Plugga till dataingenjör, hur är själva jobbet?

Ursäkta för långt inlägg, har mycket att fundera kring! Skriver dessutom anonymt för vill inte råka "outa" mig eftersom inlägget är rätt detaljerat.

Jag har gått i funderingar kring att omutbilda mig till högskoleingenjör i datateknik och har kommit så långt som att börja läsa in behörigheten. Gick samhälle i gymnasiet så jag behöver matematik 3c och 4, kemi 1 samt fysik 1 och 2. Dessa pluggar jag nu på distans parallellt med jobbet.

Jag blir ibland nojjig kring om detta är verkligen vad jag vill, på riktigt? Är det verkligen så bra som folk säger? Tänk om det inte passar mig?

Just nu har jag ett väldigt oflexibelt jobb med extremt mycket kundkontakt men även med mycket administration. Gillar den administrativa biten grymt mycket, eftersom jag då får sitta och knappa på datorn, men tycker att kunderna "stör mig i mitt jobb" så fort någon står framför mig och behöver hjälp. I det hela trivs jag inte på grund av den extremt sociala biten.

Jag har enbart hållit på med HTML tidigare (vilket egentligen inte ens är programmering, jag vet), och även programmerat någon sorts AI-chatbot för skojs skull en gång i tiden. Men det var länge sedan.

Jag har även lärt mig lite java på Codeacademy och Udacity, enbart på nybörjarnivå, och jag har inte ens hunnit göra något eget projekt ännu.

När jag jobbar och pluggar parallellt hinner jag inte koda någonting. Alls. Tiden räcker knappt till som det är. I mitt liv finns inte längre någonting som heter "helg" eller "fritid" utan för tillfället är det bara matematik, fysik, kemi och jobb. Programmering hinns inte. De lilla stunderna jag får över är till för återhämtning.

Mitt syfte med att omutbilda mig till dataingenjör är:

- Ett jobb med flextid
- Jag vill jobba med datorer, inte med människor. Har ingenting emot bra och trevliga kollegor men jag vill inte ha kunder ståendes framför mig.
- Jag vill inte att folk/kunder drar i mig från alla håll och kanter. Jag vill bara få sitta och jobba ifred utan att behöva vara serviceinriktad och "låtsastrevlig" hela dagen (ni som jobbar inom service förstår -- man får aldrig någonsin ha en dålig dag liksom, inte en enda. Det blir väldigt tröttsamt i längden.)
- Jag vill inte att folk ser ner på mig. Också vanligt inom service och mitt nuvarande yrke. Också mycket tröttsamt.
- Ett livslångt lärande är ett stort plus. Har alltid älskat att lära mig, hade bra betyg i skolan och har redan en högskoleexamen sedan tidigare men behöver sadla om.

Det jag är lite orolig för:

- Stressnivå och arbetstider. Har hört att det är mycket övertid och 60-timmars arbetsveckor inte är ovanligt? Livslångt lärande i all ära men jag vill även ha fritid, vila och avkoppling.
- Tänk om programmering är alldeles för krävande? Jag blir trött i huvudet efter ett par timmars matematik på gymnasienivå, klarar jag då verkligen av att sitta och lösa dataproblem 8 timmar+/dag, varje dag?
- Har hört att det är mer kundkontakt än vad man skulle kunna tro?
- Förstår att man kanske blir ensam tjej på jobbet, hur pass jobbigt är det? Brukar grabbarna ändå inkludera en eller kan man räkna med att få jobba dubbelt så hårt bara för att bevisa att man också duger?

Jag är i tidig 30-års ålder så jag har inte en evighet heller att "prova på". Ska jag skola om mig blir det till HT2019. Och fram till dess pluggar jag in behörighet.

Jag förstår att ingen kan tala om för mig om programmering är min grej eller inte.

Men hur är det att jobba som programmerare eller dataingenjör? Är det flexibelt? Är det mycket övertid? Är det mentalt jobbigt? Är det mycket kundkontakt? Är dataingenjör tillräckligt brett för att kunna jobba med mjukvara utan att jobba med tyngre programmering, om den skulle kännas allt för påfrestande? Ni som jobbar med detta, trivs ni? Är ni nöjda med karriärsvalet?

Jag har ju ingen riktig insikt i branschen utan att själv ha jobbat i den. Finns det någonting jag borde tänka på som jag kanske inte har tänkt på?

Anonym (Ing)

Äldre 7 Aug 19:33

#1

Jag jobbar som programmerare sedan snart 20 år och trivs jättebra. Fördelarna du nämner stämmer bra.

Angående nackdelarna kan det visst vara stressigt och långa veckor MEN dels styr du över din tid själv och det finns alltid arbetsplatser där kulturen är på ett annat sätt. Jag jobbar just nu 75% pga småbarn och har gjort i flera perioder. Inga problem med föräldraledighet och liknande heller.

Jag tror heller inte du behöver vara orolig över att det ska vara enbart killar. Så är det inte och har inte varit på någon av arbetsplatserna jag jobbat på. Visst är det fler killar än tjejer men det funkar bra.

Angående själva jobbet tycker jag att programmering är riktigt kul även efter så många år. Det är både kreativt samtidigt som det finns ett tydligt rätt och fel. Men jag gillade iofs alltid matten också.

När det fler själva utbildningen så har jag läst systemvetenskapliga programmet och inte ingenjörsutbildning. Det funkar lika bra för programmering. (Borde väl vara kortare än ing?)

Ett annat plus är ju definitivt arbetsmarknaden, det är ju lätt värt investeringen. Och arbetsgivaren behöver vara lite ödmjuk och schysst för att folk ska stanna.

Så jag kan bara rekommendera dig denna bransch!

Anonym (IT)

Äldre 7 Aug 20:33

#2

Jag jobbar inom IT och kan försöka säga lite vad jag tycker. Jag började utbilda mig strax före trettio (pluggade i fyra år). Sen fick jag ex-jobb och sen jobb på ett stort företag och dess IT-avdelning där det bara periodvis är en del övertid. Mycket handlar om vad du jobbar med vad för system. Vi har flextid och beroende på vad ju jobbar med ska du vara på jobbet senast halv nio - nio.

Är det nyutveckling så kan det bli jobbiga deadlines då och då och kräva lite mer. Jobbar man inom förvaltning (jobbar med ett befintligt system och rättar buggar, har support och även gör lite nyutveckling) kan det vara lugnare. Men då är det inte ovanligt att man är inblandad i support och får därför mer kontakt med folk. Och ju större system du jobbar med desto mer kontakt har du ofta med andra. Men det är också en större trygghet eftersom ni är fler som delar på utmaningarna.

Jobbar man som konsult är det omöjligt att veta hur det blir. Jag har inte gjort det själv så jag kan inte svara där. Och mycket beror på var man hamnar. Våra konsulter har inte mycket övertid. Det kan vara när vi har lite större releaser t.ex. För närvarandet är det indiska konsulter som står för dessa bitar.

Jag har valt att jobba i större team och där har det alltid ingått kvinnor. På mitt första jobb kände jag mig lite exkluderad. Inte jobbmässigt utan mer privat. På mitt andra jobb har jag trivts superbra.

Nu har jag bytt roll och får gå på mycket mer möten (har mer seniora kunskaper). Men det är med likasinnade (mest) och alla är angelägna om att lösa sakerna på bästa sätt. Sen betyder det inte att man är överens om vad bästa sätt är

. Inom utvecklaryrket är många åt det introverta hållet men ändå rätt sociala. Men man måste också ofta ha kontakt med kunderna/beställarna/användarna och de kan skilja sig väldigt mycket åt.

Anonym (trivs)

Äldre 7 Aug 21:44

#3

Arbetar sen drygt fem år som mjukvaruutvecklare. Arbetar just nu 80% pga av småbarn. Var enkelt att få gå ner i tid. Trivs väldigt bra! älskar detta yrke! Arbetar på en rätt liten avdelning och är enda tjejen, tycker det är ok. Kommer väl överens med kollegorna även om vi inte umgås privat.
Jag har flex och kan jobba hemifrån ibland också. Det verkar som det är lite olika hur flexibelt man har på jobbet som utvecklare. En tjejkompis som konsultar har å ena sidan mer flexibilitet med var och när hon arbetar men måste å andra sidan redogöra exakt för hur hon spenderat tiden. Det var endast under ett projekt jag jobbade en del över, men jag är sån som vill göra ett bra jobb också.

Om jag skulle göra om mitt liv så hade jag nog i stället satsat på en kortare KY utbildning än en lång ingenjörsutbildning.

Plugga till dataingenjör, hur är själva jobbet?

INNEHÅLL