Tyda småbarn - Teorier

Hej!

Jag tänkte det vore jätteskoj att komma med forskning och teorier om barns beteende och berätta om varför de gör som de gör.

Jag kommer med några exemplar, och så får tråden fortsätta därifrån :)

Nu börjar jag! - När egentligen börjar människan ha ett sug efter bekräftelse. Varför får vi bekräftelsebehov, varför är den viktig? Jag började ställa den frågan till mig själv, efter att min kompis dotter läste en barnbok, hon är fem år och läste utan någon som helst problem. Jag tyckte det var häftigt - Föräldrarna förklarade dock att hon har fått den läst flera gånger så hon kommer samtidigt ihåg hur historien är. Men jag slutade inte min komplimang för det och gratulerade henne för att hon var duktig. Då kommer hennes lillasyster och vill också visa upp vad hon kan och börjar även hon också läsa. Extra charmigt, eftersom vissa ord är svårt att uttala för henne. Hon är omkring tre år tror jag. Jag upplevde detta som att hon också vill ha komplimangen av att hon är duktig. Jag skulle inet vilja säga att hon vart avundsjuk, men ett sug efter liknade komplimang, beröm och bekräftelse var det nog.

I hur tidig ålder börjar människan ha den sortens behov och varför behövs den? Nu vart det vart det kanske inte en efterfråga om teori just i den här händelsen - Mer psykologisk rent allmänt kanske.

Men nu kommer det en fråga om barn, precis som den här trådens centrala ämne: Barn som stirrar på en och liksom fastnad med blicken. Samtidigt som de oftast ser förvånade ut.

Det här har jag råkat utför, och det är väldigt skojigt. Men man kan inte hjälpa att fundera på vad småbarnet tänker. Lilla barnet blev inte distraherad över någonting, all fokus med blicken var på mig. Samtidigt som lilla barnet såg väldigt förvånad ut. Kanske var det min sorts klädsel eller vad som helst. Något som barnet tyckte var märkligt, kanske.

Jag har även sett ett annat barn i en butik som gjort samma sak och barnet bara ''fastnade'' med blicken på personen. Återigen, en mycket förvånade blick. Några teorier?

Barnet som stirrade i butiken. Var två tonåringar som hade suttit sig ner på golvet. Inte på någon direkt sittplats. Utan emot ett fönster. Kanske barnet trodde de skulle uppträda eller själv tyckte det såg märkligt att (Enligt barnet var vuxna) ''fullvuxna'' människor sitter sig ned på en golv.

Ja, ni får komma på med teorier och själva komma med exemplar och teorier om barns beteende.

Tror denna tråd blir skojigt egentligen. Kan vara kul att försöka lära sig om barns beteende. Man kanske även får mer skinn på näsan som förälder eller innan man blir förälder?