Jag vet inte vad jag ska göra

Jag borde egentligen inte skriva här eftersom jag är 13 men, jag har ett stort problem hemma som får mig och må jätte dåligt. Det är min mammas ex som är problemet.

Jag bor med mamma (mina föräldrar är skilda), min lillasyster som är 11 och min hund i Stockholm. De är iallafall hur de såg ut innan min mamma träffade hennes ex. För 3-2 år sedan så fick vi träffa min mammas dåvarande pojkvän. Först så var allting lugnt, både jag och min lillasyster tyckte han var ganska snäll men, år 2017 Juni så fick jag veta att han vill bli pappa då han inte hade något barn och min mamma gick med på att försöka bli gravid. De gjorde då in vitro och försökte få min mamma gravid flera gånger tills jag fick veta att hon var 3 månader gravid i augusti. De är då allt bråk börja. 

Jag började innan tycka lite illa om honom eftersom han var en besserwisser och levde i sin egna värld där han tror att allt han gör är rätt. Men han började bråka väldigt mycket med både mig och min mamma. De var först små tjafs men, när min mamma födde min lillebrorsa i februari så blev de mycket värre. Låt mig bara säga att han inte kan ta hand om barnet ALLS. Så fort barnet börjar gråta så springer han fram till min mamma för att lugna ner han. Ett av exemplen på ett av bråken var i juni innan vi skulle åka till min mormor (min mammas släkt kommer från Polen). Han och min mamma bor ganska långt ifrån varandra vilket gör de väldigt jobbigt eftersom han äger en bil men de gör inte min mamma vilket betyder att hon måste åka med tunnelbanan vilket tar 3 timmar att ta sig fram till han. De är också ganska svårt att ta hand om barnet eftersom barnet bor hos min mamma fast de har delad vårdnad över barnet. Vi skulle iallafall vara hos honom och sova över där en natt tre dagar innan vi skulle åka till min mormor. Både gick med på att barnet skulle åka med oss till min mormor eftersom vi skulle vara där i 2 veckor. Men dagen då vi skulle åka hem så fick han för sig att barnet skulle stanna kvar en natt till vilket är absurd eftersom han inte alls kan ta hand om barnet själv och äger två stora labradorer som är väldigt vilda. Min mamma höll i bebisen medans han gick fram och tog bebisen ifrån henne och var väldigt våldsam. Låt mig påminna dig att jag och min lillasyster är där och ser allt. Bebisen börjar iallafall gråta så fort han tar bebisen. Då tar min mamma han jacka eftersom han har sina bilnycklar där och hon är rädd för att han ska åka iväg med bebisen, vilket har hänt förut. Då ser han de och ställer ett ben på soffan och har ett på golvet medans han håller bebisen med ena armen och försöker dra i hans jacka. Sedan så får han tag i sin jacka eftersom han är mycket starkare än min mamma. Han tar sedan bort benet från soffan och försöker gå ut men medans han går ut så knuffar han min mamma så att hon ramlar mot en öppen spis. Medans de här händer så hoppar hans labradorer på min mamma och han vilket gör de ännu värre medan våran hund (han är en liten hund) är lugn. Medans han knuffar henne får min lillasyster panik och blir jätte rädd och tar min mammas mobil och ringer till hans pappa. Hans pappa svarar och min lillasyster börjar gråta och ber honom att komma hit, vilket han går med på och säger att han kommer så fort han kan. Sedan ringer hon hans mamma, vilket inte hjälper någonting eftersom hon är väldigt biased mot sin son och är på hans sida vad han än gör. Tillslut så springer min mammas ex ut ur huset och in i en jättestor skog vid huset med bebisen ut i regnet medans bebisen har på sig bara en body. Hans pappa kommer fram tillslut och säger att han ska ut i skogen och leta efter honom. Efter ett tag så hade hans pappa hittat han och de kom tillbaka. Min mammas ex höll fortfarande bebisen medans bebisen grät och vägrade att ge han till min mamma. Hans pappa försökte lösa de men han började kalla han för patetisk och löjlig och va allmänt respektlös mot sin pappa. Han hade också kallat min mamma psykisk sjuk utan någon anledning. Tillslut sa han iallafall att han inte tänker släppa bebisen, vilket min mamma förstod att hon inte kunde göra något åt. Hans pappa gick sedan ut för att se något i trädgården och min mammas ex gav tillslut bebisen till min mamma så han kunde lugna ner sig. Min mamma hade börjat gråta och då så började vi snacka på polska lite tyst för att han inte skulle höra. Hon sa att hon inte har något val än att stanna kvar där eftersom hon inte tänker lämna kvar bebisen där med han, så hon kom på att jag skulle ringa till hennes bästa vän (som bor väldigt nära oss) om vi kunde sova över hos henne, vilket hon gick med på. Sedan skulle vi fråga hans pappa om vi kunde få skjuts till vår bostad vilket han också gick med på. Så jag och min lillasyster samlade ihop våra saker och tog vår hund med oss. När vi var framme vid vår lägenhet så tackade vi hans pappa och han sa att om de är något så är de bara och ringa. 

Jag och min lillasyster kom hem iallafall och tog en dusch och sånt innan vi skulle gå till min mammas bästa vän. Men då så ser jag att min mamma ringer mig och berättar att ha stack till sitt jobb och att hon tog den chansen för att komma hem men, problemet är att den ända bussen som går därifrån till den närmsta tunnelbanan går en gång i timmen och min mamma hade missat bussen så hon var tvungen och vänta. Hon var också rädd att han snart skulle komma tillbaka och att han skulle få syn på henne. Efter en timme så ringde till mig igen och berättade att hon kom lyckades ta sig till tunnelbanna och att hon är på väg hem med bebisen. Efter den dagen gjorde min mamma de klart för han att hon inte vill vara med han igen.

Han fick träffa bebisen minst två gånger i veckan, min mamma hade tom åkt till han över helgen när vi var hos vår pappa. De var såklart bara för bebisens skull.
Jag och min lillasyster hade inte sagt något om de här till vår pappa, jag hade bara berättat de här föra 3 vänner förut men, inte så mycket. Men för två veckor sedan så hade de gått för långt. Min mamma hade varit där på vardagen med bebisen men skulle inte övernatta eftersom hon har mig och min lillasyster där hemma. Hon hade gått på promenad med vagnen och allt tills han stoppa henne med bilen eftersom han trodde att hon skulle åka iväg. Han tog tillbaka henne till sig och tog ALLT hon hade, mobilen, pengar, vagnen och mer. Sedan hade han åkt till sitt jobb och tog med sig vår hund eftersom vår hund var med. Min mamma var ju tvungen att komma hem eftersom klockan var snart 8 på kvällen och min lillasyster började bli väldigt orolig eftersom hon inte svarade i mobilen. Helt plötsligt så ringer något okänt nummer mig och jag svarar. Jag får då veta att min mamma flydde till en granne och fick hjälp av hen och sedan ringde till oss jag kunde ge numret till hennes bästa vän till henne, vi hann inte fråga något, utan hon sa bara att hon kommer hem. Vi fick sedan veta att hon fick skjuts från grannen hit och att hennes ex vägrar att ge tillbaka hennes saker (de hade pratat genom min mobil). 

Nästa dag så anmälde min mamma han för stöld. Den dagen var jag på väg hem från skolan och satt i tunnelbanan  medans jag kollade på mobilen. Helt plötsligt så ser jag att han ringer mig och jag debatterar om jag borde svara eller inte, tillslut så svarade jag. De här var hans exakta ord "Om (min mammas namn) inte tar kontakt med min innan klockan 8 så dör eran hund." Jag visste inte vad jag skulle säga. De första jag sa var "Är du allvarlig?" och allt han sa var "Jag är allvarlig." Jag svarade då att han är dum i huvudet och la å och börja gråta. Jag ringde på direkten till min mamma, och hon svarade genom min lillasysters mobil. Jag försökte berätta allting även fast jag grät så mycket. Hon sa att jag skulle komma hem så snabbt som möjligt och att vi ska ringa polisen så fort jag kommer hem. Sedan så ringde han igen och jag svarade med ett vad. Han sa samma sak igen och då så frågade jag han vart han är. Allt han svara var "Jag tänker inte säga de". Ja blev skit rädd då. Jag ringde min mamma igen och sa att jag inte vågar gå hem. Min mamma skulle då ringa hennes bästa vän så hon kan ta mig hem. Medans jag väntade så ringde jag min vän som också hade problem med sin mammas pojkvän och berättade allt. 

Tillslut så kom jag hem och vi hade ringt polisen och la en anmälan. Min syster kunde tillslut inte hålla allt inne så hon ringde vår pappa och berätta allt. Min pappa blev väldigt arg eftersom hennes ex hade hotat mig och min lillasyster förut, och därför ville han ta ett snack med hennes ex. Min mamma gav numret till han och min pappa berättade att han hade pratat lugnt med han. Sedan så hade min pappa snackat med både min mamma och min mammas ex och försökt lösa de då min mammas ex sa till min pappa att han inte tänkte göra oss eller vår hund illa. Då sa hennes ex att om hon kommer med bebisen och lämnar bebisen hos hans föräldrar så kan hon få tillbaka alla sina saker. Min mamma debatterade om hon skulle göra de eller inte eftersom hon skulle ju lämna bebisen med föräldrarna så han inte är helt själv, men hon litade inte alls på hennes ex. Nästa dag så fick jag veta att hon lämna bebisen där i några timmar och fick tillbaka de flesta utom vagnen och hennes mobil då han påstår att han inte vet vart hennes mobil är. Han hade sedan tjafsat lite med min mamma och hittat på att min mamma "kidnappar" bebisen fast han träffade bebisen kvällen innan. Han drar alltid och in mig och min lillasyster fats jag har sagt klart och tydligt att han ska bete sig som en vuxen och sluta blanda in mig och min lillasyster. 

Nu tänker jag skriva om de som hade hänt nu. Min mamma hade lämnat bebisen hos han då de var tänkt att han skulle vara där i några timmar och att hon sedan skulle hämta bebisen, men när de är dax att hämta bebisen så svarar inte han och hans föräldrar på mobilen och de verkade inte som om de är hemma. Min mamma hade väntat där i flera timmar tills hon ringde sin bästa vän för att komma med bilen och ringde till polisen. Polisen och socialen säger att de inte kan göra något åt de eftersom de har delad vårdnad. Saken är de att när allt de här hände så var jag hemma och någon ringde på dörren. Där stod hans mamma med min hund och sa att hon tänkte lämna tillbaka han. Hon log medans hon hälsa på mig men så fort jag frågade henne vart hennes son är eftersom min mamma är väldigt orolig så slutar hon att le och man ser på henne att hon försöker smita ifrån samtalet. Tillslut så går hon. När min mamma kommer hem utan bebisen så börjar hon gråta och berättar att hans föräldrar vet vart han är fast de inte tänker säga vart. Min mamma hade pratat med hans pappa men hans pappa sa att hans son förbjöd han och säga vart han är vilket gjorde så att jag tappade allt respekt för han. Min mamma hade också skrivit flera sms till hennes ex men han hade inte svarat tills hon skrev "Hur mår han" och då fick hon tillbaka ett sms från hans mammas nummer där de stod att han mår bra. 

Jag skriver de här nu kl 23:55 och har skrivit i mer än en timme. Jag har säkert lämnat ut flera saker då så mycket saker har hänt. Jag hör min mamma gråta och jag blir förkrossad. Min lillasyster är jätte rädd. Jag vet inte vad jag ska göra nu. Jag mår bara så dåligt på grund av de är och de gör hela min familj.