Lesbisk men kär i en kille?

Jag har alltid sett mig som 100% lesbisk. Inte BI, utan lesbisk. Haft 0 intresse för killar. Jag har ändå träffat en kille. Vi började som vänner, jag var i en stormig dramatisk relation då och när den tog slut och jag var ledsen fanns han väldigt mycket där för mig. Först hände det några gånger och jag tänkte att det är tröst och rebound. Inget konstigt vi är bra vänner och har råkat ha sex några gånger.

Men så blev det mer och mer, jag vill inte vara ifrån honom, han säger att han älskar mig jag tror jag älskar honom med men jag har inte sagt det tillbaks ännu.

Jag bor i stort sett hos honom och han hos mig. Jag har inte sovit ensam på flera veckor. I min senaste relation sov jag ofta ensam eller på soffan när hon blev dramatisk och jobbig men med han känns allt så jäkla lätt och självklart. Vi äter ihop, tränar ihop, jobbar på samma jobb, sover ihop och har sex ihop så tight har jag aldrig varit med någon men det känns inte det minsta konstigt eller kvävande utan väldigt mysigt och tryggt. Han är rolig, varm, snäll och en så jäkla härlig människa. Jag vill vanligen ha mitt space och egentid men nu känns det som det inte spelar någon roll egentid är bara tråkigt utan jag vill ha honom nära hela tiden. Kyssas kramas och gosa. Helst så nära att han är i mig hela tiden. haha.

Vänner som vet vilken läggning jag har undrar vad fan som hänt och det undrar jag med. Kan man bli straight? Lurar jag mig själv? Har jag inte vart flata utan BI hela tiden? Är det sjysst mot honom?