår bra och är trygg?
  • Anonym (Ofull)
    Iowhannah skrev 2018-06-21 22:49:06 följande:

    Du har nog svaret på din fråga i din TS. Han kan uppenbarligen inte kontrollera sitt drickande, och han ljuger om det, för mig är det tydligt att han är alkoholist. Han vet säkert om det själv också, men så länge han inte är villig att förändras så spelar det mindre roll.

    Ställ ett ultimatum, och håll det! För din egen skull! Låt honom inte manipulera dig till att ljuga för dig själv.


    Håller med!

    Men rekommenderar att lämna honom på en gång. Slösa inte mer tid för hnm- han älskar öl mer än något annat. Och han verkar inte vara beredd/mogen att göra slut med alkoholen

    Har han dessutom en bror som är likadan, kanske även en pappa eller mamma m samma problem- så spring bara. Alkoholism kan vara ärftlig
  • Vixen90

    Han respekterar ju inte dig alls. Men det är upp till dig själv att välja hur du accepterar att bli behandlad. Han vet ju att han kommer undan med lite tjafs. Inget värre händer. Så han fortsätter eftersom priset han betalar inte är så högt.


    Jag skulle vara mer optimistisk om jag trodde att det hjälpte
  • Anonym (Mekaniker)

    Jag tror inte att han är alkoholist, jag tror mer på att han är trött på ert förhållande men är för feg för att säga det.

  • Anonym (sun)
    Anonym (Anna) skrev 2018-06-21 23:01:43 följande:

    Vi umgås, men då blir han lätt rastlös och bara måste hitta på något, precis som att det inte duger att bara vara hemma med mig.. Jag vet att jag borde lämna honom och flytta, men det är alltid lättare sagt än gjort, när han är nykter och visar att han vill umgås med mig är han världens finaste människa, det gör det svårare. Dock nu, fick ett sms från honom att han kommer hem om 40 minuter, detta var för 4 timmar sedan och har fortfarande inte kommit hem


    Jätte tråkigt att du hamnat i den här situationen. Jag träffade mitt ex i 20-25 års åldern. Fanns tecken från start att han inte kunde kontrollera sitt drickande. Han somnade jämt på t banan och jag var uppe orolig och väntade på honom. Trots att drickandet bara var ett av problemen så älskade jag honom. När han dumpade mig så gjorde det så ont i mig. Det tog ungefär två år för mig att komma över honom. Vi var tillsammans i nästan 10 år. Nu har det gått ca 4 år sedan uppbrottet och hade jag vetat att jag skulle må såhär bra utan honom, så hade jag nog själv brutit upp långt tidigare. Man vet vad man har, och det finns alltid något som är fint och som man vill hålla fast vid.. och man vet inte vad man kan få...
Svar på tråden Är min sambo alkoholist eller inte?..