Är det rimliga krav från pappan?

Nejj, umgängesföräldern står för resorna, boendeföräldern bidrar om det är skäligt och för barnens bästa.

Precis! Och i detta fall är det ju dessutom han som har gjort det extra svårt genom att flytta långt bort. Om det hade varit du som flyttat så hade du varit tvungen att betala för att han skulle kunna träffa barnet.

Här är en länk med information:

lawline.se/answers/fordelning-av-kostnad-for-resor-till-umgangesforalder

Umgängesföräldern (i ert fall pappan) står för det praktiska runt transporterna samt för reskostnaden. Boendeföräldern ska bidra till reskostnaden utifrån sin ekonomiska förmåga (i relation till umgängesförälderns ekonomiska förmåga). Boendeföräldern kan inte tvingas att betala ett öre till reskostnaden förrän det finns en dom från Tingsrätten (precis som att umgängesföräldern inte kan tvingas betala ett högre underhåll utan dom från Tingsrätten).

I ditt fall skulle jag föreslå att du erbjuder dig att ta barnet till närmaste tågstation eller flygplats på fredagen och sedan hämtar barnet på samma ställe på söndagen. Pappan får ta tåget/flyget upp och hämta barnet, och sedan lämna barnet på söndagen och själv resa ner igen.

Se till att ge detta erbjudande skriftlig (och specificera om det ska vara varannan helg eller en gång i månaden). Om pappan vägrar gå med på det så säger du åt honom att han är välkommen att stämma dig i Tingsrätten. Han har nämligen extremt liten chans att få igenom sina krav i domstolen, speciellt som det är han som har valt att flytta.

Det med kostnaderna är som ovanstående skriver, det är hans kostnader (och sedan lägger du till efter förmåga). 

Men sedan måste du ju tänka på barnet. Han verkar ju inte göra det. Barnet kan inte resa 60 mil (120 mil) varannan helg. Jösses, finns ju ingen som orkar leva så. Hur ska han orka med skolan och allt annat om han ska resa på det viset?

Med så långt avstånd så kommer det aldrig bli frågan om varannan helg. Och inte heller kommer han få någon delad vårdnad när han dels inte funnits med i barnets liv, dels inte känner barnet, och sedan så har han ju en kravlista som visar på att han inte tänker på någon annan än sig själv.

Delad vårdnad kan man få när samarbetet fungerat bra en längre tid, och barnet känner och regelbundet umgås med sin pappa. Men inte i det här läget.

Låt honom besöka barnet när han vill. Han kan ju resa till barnet. Sedan när kontakten börjat etableras så kan barnet resa till honom. Och låt honom stämma dig på umgänget och hela baletten, det kommer han inte långt med.

Jag menar du kan ju inte skicka ett barn som inte känner sin pappa 60 mil bort hemifrån till honom. Det måste ju först etableras en god kontakt.

Vilken jobbig människa. Klart han ska ha varannan helg. Minst. Men har får lov att fixa umgänget själv. Hämta och lämna själv.

Ljug inte för Ts. Han kan absolut få växelvis och eventuellt även boendet om han har yrkat på det.

Nja... Men att skjutsa till och från aktiviteter på Ts vecka är Ts ansvar.

Vad pratar du om?

Absolut inte! Inte en chans att rätten dömer till växelvis boende för ett skolbarn som har 60 mil mellan föräldrarna. Hur skulle det ens fungera rent praktiskt? Skulle barnet pendla 120 mil om dagen till och från skolan?

Växelvis? Hur tänker du det skulle funka rent praktiskt med skolan?

Och varför i hela friden skulle han få boendet?

Suck. Nej det kan han inte. Dels på att det är 60 mil mellan dem. Tror du man sätter ett barn att gå en vecka i en skola, och i en annan skolan följande vecka? Nej nej, det kommer aldrig hända.

Och eftersom han inte haft någon kontakt med barnet på flera år, så kommer han aldrig få boendet. Han kommer få umgänge som passar efter deras avstånd. Och det kommer införas gradvis. man lämnar inte över ett barn till någon som inte känner barnet/eller som barnet inte känner.

Är det inte smidigare att han kommer och träffar barnet på er ort och går ut och gör något? Det kan välj omöjligt vara bra för barnet att åka så långt varannan helg?