Har fått Lamotrigin utskrivet för återkommande depressioner. Äter SSRI i dagsläget. Velar fram och tillbaka om jag ska byta till Lamotrigin.
Vill ni berätta hur ni mådde när ni tog Lamotrigin/Lamictal? Skulle vara jättesnällt om ni ville dela mer er.
Jag har diagnosen bipolär typ 2 och har tagit lamictal i typ fem år. För mig har medicinen verkligen hjälpt supermycket, jag är periodvis fortfarande deprimerad men det är inte lika snabba svängningar och jag känner mig mer stabil och har mindre fysiska ångestsymptom generellt under dagen oavsett hur jag mår annars med nedstämdhet osv. Vet ju inte hur jag skulle må utan medicinen nu, och man reagerar ju olika, men jag är väldigt glad att jag fick börja med lamictal eftersom SSRI inte alls funkade för mig och jag inte vet hur min vardag sett ut annars med utbildning, jobb, relationer och så.
Ska du ersätta din ssri eller äta både och?
En del äter ju både och?
Jag har diagnosen bipolär typ 2 och har tagit lamictal i typ fem år. För mig har medicinen verkligen hjälpt supermycket, jag är periodvis fortfarande deprimerad men det är inte lika snabba svängningar och jag känner mig mer stabil och har mindre fysiska ångestsymptom generellt under dagen oavsett hur jag mår annars med nedstämdhet osv. Vet ju inte hur jag skulle må utan medicinen nu, och man reagerar ju olika, men jag är väldigt glad att jag fick börja med lamictal eftersom SSRI inte alls funkade för mig och jag inte vet hur min vardag sett ut annars med utbildning, jobb, relationer och så.
Ska du ersätta din ssri eller äta både och?
En del äter ju både och?
Märkte inte nåt direkt mer än lite jämnare humör kanske. Men slutade med den sen för den gjirde inte så stor skillnad som sagt.
Märkte inte nåt direkt mer än lite jämnare humör kanske. Men slutade med den sen för den gjirde inte så stor skillnad som sagt.
Jag hade den för många år sedan och jag skulle göra vad som helst för att få den igen. Tyvärr är det kört för min del då jag hamnat mellan stolarna. Till slut orkade jag inte kämpa och nu har jag precis förlorat jobbet, pojkvännen och sonen. De ska få som de vill, om ett par veckor är jag hemlös och då ska jag supa ihjäl mig eller om jag vågar hoppa framför tåget.
Var tacksam ts - var j*kligt tacksam så ditt liv inte slutar som mitt.
Såhär skrev min son igår:
"Jag älskar dig ??och du är en jättefin o underbar mamma, jag vet att det även är svårt att leva med din sjukdom men jag vet att du har styrkan som krävs till att bita ihop och klara det. Har inte velat skriva eller prata på ett tag eftersom jag varit irriterad, ledsen och besviken över att du definitivt ljög om att du fick sparken."
Så jag har som sagt INGET kvar men enligt sjukvården är jag för frisk för en medicin som hade kunnat rädda mitt liv.
Tack för ditt svar. Tråkigt att den inte hjälpte dig så mycket. Hur var den medicinen att börja och sluta med?
Lamotrigin är det bästa som har hänt mig. Jag tar 150 mg två gånger om dagen mot depression. Jag hade testat allt kändes det som innan jag fick börja med Lamotrigin och det var den första medicinen som hjälpte. Jag har också enorma svängningar men är inte biolär. För mig tog den bort svängningarna och 75% av depressionen, jag gick från självmordsbenägen till att bara må allmän dåligt. Enligt min läkare ska man alltid ta något antidepressivt också, jag tar Voxra 300 mg. Den hjälpte inte mot ångesten heller så för det tar jag Lyrica.
Jag hade mycket biverkningar i början men det la sig efter ett tag. Det jobbigaste var att jag tappar väldigt mycket hår, jag har kala fläckar på flera ställen men hellre det än att ligga som ett kolli och knappt kunna sköta sig egen hygien.
Tack för ditt svar. Jag pendlar också väldigt mycket från högt till lågt. Inte ofta, men när det väl händer så är det en stor skillnad i mitt mående.
Fick du några biverkningar? Hur var det i början när du precis börjat ta medicinen?
Jag hade den för många år sedan och jag skulle göra vad som helst för att få den igen. Tyvärr är det kört för min del då jag hamnat mellan stolarna. Till slut orkade jag inte kämpa och nu har jag precis förlorat jobbet, pojkvännen och sonen. De ska få som de vill, om ett par veckor är jag hemlös och då ska jag supa ihjäl mig eller om jag vågar hoppa framför tåget.
Var tacksam ts - var j*kligt tacksam så ditt liv inte slutar som mitt.
Såhär skrev min son igår:
"Jag älskar dig ??och du är en jättefin o underbar mamma, jag vet att det även är svårt att leva med din sjukdom men jag vet att du har styrkan som krävs till att bita ihop och klara det. Har inte velat skriva eller prata på ett tag eftersom jag varit irriterad, ledsen och besviken över att du definitivt ljög om att du fick sparken."
Så jag har som sagt INGET kvar men enligt sjukvården är jag för frisk för en medicin som hade kunnat rädda mitt liv.
Tyvärr har jag inte det längre. Mina föräldrar och mitt syskon är döda. Föräldrar av ålder och sjukdom, bror tidigt i en olycka. Jag är 40 nu och har haft det jobbigt av och till genom livet.
Men händer för mycket jobbiga saker (som nu) så kan jag inte hantera det utan jag BEHÖVER hjälp och även medicinering då. Jag kämpade verkligen för att få lamictal, men jag är för frisk för psykvården och för sjuk för vårdcentralen så jag åkte till akutpsyk samma dag jag fick detta brev, jag var jättefull (upprörd efter att ha ringt, bokat tider och kämpat som ett djur i månader samtidigt som jag hade ett nytt jobb och nytt förhållande), de gav mig 6 st tabletter (vet inte vad det var ens) och skickade hem mig. Kunde knappt gå och kom till jobbet väldigt väck och fortfarande påverkad dagen efter. Så på det sättet förlorade jag jobbet också.
Hade borderline diagnos tidigare men har kunnat hantera den bra innan 3 dödsfall och 2 separationer inträffade på kort tid. Mina masker föll till slut.
Jag hade kunnat ha ett bra liv och OM jag orkar ta en sista runda till psyk så ska jag se ful och sliten ut osminkad, rufsigt otvättat hår, sorgkanter under omålade naglar och trasiga kläder, mina bekanta och pojkvänner har alltid sagt att jag ser för snygg och välmående ut. Men jag orkar nog inte en vända till.
Min bästa vän gick bort av samma anledning för 3 år sedan, den vackraste kvinna jag sett och vi hade kontakt dagligen i 20 års tid som systrar.
Hade även venlafaxin ett tag och skulle nog vilja testa det igen nu när jag är så desperat på hjälp.
Lamotrigin är det bästa som har hänt mig. Jag tar 150 mg två gånger om dagen mot depression. Jag hade testat allt kändes det som innan jag fick börja med Lamotrigin och det var den första medicinen som hjälpte. Jag har också enorma svängningar men är inte biolär. För mig tog den bort svängningarna och 75% av depressionen, jag gick från självmordsbenägen till att bara må allmän dåligt. Enligt min läkare ska man alltid ta något antidepressivt också, jag tar Voxra 300 mg. Den hjälpte inte mot ångesten heller så för det tar jag Lyrica.
Jag hade mycket biverkningar i början men det la sig efter ett tag. Det jobbigaste var att jag tappar väldigt mycket hår, jag har kala fläckar på flera ställen men hellre det än att ligga som ett kolli och knappt kunna sköta sig egen hygien.
Tyvärr har jag inte det längre. Mina föräldrar och mitt syskon är döda. Föräldrar av ålder och sjukdom, bror tidigt i en olycka. Jag är 40 nu och har haft det jobbigt av och till genom livet.
Men händer för mycket jobbiga saker (som nu) så kan jag inte hantera det utan jag BEHÖVER hjälp och även medicinering då. Jag kämpade verkligen för att få lamictal, men jag är för frisk för psykvården och för sjuk för vårdcentralen så jag åkte till akutpsyk samma dag jag fick detta brev, jag var jättefull (upprörd efter att ha ringt, bokat tider och kämpat som ett djur i månader samtidigt som jag hade ett nytt jobb och nytt förhållande), de gav mig 6 st tabletter (vet inte vad det var ens) och skickade hem mig. Kunde knappt gå och kom till jobbet väldigt väck och fortfarande påverkad dagen efter. Så på det sättet förlorade jag jobbet också.
Hade borderline diagnos tidigare men har kunnat hantera den bra innan 3 dödsfall och 2 separationer inträffade på kort tid. Mina masker föll till slut.
Jag hade kunnat ha ett bra liv och OM jag orkar ta en sista runda till psyk så ska jag se ful och sliten ut osminkad, rufsigt otvättat hår, sorgkanter under omålade naglar och trasiga kläder, mina bekanta och pojkvänner har alltid sagt att jag ser för snygg och välmående ut. Men jag orkar nog inte en vända till.
Min bästa vän gick bort av samma anledning för 3 år sedan, den vackraste kvinna jag sett och vi hade kontakt dagligen i 20 års tid som systrar.
Hade även venlafaxin ett tag och skulle nog vilja testa det igen nu när jag är så desperat på hjälp.
Hej ts!
Jag har ätit lamotrigin i 17 år nu (ganska svag dos). Tar det förebyggande mot kramper så jag har ingen erfarenhet av om det är bra för depressioner etc.
Däremot kan jag säga att jag inte haft några biverkningar och det var inte heller alls någon jobbig "inkörningsperiod". Märkte inte alls någonting när jag började med dem (förutom att de hjälpte mot det de skulle).
Hej ts!
Jag har ätit lamotrigin i 17 år nu (ganska svag dos). Tar det förebyggande mot kramper så jag har ingen erfarenhet av om det är bra för depressioner etc.
Däremot kan jag säga att jag inte haft några biverkningar och det var inte heller alls någon jobbig "inkörningsperiod". Märkte inte alls någonting när jag började med dem (förutom att de hjälpte mot det de skulle).
75 mg per dag