Känner skuld

Jag blev gravid. Kände mig inte glad när jag fick veta det. Kände ingenting. Allt började kännas jobbigt o konstigt. Hur skulle jag orka gå igenom en graviditet ensam igen? Och nu dessutom med en 1,5 åring helt själv. Min förra graviditet var tuff, jag kände mig ledsen och ensam. Pappan var inte snäll alls. Förlossningen var jag ensam.

Hur skulle det gå med att ha två små barn själv? Rädd att min barn jag redan har ska komma i kläm på nåt vis, känna sig bortglömd. Jag har aldrig i mitt liv övervägt abort så mycket som nu. Jag nästan önskar att det blir tidigt missfall eller att mensen ska komma, att allt ska bli som vanligt igen. Som det var innan jag upptäckte jag var gravid. Då jag hade bestämt mig för att gå vidare i mitt liv, utan den där mannen som förstört mig så mycket.

Några dagar senare försvinner mina gravsymtom. Dagen därpå börjar jag blöda och får värk i magen. Missfallet är konstaterat. Bara några dagar efter bim.

Nu borde jag känna en lättnad. För jag tänkte ju göra abort. För alla tankar jag hade var bara jobbiga. Även om jag redan kände en liten kärlek för ett kommande barn, så var det bara helt fel tillfälle nu.

Men jag känner mig så ledsen, sån sorg över vad jag har förlorat, och en sån skuld för att jag önskade det här. Att jag faktiskt övervägde abort. Usch. :(