Komma över otrohet

Och håller det ännu med den ni blev bedragen med?

Sånt där är så svårt.

Mitt ex gjorde så. Hans jobbarkompis tjej frågade mig varför han träffade en annan. Det nekades. Det kom fram. Jag stack. Sedan var jag utan honom i 8 månader. För att sedan få ett förlåt. Hade jag varit smart då så hade jag sagt okej. Lycka till med livet.

Men jag lekte med i hans jävla lek i nästan 8 år.

Han gifte sig och skaffade barn. Jag kom tillbaka när han behövde. Fel av mig som lät honom vara otrogen mot den han är med nu. Men just då såg jag inget fel.

Mitt tips till dig.

Låt dig aldrig intala dig själv att du är värd sånt beteende. Sträck på dig och inse att det var din partner det var fel på. INTE dig. Det kommer en dag när det känns lite mindre. När det är lite mer sol. Du hittar dig själv igen.

Du är värd mer!

Tack för svar!

Det som är så svårt i detta är att acceptera. Det kom från ingenstans och hon gick rakt över och de är ett par idag.

Får känslan av att hon har det fantastiskt för att visa allt och alla. Känslan av alla lögner hon behövt dra till med stör mig också något enormt. Ställa mig i dålig dager liksom.

Undrar om hon ens tänker något på mig med tanke på vad hon gjorde. Om hon till och med kan ångra sig.

Hon var väldigt aggressiv när allt kom fram och efterspelet ska vi inte ens prata om. Förstår inte det beteendet om hon är den som bedragit. Hon borde ju visa upp en glad sida mot mig då kan jag tycka.

du är värd mer ...försök gå vidare ...du kommer tyvärr aldrig få svar på alla dina funderingar.

Du sörjer ihjäl dig själv på energi och dina tankar går bara åt ett håll. Ta och lägg upp det på hyllan

och gå ut genom dörren å se dig omkring efter det som kommer framför dig.

Det kommer hända mer roliga grejer!!! Lycka till.

Hon agerar utav skam, inte rationellt. Dvs hon skäms pch du har inget att skämmas över. Att begå otrohet är inte heller så lätt och de tampas nog också med sina kval. Helt lycklig kan man inte vara med det på sitt samvete men de försöker väl föra en fasad utåt. Detta ska de leva med resten av deras liv, veta att den andre är beredd att gå bakom ryggen på den de är ihop med. Inte en bra start men vem vet de kanske klarar hålla ihop ändå.

Jag är tacksam för era svar. Man känner sig som förloraren i detta även om jag någonstans förstår att så är det inte. Men man förlorade mycket i och med en tredje part som inte ens känner mig. Det var bara att vandra över liksom. Och medan man själv mår dåligt så verkar allt gå världens väg på andra sidan. Det är oerhört jobbigt.

Hade varit intressant att veta om och hur någon här fick sin upprättelse efter att ha varit nere i kolgruvan.